Min mamma dricker. Hon har druckit i minst tio år, säkert 15år, bara smygdruckit i början. För ca 3-4år sedan kom vi på att det var full hon var, vi som trodde det var utbrändhet med kanske diabetes och ibland hjärtproblem. (Hon har inte diabetes eller hjärtproblem vad vi vet.)
Efter att vi upptäckte att det var alkoholen som orsakade hennes beteende och sjukdomstillstånd så har det hela bara förvärrats. Hon har haft perioder då hon verkar nykter, men senaste året går hon nog knappt timmar som hon inte är ordentligt alkoholpåverkad.
Hon är elak, har ångest, gnäller och skäller. Hon kör bil! Ljuger om allt, inte bara om alkoholen. Hon bokar in möten och annat med utomstående bekanta, men dyker inte upp eller hör av sig. Hon säger att hon ska till doktorn, men hon köper alltid alkohol istället. Hon förnekar allt, även om hon är packad, även om man ser henne dricka. Därtill har hon tappat ca 15-20kg i vikt senaste halvåret. Hon går runt som en zombie och om hon är lite nykter gråter hon. Det värsta i detta tillståndet är att hon tar sig an grannarnas barn och hittar på aktiviteter med dem, vilket lätt skulle kunna bli farligt.

Mitt yngsta syskon flyttade hemifrån för tre månader sen. Nu är det bara vår pappa som bor med vår mamma, och hon är inte snäll mot honom... Hon försöker därtill lura i andra att han slår henne, och det finns inte på kartan. Hon knäcker honom!

Vad kan jag göra?! Vart ska jag vända mig? Hon vill inte sluta. Ett barnbarn är på väg hos ett av mina syskon och jag är livrädd att hon ska lyckas skada det. Jag är samtidigt livrädd att hon ska lyckas knäcka min pappa. Men allra mest rädd är jag för att hon snart är död. Hon har gula ögonvitor, får lätt blåmärken och spyr ofta.

Finns det något vi kan göra även om hon inte vill sluta?

Ebba

Ja, det finns några saker ni kan göra.
Det låter allvarligt på din beskrivning, det låter som att det är fara både för hennes och andra människors liv.
När en människa är fast i ett missbruk och inte kan se till sitt eget bästa tycker jag att man ska göra en orosanmälan gällande missbruk till socialen.
Du kan ringa till socialen, be att bli kopplad till missbruksenheten och säg att du vill göra en orosanmälan gällande missbruk och förklara då varför.
Spara inte på orden.
Var så ärlig du kan, beskriv det du beskrev här ovan.
Sen måste de kontakta din mamma och erbjuda henne hjälp.

Jag hoppas att du, om du gör detta, får prata med en underbar och kompetent människa och att din mamma inser allvaret när en utomstående kontaktar henne och att det leder till att hon "ger sig" och väljer förändring och lyckas bryta sig loss ur missbruket och beroendet.

Så att hon får tillbaka sig själv och att det blir lugnt för er alla.
Det ska inte vara så som det nu är för er.
Se till att ta hand om dig själv!

KRAM

Ja du det är ingen lätt situation. Gör som Ebba skrev kontakta Soc. Tyvärr kan man aldrig å någon att sluta dricka med hot. Visa att ni bryr er.

Hoppetute

Tack för era svar!

Min rädsla för att göra en orosanmälan är att de inte gör något mer än att erbjuda henne hjälp. För det kommer hon aldrig anta eftersom hon redan har blivit erbjuden hjälp tidigare. Därtill kommer hon hata mig resten av hennes liv och troligen aldrig mer prata med mig. (jag har varit med om det tidigare när jag anmälde en misshandel som en vän utsattes för. Blev aldrig förlåten för det, men hon kom ur det förhållandet.) Hon får gärna hata mig om det jag gör hjälper henne eller min pappa. Om jag anmäler kommer hon dikta ihop saker om både mig och mest min pappa som antagligen kommmer leda till en utredning av honom också, vilket jag är osäker på om han kommer klara av. Även pappa är ju deprimerad efter alla dessa år och därtill av arbetslöshet.
Ännu en faktor är om det kanske redan är försent. Ska jag verkligen pressa henne igenom allt detta om hon ändå inte kommer överleva? Fast jag vet inte om jag skulle kunna leva med mig själv om jag inte gjorde något...

