Tack AH! "Yes!" Precis vad jag behövde nu :-)

Sisyfos. "Ja såklart!" Rumpnisse är ju lite roligare att vara än skeptiker :-)

Mic: "Man måste verkligen jobba med sig själv och tänka om. Har nog insett det till sist jag också.."
Lite jobbig insikt det där. Måste man jobba? Jobbigt...
"stoppa huvudet i sanden och "hoppas" att det ska bli bättre..av sig självt, på något mirakulöst sätt.."
Ja, så har ju jag också gjort i många år. Bara "något" (yttre) blir bra så kommer jag att sluta dricka för mycket. Nej sådana mirakel sker inte.
Jobbigt...
Tills.... -Vad är egentligen jobbigast?
Huvudet i sanden: svårt att andas, svårt att se något, sanden skaver... och så måste jag planera, hinna handla, smyga, smussla, dricka, hålla skenet uppe "jag mår fint".... Massor av tid, massor av kraft, massor av jobb...

Så. En liten förändring. Ta den tiden, kraften och jobbet för att låta bli att dricka.
Ja, jag har lagt mycket tid och jobb på att inte dricka. Hoppas på att det blir bättre. Resultatet blev sådär. Kroppen och hjärnan fick vila några månader från alkoholen iaf, och jag samlade absolut erfarenheter, men, det höll inte.

Så. En liten förändring till. Ta den tiden, kraften och jobbet för att hitta sätt att må bra.
Jo, jag lägger faktiskt massor av tid nu på att läsa, lyssna, skriva, titta på videos och filmklipp, lära mig koppla av, hitta nya sätt att må bra.
"Jag har inte tiden" till detta skrev jag i början av den här tråden. Nähä, inte? Det är ju "samma" tid som jag la på att dricka förut, iaf om jag räknar in planeringstiden. Vid närmare eftertanke så har jag hela livet på mig för jag har ju kommit fram till att livet som alkis är inget för mig, det är inget liv.
Jag börjar tro på att ett liv utan massor av alkohol är bättre. Från "hoppas" till "tror". En liten förändring till. Jag tror tom att den lilla fokusförändringen från "inte dricka" till "må bra" gör att jag tänker mindre på alkohol och därmed får mindre sug.

Är jag på rätt väg? Tja, det vet jag ju inte. Men jag lyssnar på era hejjarop, tips och råd och då tror jag faktiskt att jag är på rätt väg. Kanske kommer jag att behöva justera kursen eller byta väg. Ja, då är det bara att göra en liten förändring till...

Inte för mycket, inte för stora förändringar, det får inte bli jobbigare än att stoppa huvudet i sanden - för jag är ju lat och kommer att välja enklaste lösningen.

Små, små milsvida(?) förändringar.

Som att köpa blommor till mig själv. Ja, jag gjorde det igår. Två stora buketter av härliga färgstarka tulpaner. Små vårtecken i mitt underbara, varma, sköna hus när vintern känns tuff.
För att jag är värd det.
För att jag är okej som jag är.
För att jag är nykter.
För att jag gör så gott jag kan - och det räcker bra.

Skickar en cyberbukett med tulpaner till var och en av er.
För att ni är värda det.
För att ni är okej som ni är.
För att ni jobbar på er nykterhet.
För att ni gör så gott ni kan - och det räcker bra!

Kram!

Det är verkligen en fröjd att läsa dina reflekterande inlägg, och du hjälper så många andra också genom att dela med dig av din resa. Sluta dricka är det lilla i sammanhanget nästan, även om det är själva nyckeln.

Tänkte på en sak. All form av förändring tjänar på att man lägger till något bra istället för att ta bort något dåligt. Hjärnan är kass på att förstå negationer. Så när du fokuserar på må-bra-saker så är du på helt rätt väg ❤️

Kram ?

