Hej!
(edit) Det här blev rätt långt. Hoppas ni vill läsa!
Jag har under en längre tid, troligtvis sedan jag började dricka alkohol, haft problem att kontrollera mitt drickande.
I väldigt unga år, i 14 års ålders började jag dricka.
De problem jag utvecklade i detta tidiga skede är "att inte kunna sluta" i samband med drickandet. För mig sker detta när jag bestämt mig för att det är fest! När jag festar så ska det vara all-in och kanske mer. Jag kan inte dricka 1-2 öl om jag bestämt mig för att inte göra det.
De unga åren är ändå helt ok! När jag är runt 18 träffar jag en flickvän som jag kommer att leva ihop med i 3,5 år.
Under dessa festas det självklart och jag har några tillfällen då jag flippar ur då med, men inte lika ofta.
När förhållandet tar slut så säger jag till mig själv att jag inte ska dricka för dämpa mina känslor. Detta funkar ett tag.
2007 är året då förhållandet tar slut. Jag börjar dricka efter ett tag.
2008 flyttar jag från min hemstad för att börja ett nytt jobb. Då bryter jag upp min vardag med närhet till familj och vänner.
Här börjar jag dricka mer och mer själv. Kommer särskilt ihåg att bara att städa kunde innebära några liter öl.
2009 så flyttar jag till en egen lägenhet (ej andrahand längre :)) och efter ett tag flyttar en väldigt god vän in och vi delar på boendet.
Denna perioden så dricker jag ibland, men oftast har vi fest och jag dricker alldeles för mycket och stannar sedan hemma när det är dags för utgång. Ibland dricker jag också efter att resten av sällskapet gått, själv.
Tiden går och min vän träffar tillslut en tjej på en utekväll. Vi umgås mycket alla tre men tillslut så flyttar de ihop, och jag väljer att köpa en lägenhet istället för att bo i min hyresrätt (detta var en förlustaffär i slutändan). Ibland kände jag för att vara själv.
Jag dricker ibland ensam i min nya lägenhet, ibland har jag vänner på besök, men det dricks oftast nånting.
Oftast dricker jag på helgerna, helst på fredagen för att fira att veckan är över och då blir det i alla fall en 10 33cl burkar. Ibland så dricker jag även torsdag och lördag och under dessa dagar går det i alla fall ett flak öl.
Jag älskar öl, det är supergott! Dricker väldigt sällan starksprit. Trots att jag samlar på absolut flaskor. Har en rätt grym samling här hemma.
tiden går, och när jag åker hem för att träffa mina gamla vänner blir det självklart fest, och jag brukar bli "fullast" - yeeey.. Jättekul, undrar hur många gånger jag ringt till alla dagen efter och undrat vad jag gjort och om det var en kul kväll. Jag kommer oftast inte ihåg mer än början.
Minnesluckor har jag alltid fått av dricka stora mängder alkohol. Jag får oftast värre baksmällor pga detta med, ältande, ångest, osv...
Många i min omgivning börjar bli oroliga, särskilt mamma, men jag får "gliringar" från andra håll med.
Vid en resa tillbaka till min nya hemstad får jag en riktigt panikångest attack (tror jag) samtidigt som jag var bakis, allt bara blev tyst, blått, och mitt hjärta rusade under några minuter. Helt sjukt. Dock dricker jag som "vanligt" igen rätt snabbt om jag inte minns fel.
2012 efter semestern så har jag en riktigt tung period, jag kommer inte ihåg vad som utlöste detta, men jag tror inte det var semestern där jag drack 20/21 dagar - var skitstolt över detta!!, iallafall, jag får en generell ångest samtidigt som det som oftast fungerat skitbra, jobbet, också började bli tungt.
Jag mådde skit i månader, och insåg till och med att mitt vanliga helgdrickande inte kunde bota denna känslan, det blev inte ens bra då, jag kunde inte slappna av. Dock slutar jag inte helt dricka.
Tar kontakt med min chef, som var super. Hjälpte mig att finna rätt väg (tillslut, lång historia bara det), och jag påbörjade en behandling med medicin(antidepp) och KBT terapi i början av 2013. Fick även en karta sobril (kommer tillbaka till den nån gång, finns kvar än idag) kommer ihåg att jag var så orolig att jag ta sobrilen i början, men att jag ändå försökte räkna ut när jag kunde ta en öl om det var fredag. Kanske nån annan dag med. I vilket fall, fortsätter festa, men kan nu ju skylla på att det är medicinen som gör att jag tappar kontrollen!! -yeey igen.
Detta är en tung period, och det tar lång tid innan jag hittar glädjen igen.
2014 går bra, nya året börjar med en minneslucka såklart, men ja, mycket bättre generellt.