Min plan är så här. Hon får en chans till. Genom att ta hjälp kanske jag kan sätta ihop en möjlig väg att gå, ett behandlingsprogram, som startar samma dag som jag erbjuder henne det. Samtidigt tänker jag samla ihop all fakta, allt som mina syskon, pappa och mormor har sett + filmer och tillsammans med alla sätta oss ner och prata med henne. Hon får då valet att påbörja behandlingen eller skita i oss helt. Skiter hon i oss så kommer jag göra en anmälan och då verkar hon ha alla grunder för tvångsvård.

Hur lång tid tar det från en orosanmälan innan de gör något? Får hon veta att jag har gjort en anmälan så kommer hon att sticka. Ger det bättre effekt om vi alla gör en orosanmälan?

Vart skulle hon kunna få den bästa behandlingen? Dvs vart ska hon börja för att komma ur detta? Vart vänder jag mig?

Kanske ska tillägga att hon är sjukskriven för utbrändhet och har varit det från och till i över 15år. Hon verkar även vara bipolär eller manodepressiv. Hon har mediciner för ångesten och deprissionen, men hon vill ju inte äta dem.

Alkoholhjälpen…

Vad fint att du har hittat hit, välkommen! Du befinner dig i en utmanande situation och du nämner att du nog vill göra något, frågan är vad.

Min uppfattning av dig är att du är väldigt klok och någonstans inners inne så tror jag att du vet vad som är bäst i det långa loppet. Det är svårt att i en situation som denna agera så att alla blir nöjda. Det är flera du bryr dig om och som du vill ta hänsyn till, glöm bara inte bort att bry dig om dig själv och vad Du skulle må bäst av.

Du ställer många frågor, det är bra! Flera av dem är svåra att svara på, men jag ska försöka. För socialen så väger det tyngre om det är fler som gör en orosanmälan. Sen vad som är bästa vården för din mamma vet egentligen hon bäst, kanske du kan ringa och bolla dina tankar med en Beroendemottagning? Två korta tips om ni beslutar er för att prata med henne är att ni formulerar er med omtanke och utan att anklaga, om ert syfte är att försöka väcka motivation så kan det minska risken för motstånd från hennes håll.

Ta hand om dig!

Med vänlig hälsning
Ylva/Alkoholhjälpen

Hoppetute

Känner att jag måste skriva av mig lite.

Strax efter att jag skrev senaste inlägget fick min mamma kramper. Till att börja med så vaknade hon med blod i munnen och lösa tänder och sedan hittade min pappa henne i soffan alldeles blodig i huvudet. Hon hade trillat i köket sa hon. Till sist fick hon tryck över bröstet, svårt att andas och andra symptom på att hjärtat krånglade, så min bror körde in henne till akuten. Efter att hon gått igenom alla undersökningar där och de skulle skicka hem henne fick hon en rejäl kramp till och då gick de med på att ta leverprover och fick veta att hon var alkoholist. Ingen av oss vet vad proverna visade, mer än att hon hade kaliumbrist (tror jag det var) och att de ville skicka henne vidare till St. Göran. Hon vägrade och sa att hon gick hos en beroendemottagning (hon har bara varit där någon enstaka gång). De gick med på att skicka hem henne om hon bokade en tid där och att den läkaren ringde sjukhusets läkare och bekräftade att hon varit där. Min pappa körde dit henne dagen efter och sedan ska hon ha bokat en ny tid, men går uppenbarligen inte dit.

Under en period har hon varit relativt nykter, helt nykter är svårt att avgöra. Senaste veckorna har hon varit tillbaka igen. Hon blir liksom manisk och börjar hitta på alla möjliga grejer när hon mår "bra", köper nya djur, planterar frön i ca 100 krukor som hon förvarar i tvättstugan, shoppar extremt osv. Sedan händer något, oftast kan det vara något litet som att hon har ett avtalat möte med någon (något som hon gärna bokar in när hon mår "bra", men aldrig lyckas fullfölja). För att försöka fullfölja ett sådant möte, dricker hon och sedan är hon inne i det igen.