Anonym26613

Godmorgon!
Det du skriver ger mig en tydlig bild av ditt sökande efter svar. Du behöver (om jag förstår rätt) logik och förståelse. Känner igen mig i det. Om jag har en förståelse så kan jag stå ut nästan vad som helst.
Varför skulle ingen dricka 2 glas vin? Jag är en av dom som skulle. Problemet är att jag skulle göra det varje dag. Och mitt på dagen. Men jag kan inte dricka mer än två glas utan att jag behöver en paus. Kan inte äta en hel påse godis heller. Tre bitar choklad räcker. Men om en timme vill jag ha det igen. Jag vill också förstå, men hittar inte svaret. Vad är det som min hjärna vill ha??

Tänker ofta att jag önskar att vara den som dricker bara ibland, men mycket. För då kunde jag leva normalt där mellan. Men har genom forumet lärt mig att det är minst lika jobbigt.

Vi är så olika. Men samtidigt får jag mycket insikter och tankar från det du skriver. Tack för din ärlighet.

Ha en fin helg ⚘???⚘

Tack Torn, dagens första leende sprider sig när jag läser att jag verkligen kan ha knäckt koden :-) !

Tack AH, leendet breddas! Du tror också att jag är på rätt väg.
Och, det är en fröjd för MIG om min resa, att jag skriver, verkligen kan hjälpa någon mer.
"All form av förändring tjänar på att man lägger till något bra istället för att ta bort något dåligt." Absolut! Det är så mycket lättare och trevligare att flytta till något bättre än att flytta från något dåligt. Ett litet mindshift från "det kan inte bli värre" till att verkligen tro på att "det kan bara bli bättre" - oerhört kraftfullt vad det än gäller.

Tack Mary, nu ler hela mitt ansikte! Jag snor Torns "Huvudet på spiken" angående 2 glas vin. "Problemet är att jag skulle göra det varje dag. Och mitt på dagen." "Men om en timme vill jag ha det igen." ....
Jag ser att du förstår lika lite som jag. Det finns människor som tar två glas vin och som inte vill ha mer, inte ens reflekterar över att dricka mer, förrän vid nästa festliga tillfälle som kan ligga veckor bort!!
Jag får mycket insikter från det du skriver också, tack för det Mary!

Apropå mindshift och att reflektera över att dricka.
Igår hände något jättemärkligt, jag kan inte förstå.
Jag var som vanligt jättetrött, inget konstigt med det, jag hade ju sovit uselt - som vanligt....
Redan på morgonen hade jag bestämt mig för att jag skulle städa och göra riktigt fint här hemma, skulle bara iväg ett par snabba ärenden också. Inte speciellt mycket att göra på en hel dag alltså. Men tiden bara försvann, jag var så trött, jag bara satt tills jag sparkade iväg mig själv för att handla mat, jag måste ju äta ändå och jag vill ju at min älskade gubbe kommer till middagen (även om tanken faktiskt for förbi att ringa honom och säga att det blir inget, jag är för trött..). Klockan var redan en bit in på eftermiddagen när jag kom hem igen och började plocka lite planlöst - städa var det ja... eller är det bättre att skita i det och ta en tupplur för att inte somna på tallriken som en baby ikväll? "Tänk om det fanns något mirakelpiller som ger mig ork..."
Jag valde tuppluren även om jag vid det här laget var jätteledsen, gråtfärdig, över att jag misslyckats med att göra fint för mig själv här hemma. Vaknade efter en timma och det slog mig -Varför fick jag inget sug efter vin?? Tja, inget att vara ledsen över :-). Dusch och matlagning...
Nu, idag på morgonen: -Wow, vad har hänt, hur är det möjligt, är det sant??? Fattar inte!!!
Jag hade två flaskor vin hemma. Hela mitt liv har städning varit lika med att dricka vin eller öl för att orka och för att "göra det roligare". Visst vinflaskorna är gubbens, men det hade varit hur enkelt som helst att "låna" en utan att han märkt något (Jepp, så har skett otaliga gånger :-S). Och så fick jag inte ens tanken?? Jag hade förstått bättre om jag lagt mig i fosterställning för att härda ut ett obeskrivligt sug efter vin. Nu önskade jag mig "mirakelpiller" och la mig och sov för att jag var trött.
???
Det är något som inte stämmer - och det gör mig så GLAD!