Jag börjar även träffa en tjej. För första gången sedan 2007. Vi har dock ingen stadig relation då det är känsligt då vi även jobbar ihop och hon är i en process att avsluta sitt förra förhållande. Detta gör att jag tvekar, tvekar jättemycket. Men jag dricker på!
Jag börjar även dricka alla dagar i veckan nästa då jag även reser till jobbet som nu är utomlands. Långa arbetsdagar, middag och några öl med kollegor, är dock väldigt noga att inte dricka för mycket så jag mår dåligt dagen efter, det hände nog bara en-två gånger.
Jag skäms för mycket för det, jobbet är ju på nåt sätt ett ställe där jag trivs, och har gjort en super karriär. Jag började med den lägst värderade tjänsten och har idag en väldigt fin position!
Till semestern 2014 slutar jag äta min antidepp, går skitbra! Alldeles för mycket drickande, och det där med att det är den medicinen som gör att jag inte kan dricka funkar inte riktigt längre. Har en riktigt fylla med kollegor och även en kollega som är intresserad av mig som bor här med. Tydligen hånglade vi. Kommer inte ihåg än idag. Detta var inte bra för mitt "ej stabila" förhållande... Skäms som fan, och aldrig tagit tag i problemet.
Dricker i alla fall varje vecka, inte varje dag men. Här introducerar jag också min vita dag i veckan, söndag. Det har jag hållit superbra genom åren, inget supande utom i väldigt speciella tillfällen (kommer nog tillbaka till det här med speciella tillfällen nån gång)
2015 - nytt år, kommer inte ihåg alla fyrverkerier vi köpt, va en jävla laddning men ja, kommer faktiskt ihåg tolvslaget, och att jag gick hem nån timme senare.
Är också perfekt att bo i ett land där man kan köpa öl jämt! Lite dyrare på kiosken, men vafan jämfört med hemma är det ju helt ok.
Har en tung period i början av året och självmedicinerar med alkohol och johannesört. Tror faktiskt johannesörten hjälpte.
Semestern är rätt tung, riktig fylla 3 kvällar, med minnesluckor och urspårning som följd. Vissa dagar blir det en öl eller två.
Jag kommer inte ihåg många timmar av min 30års fest. Eller min kompis 40års fest.
Åker tillbaka till mitt nya hem (vet att det blir lite rörigt med vad som är hemma).
Dricker varje helg (mycket), och de flesta veckodagarna (litet). Superkombo= viking drickande OCH kontinentdrickande!! Jag dricker oftast själv, är alldeles för rädd att gå ut o göra bort mig.
Nu i onsdags hade vi avslutning för mitt projekt som startade i början av 2013. Jag brydde mig inte om att göra bort mig. Nu skulle det bli fest.
Och det blev det.
Nu har jag också sedan en tid ett seriöst förhållande med hon jag träffade för ett tag sen.
Blir i alla fall en skön middag, kommer inte riktigt ihåg när den slutade men var nog runt 10 glas vin. Sen gick vi vidare, jag vill bjuda på en barrunda.
Vi gick till baren över gatan. kommer inte ihåg hur detta slutade. Däremot när jag vaknar har jag svaga minnen (trots blackout) större delen av kvällen, att jag och en annan kollega gått på strippklubb. Jag kommer ihåg att jag inte gillade detta, visste att min flickvän inte skulle acceptera det. Jag väljer att berätta för min flickvän att jag inte gick till jobbet på torsdagen. Det var första gången. "jobbade hemma" några timmar och ringde in på möten (helt OK! men inte pga detta såklart.)
Jag svek mig själv. Men jag svek min flickvän. Jag har haft den värsta helgen i mitt liv. Vi har rett ut att inget hänt nu med hjälp av min kollega som hade minnen kvar, och att min spärr för det i alla fall fanns (även om jag var där så blev det ingen hora iallafall). Det känns bra. Men detta är en väckarklocka som jag lyssnar på.
Jag valde att inse att det är att jag inte kan hantera alkohol, är alkoholist, har alkoholproblem, vad som. Jag kan inte leva ett liv där alkoholen skadar mig själv. Och andra. Det finns säkert många som har varit i liknande situationer, har läst som fan här på forumet, tacksam för alla som finns här.
Dock vet jag inte vad som är vägen ut för mig. Den måste jag finna.
Ska träffa en läkare här imorgon så får vi se. Dricka ska jag inte, men hur jag tar mig dit vet jag inte just nu.
Har inte druckit sedan i torsdagsmorse kl (ca) 0300. Därför räknar jag som många andra, att sedan i fredags den 27/11 2015 har jag ikväll varit utan alkohol i 5 dagar. Har avgiftningssymptom. Men jobbade idag. En riktigt skitdag på jobb med, men idag har jag inte kurerat den med några öl!
Nu dricker jag en jättegod julmust.
Jag kommer fortsätta skriva och det blir kanske långa inlägg igen.
Kram på er!

