Förälskad i en med beroendeproblematik

5 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Les
Förälskad i en med beroendeproblematik
Les
Kär & galen.

Jag har hittat en kvinna som jag blivit förälskad, kär och väldigt förtjust i. Allt i ett liksom. Vi bor långt ifrån varandra så just nu träffas vi varannan helg. Vi har drygt 10 år kvar till pension.
Vi träffades i slutet sommaren 2019 och höll kontakten med telefon väldigt länge. Jag misstänkte redan efter någon månad att hon kanske hade problem med alkohol. Det visade sig stämma. Jag ställde helt enkelt frågan till henne när ämnet dök upp. Vi bestämde en dag när vi skulle prata om alkohol. Hon pratade ganska oavbrutet om sina problem. Dricker i stort sett dagligen efter jobbet, gissningsvis någonstans mellan två glas upp till en flaska vin. Hon tycker det är skitjobbigt. Hennes liv har inte alltid varit en dans på rosor och mycket av det är orsaken till starten med alkohol.
Kommande steg är att få henne att ta sig ur det daglliga drickandet. Hon har klarat två dagar på raken vid några tillfällen det här året. I mina ögon, med hennes historik, så blir jag imponerad. Just nu, i skrivande stund, så tror jag hon försöker sig på några flera dagar utan alkohol. Jag är jätteglad för att hon kämpar med sig själv. Det blir säkert en typ av berg- och dalbana men jag hoppas och tror att hon med bra support och mitt stöd kan komma tillbaka till ett nyktert liv. Hon vill det själv men har förhalat det på lite olika sätt. Det är nog ganska naturligt att det blir såna tankar när man dricker. Det är någon form av att inte veta hur livet ska bli utan alkohol, osäkerheten som dyker upp i horisonten.
Jag brukar säga att hon har två hjärnhalvor. (Det är förvisso sant, men...) En halva med det vanliga sunda förnuftet, intelligensen och kunskapen om alkohol med allt vad det innebär. Den andra hjärnhalvan tänker bara på att dricka mera. Den är stark som tusan och blixtsnabb på att fatta beslut om att dricka.
Jag har gått eCraft kursen för ett tag sedan. Det var nyttigt. Läst på om hur det är att vara både anhörig och förstås hur en alkoholberoende människa kan fungera. Det är mycet som studsar omkring i min hjärna.
Ja, vad vill jag med det här inlägget då?!! Bara berätta att jag är nykär, lycklig, orolig, fundersam och lite annat på samma gång. En del skulle nog säga att jag är tokig som ger mig in i ett förållande med en som är beroende medan andra skulle förmodligen tycka något helt annat. Jag går in i det här med öppna ögon. Vi har en väldigt bra dialog runt detta och förstås allt annat i livet också. Hon smyger inte med drickandet utan vi är båda överens om att hon kan vara öppen med det och jag räknar inte hur mycket eller lite hon får i sig. Jag tycker att det fungerar bra för oss på det sättet.
Ser fram emot att träffa henne snart igen. Oklart just nu om hon orkar med mig när hon knappt orkar med sig själv. Hoppas hon klarar av att hantera nykterheten själv för kunskapen finns om hur hon ska gå tillväga. Min insats i närtid med henne blir att bara finnas där som stöd, klia rygg, vara tyst (finare formulering för "håll käften för just nu orkar jag inte höra något ljud alls"), laga mat, krama om henne när livet känns för jävligt. Jag skulle behöva skriva hela natten för det finns så mycket att säga men lite sömn gör ibland underverk för arbetslivet.

Ullabulla
Hej Les

Och välkommen till forumet.
Det låter som att du hittat rätt när du kommit hit och kanske öpnar upp ögonen lite för vad du ev ger dig in i.
Att möta en människa med beroendeproblematik med öppna ögon och öppet sinne.
Beredd på att inte skapa krav/ultimatum nu när hon kanske är i tillfrisknande.
Allt det låter sunt och bra.

Att hon behöver och gärna tar emot en som stöttar och finns där utan att ställa krav förstår jag absolut,
det behöver vi alla.

Men det som jag och många andra härinne har gemensamt är att vi liksom sätter oss själv i andra eller tredje rummet.
Att vi också behöver vila återhämtning ,stöd kärlek osv glömmer vi så gärna bort så fort någon annan ropar högre.

Det har för mig varit en lång resa att tillåta mig själv att också få finnas fullt ut och att mötas jämlikt i en relation där jag är lika viktig som min partner.

Det du kan fundera på (om du vill) är varför du dras till denna kvinna?
Som i dagsläget har lite eller inget att ge beroende på försök till tillnyktring och kanske ett starkt sug.
Man brukar säga att de som druckit och ska återhämta sig i nykterhet och tillfriskna egentligen ska "ha byxorna på" i ett år.

Just för att det är så krävande att bli nykter inifrån och ut.

Men du är ju vuxen och gör som du vill.
Att skriva härinne har gett mig oerhört mycket ,framför allt i insikterna gällande mig själv.
Min berättelse finns under rubriken : Jaha och nu då.
Sen fortsatte jag mitt arbete med mig själv under det vidare livet och : Dax att vända blad.