Jag firar tre nyktra veckor idag! Hejja mig!
...det tar tre veckor att ändra en vana sägs det ju... Men så har jag ju inte funkat förut...
Omprogrammering. The Alcohol experiment, ja utökat experiment alltså eftersom jag är en "allt eller inget-person" så har jag naturligtvis läst, hört och tittat på massor av saker kopplat till både alkohol och att må bra generellt.
Tänk om (att?) det faktiskt fungerar??
Eller kom jag, över jul och nyår, "bara" till den punkt där jag helt enkelt inte orkar mer?
Eller luras bara a-hjärnan för att kunna drämma till när jag minst anar det, oförberedd?

En helt förundrad, något förvirrad, fortfarande trött, men jätteglad Soffi idag :-)

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Go' söndag och kram!

Anonym26613

Ja minns när jag glömde att tänka på A första gången!! Jag har slutat flera gånger men den första var så starkt! Grattis! ?❤??

Hoppas att du idag kan ha lagom krav på dig själv och att du får lyckas att nå dem. För vad jag förstår så har du ribban så högt så att det är ingen ide att ens försöka. Då lägger man sig ner. Så istället bestäm att du gör i ordning ett rum. Eller runt soffan.

Ha en fin söndag ?????

Bra gjort!
Tror att det magiska började hända även för mig runt 3-4 veckor.
Tankar på alkohol kom alltmer sällan.
Tröttheten är nog mer psykiska än fysiska tror jag.
Det blir en sån förändring i kroppen och jag TROR ( min teori ) att kroppen måste liksom återhämta sig lite efter missbruket.
Kan trösta med att tröttheten går över.
Nu efter 3 månader har jag full energi.
Iallafall i kroppen, men inte i knoppen.
Hjärnan spökar ju lite fortfarande.
Ha en riktigt skön söndag!
Njuuuut!

Jag tror på en kombo. 1) Du fick nog. 2) Vanans makt funkar även på bra vanor. 3) Det är en gamechanger att tillföra positiva tankar och beteenden, istället för att försöka bli av med de negativa.

Höneblundar är viktiga grejer, de går före det mesta i min värld. Jag kan stressa för att få en stund för att vila. 30 min kan räcka, jag har blivit svinduktig på att powernappa. Det blir som att jag resetar hjärnan. Har man dålig nattsömn är det räddningen ibland. Plus att 30 min powernap inte påverkar nattsömnen negativt.

Och jag tar mina höneblundar helt utan dåligt samvete, jag njuter till max. Snudd på lika skönt som sex ?

Kram ?

Mitt i prick Mary! .."ribban så högt så att det är ingen ide att ens försöka. Då lägger man sig ner."
Vaddå städa ett rum?? Hela huset ska städas annars är det ingen ide att släpa fram dammsugare, skurhink, dammtrasor och mojänger.... Jo, jag vet att jag borde lära mig portionera... Tack för påminnelsen!

Tack Illaute! Ja, tröttheten är absolut mer psykisk än fysisk. Hjärnan spökar ju lite som sagt.

AH, Tack! Ja, det är säkert en kombo. Och, wow, jag måste prova höneblundar lite mer ;-)!