Hej alla,
Jaha nu har jag kommit till 6 veckor... Känns bra att inte ha druckit.
Dock är min stress, som jag tror kommer från jobbet tillsammans med privat stress med ensamhet osv, väldigt påtaglig just nu. Jag känner också en deppighet som gör att jag ännu inte klivit upp ur sängen.
I vilket fall så är ju möjligheterna att möta utmaningar större i nyktert tillstånd, och när jag är ärlig med mig själv så har jag ju klarat alla andra nyktra dagar. Jag har jobbat 5 dagar nyktert hela tiden även innan dessa 6 veckor. Jag har hjälpt till med saker nykter även innan. Jag har flytt in i dimman för ofta och därför är jag här.
Nä nu dags för frukost.
Hoppas alla har det bra,

Så väl jobbat av dig? Grattis till dina nyktra dagar!!
Det är nog vanligt med känsla av stress och depression efter att ha slutat dricka. Vi har träffas ju av livet utan filter. Tidigare var ju filtret alkoholen, vilket ju gjort att vi liksom får ta den samlade smällen när vi slutar dricka.
Vi får hålla ut, ta hjälp av sjukvård osv. Det blir ju så mycket bättre sedan.
Kram till dig?

Du klarar din nedstämdhet bättre nykter tusen gånger om, och det vet du så väl om.

Har du haft kontakt med vårdcentralen? Du behöver kanske SSRI mot depressionen.

Är det möjligt så kan du försöka tänka på sambandet tanke-känsla-göra. Genom att inte tänka negativa tankar - utan åtminstone neutrala tankar som ”nu gör det ont där, nu känner jag så här” - och samtidigt göra saker så kan man påverka känslan på sikt. Även om det tar tid.

3 km i slowmotion är en aktivitet. Laga mat och äta är också en aktivitet. Men jag vet att det är svinjobbigt att förmå sig ?

Bra kämpat!

Tack andrahalvlek och vaknavacker.
Nu är det är över 50 dagar, men deppigheten och ångest blir bara större :(
Har fått ssri av vårdcentralen, ökade dos senast förra veckan och hoppas att det vänder snart. Hoppas alla har det bra!!

Tack andrahalvlek och vaknavacker.
Nu är det är över 50 dagar, men deppigheten och ångest blir bara större :(
Har fått ssri av vårdcentralen, ökade dos senast förra veckan och hoppas att det vänder snart. Hoppas alla har det bra!!

En otroligt trist biverkning av SSRI vid insättning, höjning, utsättning är tyvärr mer ångest.

Det kommer att landa bra till slut! Ha tillit för att det blir bättre ❤️ Tills dess - hjälp dig själv så bra du kan med kost, motion, bra sömnvanor.

Lättare sagt än gjort, jag vet, men ack så viktiga byggstenar.

Kram ?

Hej!
Nykter nu i 60 dagar... Det känns otroligt bra. Jag har även haft några bra dagar efter en riktig dipp i helgen. Kanske börjar medicinen att fungera. Känner inget sug efter att dricka, däremot en hel del tankar kring att jag är "alkoholist". Hoppas att det släpper snart med. Försöker börja mina dagar med att säga fina ord till mig själv.
Hoppas alla har det bra!

Vilket bra tips att börja dagen med att säga fina ord, det ska jag testa.
Att sluta varje dag med allt man inte hunnit med- är verkligen inget vidare för själen. Byter till din taktik, och grattis till 60 dagar! ?

Hej, se klart och andrahalvlek - tack för era kommentarer, det värmer mycket. Jag kämpar på och försöker att få till psykolog samtal men det är inte det lättaste i vården tyvärr... i vilket fall försöker jag att hålla i mina rutiner, kliva upp, äta nåt, jobba, lunch, ta en lång promenad i skogen. Sen är det resten av dagen kvar som ska fyllas med nåt. Jag gör det nykter nu, och det har jag ju klarat tidigare så fattar inte varför jag gör det till ett problem? För mig tror jag det viktigaste att inte börja dricka igen är att inte göra det när jag mår bra igen, just nu är det inte ett alternativ överhuvudtaget.
Hoppas alla har det bra!

Hej boink! Hittade precis din kommentar inne hos mig. Tack! Hör vad du säger, och relaterar. Vad bra att du lyckas med ditt mål att inte dricka. 60 dagar (och fler nu gissar jag) är verkligen en bedrift!! Det där med att "fylla dagen" känner jag igen (speciellt nu). Hur lever du, ensam eller med sällskap? Ursäkta om det framgår tidigare i din tråd, har inte hunnit gå igenom den :) kram skriv gärna!!

