Personlighetsförändringar pga alkohol

6 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Sjuksyrran1983
Personlighetsförändringar pga alkohol
Sjuksyrran1983
Personlighets förändrad pga alkohol

Hej.
Har en särbo sedan fyra år som dricker nästan varje dag. Inga mängder men några öl varje kväll för att lugna ner sig säger han.

På helgerna är det värre, han börjar vid två tiden på eftermiddagen och dricker öl efter öl. Ofast hemma själv eller när jag är där.
Vi kan sällan göra något på helgerna för att han ska dricka.
Detta blir bara värre och värre.
Han förändras som person, blir otrevlig och gör slut med mig. Dagen efter vill han inte prata med mig och lägger locket på.
Det kan handla om otrohet, självmordstankar mm mm.
Vet inte riktigt om jag pallar mer?
Känns som min gräns nu är nådd.
Mvh A ❤️

HerrÅgren
Känner igen mig

Jag känner igen mig, som mannen i dramat, och har nu bestämt mig för att sluta dricka under minst 3 månader.
Jag har förstått nu att alkoholen leder fel för mig. Att den totalt sett gör mitt liv sämre.
Det låter som att din särbo har ett minst sagt problematiskt drickande.
Jag såg en väldigt bra film häromdagen om skillnaden mellan "problematiskt drickande" och alkoholism, rekommenderar den verkligen: (borttagen länk, admi, försäljning)

Jag tycker att du ska prata med honom och när du gör det, var omtänksam och inte anklagande.
Förklara lugnt och tydligt hur drickande påverkar dig. Och även hur det påverkar honom och vad det riskerar att leda till. Viktigt att vara ödmjuk och omtänksam i detta, inte bli anklagande, sur, irriterad. Det brukar inte fungera utan leder ofta till konflikter, mer ångest, och mer alkohol. I min erfarenhet. Du kan också råda honom att söka hjälp t.ex. här, inom vården eller t.ex. AA.

Du kanske redan har försökt, det framgår inte riktigt :)
Om det ändå inte fungerar så får du inte glömma bort dig själv.
Då är det kanske bäst att lämna förhållandet.

Kram & Lycka till!

Sjuksyrran1983
Tack för ditt svar

Tack för ditt svar

Jag har nämnt flera gånger att hans personlighet förändras när han dricker.
Känns som det går in och ut lika fort. Det värsta är när han gör slut på fyllan och sedan inte vill prata med mig utan locket på och låsas som ingenting.
Kan tillägga att detta är en man på 40 +.

Vill prata med han, som du skriver
Lungt och inte anklagande.
Tyvärr så ser han inte på sitt drickande som jag. Jag får ont i magen och han blir "lungt och avstressad".

Mår inte alls bra just nu.
Ta hand om dig

Mitt liv tillbaka
Hej,

Hej,
Å vad jag känner igen det du skriver. Jag har trott att min sambos beteende beror på något i barndomen men förstår nu att det enbart är alkoholen som gör det. Gör slut på fyllan, hotar med att flytta så fort det är något, skyller allt på mig och min son. Är knäpptyst dagen efter. Hatar när han blir elak och dum. Han kan inte alls se att det skulle vara han som betett sig illa utan felet är alltid mitt. På senaste tiden har drickandet eskalerat. Jag blir så ledsen, för han är en jättefin människa annars och jag vill leva med honom. Men inte på det här sättet. Att vakta sin tunga så fort man ser att han går över gränsen, då det sluddriga talet kommer, den simmig blicken osv. Sitter uppe och dricker till sent på natten och mumlar, tycker synd om sig själv och hela världen är dumma i huvudet.
Är så trött på det och önskar som du att det gick att prata med honom. På ett normalt vuxet sätt.
Kram

Bestemor
Ohållbart

Viktigt också att komma ihåg.
Det är samma person ändå, nykter eller onykter.
Att inte ta ansvar för sitt beteende som onykter kan aldrig accepteras. Det kommer dessutom att eskalera.
Jag avskydde tidigare när nån sa eller skrev nåt liknande till mej.
Men en dag insåg jag. Då finns ingen väg tillbaka.
Var rädd om dej 💜💙💚💛