Reflektioner efter helgen.
Mina sinnen börjar fungera till fullo, hjärnan likaså. Spännande på sitt sätt, men jobbigt (för att inte säga plågsamt). Alla dofter och lukter, alla färger, alla ljud, alla känsloförnimmelser och ffa alla ljud. Allt får mig att gå upp i högsta beredskap.
Tänk om jag hade ett filter, något som gör mig lite avtrubbad....
Jag säger saker som jag aldrig har tänkt, det bara kommer, det är först när jag hör mig själv säga det som jag vet att det är "sant". Vad nu sant är... Jag får flashbacks från barndomen. Minns hur folk tittar konstigt, nej, minns hur folk tittar på mig, att jag är konstig.
Minns....
Förstår...
Förlåter mig själv på ytterligare ett plan för att jag druckit som jag har gjort.

Nej, det är inte konstigt att jag är så in i norden trött. Hjärntrött. Sömnbrist.

I gårdagens Alcohol experiment fanns ett citat som gick rakt in:
"An arrow can only be shot by pulling it backward. So when life is dragging you back with difficulties, it simply means that life is getting ready to launch you into something great.”
- Anon

Den här veckan börjar tungt, nedstämt. Men, det är okej!
Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Jag är nykter och det är minsann inte illa :-)

Visst är det magiskt häftigt när hjärnan börjar funka som den ska ? Det är som en stor scen med tunga dammiga draperier som sakta dras ifrån lite i taget.

Jag tror att du behöver hitta ett sätt att stilla din intensitet regelbundet. Det är en gåva att vara intensiv, men jävligt tröttsamt i längden.

Läs mitt inlägg om sångmantra i Se klarts tråd. Det har funkat för mig. Jag njuter av varenda sekund och stillar samtidigt skallen.

Och höneblundar är också ren njutning ? Ställer larmet på 30 min och när jag vaknar upp är det som om jag gjort en omstart på skallen.

Men båda delar kräver förstås träning. Och tålamod. Även tålamod är en nyckel i detta.

Kram ?

Haha, återigen på pricken. ”vad är det för nytta med att städa bara ett rum... ”oj, oj oj jag blir trött bara jag tänker på att, när det var som svårast att fokusera så gick det heller inte att sortera i bergen som måste flyttas. Även om jag flyttade en stenhög så var berget kvar och det gick inte att känna glädje över stenhögen för medvetandet var nu på nästa stenhög.
Jag har gått många kurser för att effektivisera, organisera, känna glädjen i att bocka av... men, men.. det är inte så enkelt. Det räckte aldrig till riktigt ändå. Kanske just för att jag redan gått vidare. Jag vet allvarligt inte vad som gör att det funkar nu, men det gör det. Tror att det är stressen främst, sömnen och järnet som funkar. Och så alkoholfrihet såklart. Jag tror att det stressar kropp och hjärna det med, hur lugn man än blir för stunden.
Höneblund har aldrig varit min grej, fanns inte heller i mitt vokabulär innan AHs intåg på forumet. Funkar kanske bra för några. Funkar kanske bättre om man inte är på väg i tanken hela tiden.

Jag borde kanske inte skriva just nu. Jag är trött, frustrerad och uppgiven. Huvudet värker.

Men, eftersom jag var så trött att jag drog tidigt ifrån jobbet och tog de sista mötena hemifrån, där jag får mer ro, så hinner jag läsa och skriva svar.

Tack AH: "Jag tror att du behöver hitta ett sätt att stilla din intensitet regelbundet. Det är en gåva att vara intensiv, men jävligt tröttsamt i längden." Svar JA!
Min "meditation light", att bara vara och titta på lågorna i kaminen varje kväll lugnar. Lyssnar på Närvaropodden och tar till mig mycket, men att verkligen börja meditera känns som alldeles för mycket nu. Har provat men är för utmattad ännu.
Tyvärr kan jag heller inte hitta någon magi i att sinnena börjat bli överkänsliga och att hjärnan går på högvarv för att smälta intrycken. Huvudet känns mer som en fullpackad hönsgård där räven stryker utanför...

Mic: Ja, jag läste om din morgon igår. Imponerande att du kunde "sparka igång" dig själv så som du gjorde! För tröttheten är verkligen ingen lek vissa dagar/stunder. Men, nej, vi ger oss inte helt enkelt!