För tre dagar sedan åkte hon till min mormor och morfar och har sedan sovit där. Hon sover hela tiden och äter inte säger min mormor och mormor vågar inte lämna henne själv för att hon tror något ska hända. Mamma dricker upp deras alkohol, kör onykter därifrån och mormor är inte riktigt i skicket att ta hand om/oroa sig om fler än sig själv och morfar. Morfar tror inte att min mamma dricker, men han är ju och andra sidan nästan både döv och blind tyvärr. Mormor har förstått att mamma dricker och försöker prata med henne för att hon ska ändra sig. Mamma berättar att hon är rädd för att åka hem för min pappa. Historierna är helt absurda för oss barn, men mormor tror på dem. Pappa vågar knappt röra sig hemma. Går han in i köket och mamma är i närheten/angränsande rum så förföljer han henne. Allt är hans fel och han är hemskt kontrollerande, våldsam och elak mot henne. Något som inte finns hos honom. Både jag och mitt yngre syskon har varit hemma, bott nära under bråk, men aldrig hört honom göra något sånt.

Ikväll kom de hem och hittade henne liggande i hallen, helt nedspydd och kunde inte resa sig. Hon har kört bil full i flera dagar, ringer man polisen då? Hur ska de hitta henne? Vägen från min mormor tar ca 15 min att köra, för min mamma tar den minst en timme. Hon handlar i och för sig säkert alkohol på vägen..

Det som behövs är ett LVM. Det spelar ingen roll vad vi säger eller gör. Hon hör inte, förstår inte och är så pass paranoid att allt vi gör förvrängs och blir till att någon är ute efter henne. Det är riktigt läskigt att höra hennes verklighetsbild, hon tror verkligen på den. Hon säger att hon inte vill leva längre och att vi skulle må bättre utan henne. Hon behöver hjälp att bli nykter och få behandling för både missbruket men framför allt för den psykiska ohälsan. Hon kan ha levt med vanföreställningarna i väldigt många år, kanske till och med under sin uppväxt. Bitar börjar falla på plats..

Ville mest skriva av mig. Imorgon ringer jag till missbruksenheten och gör en orosanmälan. Ber om hjälp att få till ett LVM på något sätt, annars kommer hon skada sig själv eller någon annan.

Någon som vet om man själv kan bekosta ett alkohollås på bilen och vad det kan tänkas kosta?

Blueeyes

Det låter jobbigt detta. Hoppas ni får någon bra hjälp på en gång. Ring polisen nästa gång hon kör bil. Det blev ögonöppnaren för en bekant. Som numer är nykter alkoholist!
Kämoa på. Håller tummarna och skickar styrkekramar!

Jag lider verkligen med er. maktlösheten måste vara den jobbigaste biten. Att se sin förälder köra sin kropp i graven. Jag tycker att ni ska skicka in flera orosanmälningar. Beskriva vad hon gjort och att hon är en fara för sig själv och andra som du själv skrivit om ovan.

dottern

Hej,
Känner igen mig i det du beskriver. Gjorde min första googling på alkoholberoende igår kväll. Har inte orkat eller vågat innan. Min pappa har druckit i över 20 år. Det har eskalerat senaste åren. I höstas fick han hallucinationer och körde själv (!) till akuten. Blev inlagd några dagar med B-vitaminbrist. Var där nu i helgen och hälsade på med mina två små barn. Han höll sig nykter med abstinens. Har enl sin fru druckit mycket igen de senaste veckorna. I lördags em var han förvirrad och visste inte var han var nånstans. Trodde han befann sig på en plats han bodde på för 25 år sedan. Jag tänker att han kan ha haft dilirium tremens. Fattade var han var igen efter en stund. Var i övrigt skakig hela helgen
Läst att DL kan leda till cirkulationssvikt. Så nu är jag orolig att han antingen kommer supa ihjäl sig eller dö av att han slutar dricka. Mailade honom förut idag (pratar jag slår han bara ifrån sig. Oerhört konflikträdd) och skrev att jag är orolig och att jag önskar att han ser till att bli inlagd på avvänjning. Vet inte vad mer jag kan göra? Nästan all info om hur han mår och dricker får jag från hans fru eftersom vi bor en bit ifrån och inte ses så ofta. Känns tråkigt att mina barn ev inte kommer minnas sin morfar. För drickandet till trotts är han en väldigt bra morfar och innerst inne en väldigt fin person...
Hoppas att din mamma tar emot hjälp snart även om det blir tvpngsvård. För min pappa tror jag aldrig att det kommer bli bra om han inte själv bestämmer sig för det. Hoppas bara att han gör det snart...