Titta runt och läs och begrunda över vem du kan identifiera dig med och kanske ta rygg på.
Och som sagt,välkommen hit :-)

Les
Hej igen.

Hej igen.
Hon är den kvinnan som var min första kärlek. Det var några decennier sedan. I mina ögon så är hon snygg, välbehållen till sitt yttre trots beroendet som pågått i 3 decennier ungefär. Hon har en underbar humor, hon är begåvad, smart (mycket utbildning i livet inom ett par helt olika områden. Hon är en varm, empatisk och omtänksam kvinna på alla sätt. Hon har stor kunskap om sitt missbruk. Hon vet hur hon, rent teoretiskt, skulle kunna ta sig ur det hela. Hennes personbästa har under året varit två dagar på rad utan alkohol. Vet inte hur illa det varit före det men troligen bara enstaka dagar utan att dricka.
Vid mitt senaste besök så förberedde vi henne på att försöka vara utan över en helg. Jag kom till henne på fredagen, då drack hon (och jag också, till middagen). På lördagen så började den nyktra perioden. Jag förlängde min tid med henne till tisdagen, av andra orsaker än hennes drickande, men det blev en bonus att jag kunde stötta henne med ganska enkla medel. Närhet, klia rygg, massera och pyssla i hushållet tillsammans med henne. Hon höll sig ända till torsdag eftermiddag. Tror triggern var att hon rent krasst jobbade på torsdag och fredag. Då är hon ganska trött efteråt och alkohol ger en snabb energikick... Det är viktigt för henne att ha tillgång till mat i stort sett när hon slutar jobbet. Det behöver inte vara mycket men så att hon ändå tar sig förbi tidsluckan när triggervarningen är som störst.
Kan man på något vis sjukskriva sig för att få en ledig period och ta sig igenom någon månad i nyktert tillstånd? Tror hon skulle behöva göra nåt sånt för att det ska fungera. Är ganska säker på att hon behöver någon form av extern hjälp (inte jag utan något proffs i ämnet) för att lära sig hantera eventuell ångest och alla triggers som finns i hennes liv. Har läst en del och ringt ett par samtal i ämnet. Det knepiga är att hon inte vill hamna i något register, typ försäkringsbolag och arbetsgivare och myndigheter. Jag berättade om alternativen, typ dö i förtid pga alkoholrelaterade sjukdomar. Blir hon sjuk så kommer det ändå fram. Tycker det är dumt att vänta på ett sjukt tillfälle innan hon skaffar hjälp.
Nåja, hon fick bevisat för sig att hon kunde vara utan i 5 dagar på rad. Det är jag jätteglad för. Hon är ju inte helt under isen utan sköter jobb, ekonomi och allt som vi andra också gör men naturligtvis så är hon extremt trött pga drickandet.
Den jobbiga biten som dyker upp ibland är att hon pendlar i vad hon tycker om mig/oss och ifrågasätter allt tänkbart som finns i livet. Ofta är det på kvällarna när hon är berusad som det pendlar i känslorna, åsikterna och hon frågar om allt. Sen kommer en "dagen efter" när hon vet att hon gått ganska hårt åt mig men ber om ursäkt. Hon har förstås en del minnesluckor i vad vi pratat om men vi lägger ingen stor vikt vid det. Jag berättar om hon frågar. Det är så det är. Jag vet att det är ungefär så det fungerar och det gör att jag ändå kan hantera det hela bra.
Det hon ger mig i form av värme, klokhet, humor, gott sällskap och utvecklar mig som man är värt väldigt mycket för mig. Det är inte ett "envägsförhållande" utan vi ser båda en "win win" situation. Vi mot dem! :-)
För mig är hon den kvinnan som jag någonstans har saknat i mitt liv. Jämspelta, gör saker tillsammans, har kul och visar respekt. Valet är inte svårt men det är en resa vi har framför oss som vi med gemensamma krafter kan ta oss igenom. Jag har en helt annan typ av resa som hon stöttar mig i.
Kärlek!

Nordäng67
Att ha fokus på sig själv....

Förstår ditt dilemma. Har själv varit ihop med en man som drack, hade dåligt spritsinne och....var helt fantastisk på många sätt. Det jag reflekterar över när jag läser din text är att du har en egen resa att göra. Känner du att du kan hålla fokus, engagemang och energi på din egen resa? Eller ligger ditt fokus på din särbos resa? Lätt gjort att tappa bort sig själv. Att ta "överansvar" ligger i medberoende problematiken. Ringa samtal som någon annan borde ha ringt, kolla upp saker som någon annan borde ha kollat upp och mycket annat. Även om man såklart skall stötta varandra i en relation så ska ändå ansvar och initiativ ligga hos rätt person. Vi som är medberoende bestämmer ju också gärna vad andra behöver stöd med. Vilket sällan tar saker i rätt riktning. Tufft för dig eftersom du verkar tycka väldigt mycket om henne. Kram