Sisyfos. Ja, så är det: "Även om jag flyttade en stenhög så var berget kvar och det gick inte att känna glädje över stenhögen för medvetandet var nu på nästa stenhög."
Det är väl därför som jag har börjat förstå det där med att vara här och nu, till att börja med i alla fall så pass länge att jag ska hinna se den där flyttade stenhögen...
Att ta en lur (ja, så säger jag) hjälper mig att komma ifatt en aning med sömnen på helgen, det är nytt att jag unnar mig det. Men det funkar inte på vardagar då jag oftast åker hemifrån före 6 och kommer hem igen vid 18-19.

Den här molande trötthetshuvudvärken... Jag vet medicinen. Men bara tanken på den får mig faktiskt att må lite illa nu.
Kanske funkar min nya rutin lika bra? Te, brasa och pod. Ja, det är vad jag faktiskt vill ha numera på kvällen. Och funkar inte det mot hur jag mår idag, ja då blir det väl ett extremt tidigt god natt ikväll.

Kram!

Wow! Jag vaknade först strax före 3! Jag kan inte minnas när jag sov så länge senast, det tar sig!! :-) :-).

Ups and downs. Nu är det "up".
Bara fyra dagar kvar på arbetsveckan, de kommer att gå fort.

Utvilad? Nej, men bara vetskapen att jag sovit någon timma mer i natt ger energi.

Det går bra nu.
Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan och det räcker bra!

En strålande god morgon till er alla!

Anonym26613

Du har kärleksbombat under morgonen ser jag ? Du ropar efter dina polare och tar deras hand. Så fint! ???

Du är så värt att lyckas vännen ❤ det kommer att bli så mycket bättre med sömnen också ska du se ???

Ge dig själv en kram, drick kaffe och njut av starten av en lång resa mot frihet. Jag har koll på dig, så fortsätt skriva ??❤

Dagens skratt, 4 dagar kvar... Jajamän, där var det ups och positivt tänkande. Jag brukar ha onsdag som bästa dag i veckan. När man har gått upp på onsdagen är det färre dagar kvar att gå upp.
Ha en bra dag! Jag älskar dina inlägg!

Tack Mary! Ja, vi är värda att lyckas! Nu har jag druckit dagens första "reskaffe", undrar vart det här dagen bär?

Sisyfos: Nu är det färre dagar kvar som du måste upp tidigt till jobbet :-). Och igår började dagen med ett skratt :-), en bra vecka !(?)

Mic: Tråkigt att du inte hade någon bra dag igår. Det gör mig glad att jag ändå kunde bjuda på ett leende med mina tokigheter :-). Så sant att vi kan vaska fram guldkornen i livet även om det är öken och mest sand (öh... det där gick inte riktigt ihop... hur vaskar man i öknen utan vatten... skit samma, vi gör det ändå...Jo! Vi kan vindsikta fram guldkornen!! :-) )
Jag lyssnade på Lundell till kaffet. Ja, våren måste vara på väg. Vi har viljan och vi ska hitta vägen! Tänk att det finns en Lundellåt för varje tillfälle...
Jag har inte lyssnat på Lundell på säkert 15 år... Det fanns en man, han lyssnade mycket på Lundell, spelade låtar för mig, hittade alltid någon som passade, vi var på konserter: sommar, livespelning, liv. Nej, vi var inget par. Han var min finaste, mest omtänksamma vän som hjälpte mig genom en mycket svår tid...
Nu: livet är inte lätt. Men det finns en man som ger mig Lundell... Tack!
....
Tankarna snurrar, minnen, framtid, jag kom av mig. Vad var det jag tänkte när jag vaknade att jag skulle skriva?
Jo.
Igår var en bra dag. Det gör sådan oerhörd skillnad när jag sovit lite bättre. Jag kände mig handlingskraftig på jobbet, tog beslut och fick mycket gjort. Det kändes så bra!
Men, ja det finns tydligen alltid ett men. På eftermiddagen fick jag veta. Omorganisation, neddragningar. Jag har kort anställningstid...
Bra att dricka på, eller hur?
Men, nej. På något vis har jag väl "tappat allt". Jag fick inte ens tanken!! Lyckades väl på något sätt hoppa över den och landa i: Det blir som det blir, jag kan inte påverka utgången av förhandlingarna, vem/vilka som får lämna. Ingen mening att oroa sig. Det här är kanske inte rätt jobb för mig (bara där en vändning från i höstas när jag tänkte att jag inte var rätt för jobbet). Ligg lågt, avvakta, ha tålamod. Blir jag kvar så kan jag jobba på att göra det till mitt jobb, lite mer som jag vill ha det. Om jag inte blir kvar så är det meningen att jag ska hitta något annat "runt hörnet".
Jag kände mig faktiskt märkligt lugn hela kvällen och drack mitt te.

I natt har jag sovit betydligt sämre igen.
Satte på morgonkaffe typ vid tre. Tankar: I eftermiddag ska jag ju dit... då passerar jag ju "sällan-Systemet" där jag kan handla mycket utan att skämmas, så brukar jag ju göra...
Sedär ja... Sprittankar redan i ottan.
-Tack för tanken, den är ju smart. Men det behövs inte, jag har både vin och öl hemma (tyst, skvallra inte, det är 0,0%).
Jag känner obehag, jag är orolig. Det kommer att vara som att ge sig in i ett getingbo att åka till jobbet idag. Surr och snack, spekulationer och oro.
-Det är okej, låt dem surra....

Jag tänker fortsätta gå "Mot ljusare tider".

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram!

Det var en jobbig dag igår.
Mycket riktigt, som jag "visste" redan på morgonen, beskedet om omorganisation har rört om i grytan ordentligt. Mycket oro, mycket prat, många frågeställningar, "är det någon mening med att göra det här..."?
Tänk om jag är en av dem som får sluta?
På toppen av det hade jag fått Tjatmoster som följeslagare. Hon som dök upp redan i ottan med sitt "I eftermiddag passerar du Systemet", det Systembolag som jag bara besöker några gånger per år, där "ingen vet", där jag kan handla mycket utan att skämmas...
Tjat, tjat. Där finns avkoppling på flaska...
Tjat brukar göra mig riktigt tvär, ännu mera bestämd att: Nej, tjatar du så blir det verkligen inget.
Nu bet inget nej.
Tur att jag var ensam i bilen.
Jag var tvungen att säga högt flera gånger: "Ja, ja, JA, jag hör vad du säger! Jag kommer att passera Systemet, där finns avkoppling på flaska. Jag ska göra precis som du säger, jag kommer att PASSERA Systemet." (Jo, jag vet, det är fult att märka ord, men ibland får jag göra det..)
Det funkade, bilen svängde inte in på parkeringen.

Väl hemma på kvällen kunde jag andas ut. Dricka te. Men... Tänk om jag inte får ha jobbet kvar?
Ja, tänk om jag måste söka nytt jobb.
Vilken tur att jag redan börjat min resa mot nykterhet!
Hemsk tanke: Skriva ansökningar och gå på intervju bakfull och liten som en muslort...
Nej, jag kan istället skriva ansökningar och gå på intervjuer rakryggad och stolt, nykter och pigg. -Om det behövs, om jag förlorar jobbet. Det är ju inte alls säkert.
Men jag ska ge mig själv den gåvan, jag ska vara nykter och stark igenom det här.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Ett djupt andetag.
Så, nu kan den här dagen starta.

Anonym26613

Good for you ???❤

Jag får tyvärr inte gå in på systembolaget ?‍♀️ (det är jag som har gjort den regeln så vågar inte trotsa emot) så har inte samma problem. Jobbigt med tjat ?

Är du med i facket? Om inte, bli det nu. Du har mycket att vinna på det.

Njut av nykterhet, du kan känna dig riktigt nöjd ?????

Tack Mary! Det är väl inte "tyvärr" att inte få gå in på Systembolaget? Jag får ju det, men jag "ska bara.." först ;-). Och så fick jag ju testa tekniken att byta ett nej till ett ja. Funkade ju faktiskt. Istället för att säga "Nej, du får inte.." funkar det bättre för mig att säga "Ja! Gör det här (något annat)". (..JA, passera systemet..)
Vill du ha något att dricka? Ja, ett glas bubbelvatten vore gott!
Vill du ha en öl? Ja, hemskt gärna, en alkoholfri tack!
Ska du med på AW? Ja, vad kul, jag kör er gärna!
Nej, jag har inte testat ovanstående än, jag repeterar lite inför :-)
Och, ja, jag är med i facket och jag kan min "Hanbdbok i arbetsrätt" fram och (nästan) baklänges...
Njuta och känna mig nöjd. Jo, ja, jag gör det på något vis ändå.. men idag är jag orolig och lite rädd.

Fredag idag och jag är så trött att jag vill gråta. Nedstämd och förtvivlad. Har sovit uruselt i veckan.
Jag kan se mönstret.
Jag behöver verkligen få ordning på min sömn för att slippa de här dipparna, för att inte kalla det riktigt branta utförsbackar som gör att jag riskerar att köra i diket där nere...
Förra helgen försvann lördagen i extrem trötthet, även söndagen blev lat, inget gjort, så lat att jag funderade på att "Men herregud, det här gränsar till, eller är över gränsen till, ren självömkan, inte bra alls.."
Men sedan kunde jag ju faktiskt sova skapligt natten till måndag (!). Kanske behövde jag två dagar "ingenting"? Men... det är ju inget liv!! Jag tycker ju om att vara aktiv, tycker om liv och rörelse, vill inte vara en tröttmössa och soffpotatis.
Vad ska jag ta mig till?

I natt låg jag och funderade. Jag är snart framme vid det datum då jag föll förra året... Om jag håller mig på benen nu och fram till början av september så har jag klarat ett år i den bemärkelsen att jag kommer att ha provat alla årets dagar och helger nykter. Inte ett sammanhängande år alltså, men jul, nyår, vinter, påsk, vår, midsommar, semester... Ja, ni fattar.
Jag föll i februari 2020, trots att jag var jättenära 6 månader. Nästan ett halvår i ryggen, det hjälpte inte.
Jag har hela mitt liv tyckt att februari och november borde strykas ur kalendern. November är mörk, trist och lerig - meningslös. Men februari är ännu värre: Vintern tar ALDRIG slut!! Det är ingen ände på snö, kyla och elände - och alltid massor på jobbet.. :-(.
Nu har jag "bara" knappt en månad i ryggen..
Eller. Jag har nästan en månad och massor av erfarenheter från förra året. Erfarenheter av att halka, falla, upp igen. Snubbla, falla, upp igen. Lägga mig självmant, upp igen. Köra i diket, upp igen. Trilla av hästen, upp i sadeln igen. Missa tåget, ta nästa tåg... Jag var ju tämligen blåslagen i december.
Jag är på gång igen - och så kommer februari.. :-S
Så jag tänkte i natt att: -Jag måste få skjuts!
Är det fusk att be om skjuts?
För jag tror verkligen att jag behöver hitta något som kan ge mig en skjuts i nykterheten. En morot. En livboj. Vad som helst som är starkare än årstiden. Och tröttheten.

Usch, vad neggo det här blev :-(
Men jag känner mig verkligen orolig.
...
Jag är tacksam för att jag är nykter.
Jag är tacksam över att jag har er här på forumet, alla ni som stöttar med värme och omtanke.
Jag är tacksam för att jag inte behöver åka iväg i en kall bil i ottan idag.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Önskar alla en skön nykter fredag!
Kram