Först o främst, tack till alla som har kommenterat min tråd! Vet att den är rätt lång speciellt i början...
tack obstinat, jag lever ensam och i vanliga fall väldigt långt från min familj med föräldrar och syskon och syskonbarn, men nu under Coronan så är jag faktiskt ”hemma” och har alla nära, det är bra men jag har fortfarande ingen lust att göra saker och jag vaknar med ångest nästan varje dag. Jag har varit helt nykter i 10 veckor nu, och det jag hoppas på är att belöningen kommer. Jag har också helt snöat in på att jag är alkoholberoende (vilket jag kanske är) och att jag måste leva med detta resten av mitt liv. Jag har ju tagit mig ut ur depressioner och även ett destruktivt drickande tidigare med så jag vet att jag kommer att klara detta med, men vill så gärna att det händer fortare.
Imorgon ska jag till läkaren och diskutera om jag ska börja jobba mer, just nu jobbar jag 25% pga mitt psykiska mående. Det är både och.... dagarna går snabbare men jag blir också otroligt trött av att jobba (finns nån stress med i bilden också). Aja, vaknat nykter och det är skönt!

Tio veckor! Grymt bra jobbat!

Din belöning kommer - jag lovar ?? Förstår att ditt tålamod tryter och att det kan kännas jobbigt när vi andra skriver våra happyhappy inlägg ?

Men det tar längre tid för en del, allra helst om det finns andra bakomliggande faktorer.

Hinner du med det du ska göra på 25 procent? Det är viktigt att arbetsuppgifterna är tydligt avgränsade. Ramarna måste vara tydliga. 50 procent tror jag är en bra nivå, men där bör man ligga kvar ett bra tag.

Jag jobbar med rehab bland annat och den 1/6 börjar en medarbetare jobba 25 procent efter ett halvår hemma på heltid. Vi har haft och ska ha möten om exakt vad hon ska göra, hur arbetsplatsen kan anpassas, hur kollegorna ska bete sig mot henne osv. Det kommer att gå bra.

Och jag vet att det kommer att gå bra för dig också ??

Kram ?

Tack andrahalvlek! Det kommer att gå bra det här med. Jag fortsätter på 25% fram till midsommar, men nej mina arbetsuppgifter är inte helt anpassade. Jag har ett väldigt fritt jobb på gott och ont, men ingen förväntar sig mer och det är bra iallafall.
Jag ställer nog för höga krav på mig själv dock och det måste jag jobba med.

Har ökat mina antidepressiva igen så hoppas att den ökningen tar mig upp ett pinnhål till med. Pratar med en psykolog också (via video) men har inte riktigt lirkat upp vad det är som stör mig mer än alkohol och stress. Igår hade jag en fin dag, idag känns mera Depp redan men det är ju upp och ner. Har försökt förstå om det är alkoholen som har skapat situationen eller om det varit ett symptom - tror det är en kombination.

Hoppas alla har det bra och håller i både vad gäller Corona och alkohol.

Hej alla!
Nu är det 11 veckor sedan jag drack sist. Skulle så gärna vilja säga att det är bra, men där är jag inte än. Vissa dagar är bättre än andra iallafall, men jag känner mig så slut efter en ”bra” dag - oftast har jag hållit igång hela dagen och det kanske är för mycket när jag mår som jag mår, skumt i vilket fall.
Jag har haft ett samtal med beroende centrum för bedömning av mina problem och jag hoppas på att få hjälp där!
Har dragit ner mitt googlande på alkoholproblem, depression osv men tankarna finns fortfarande där. Sen kommer tankarna såklart, du har ju klarat det här förut... både att komma ur deppighet och drickandet, men ja klarar jag att inte dricka igen? Jag har haft kontroll många gånger men de är ju dom gångerna när jag har kört på för hårt som är problemet. I vilket fall har jag satt ett mål på 100 nyktra dagar! Känns bra att ha ett mätbart och realistiskt mål.
Hoppas alla har det bra!

Att fortsätta kämpa när inte vinsterna med nykterheten kommer som belöning måste vara extra kämpigt. Bra att du har kontakt med beroendecentrum så att du kan få hjälp.

Oavsett - ingenting blir bättre för att du dricker! Din tid kommer ❤️ Lyssna på Hellströms låt med den titel och sjöng med högt så rutorna skallrar!

Kram ?

Hej alla!
Nu är det sommar, varmt och jag har varit helt nykter i 3 månader. Känns bra med nykterheten precis som tidigare. Är dock fortfarande lite nere och kämpar varje dag med min depression och ångest utan att bedöva den med öl. Hade hoppats att få en kontakt på beroende mottagningen i min hemstad, men tyvärr så tycker dom inte att min problematik passar där.
Hade varit skönt att få en kontakt som tar hand om ”hela mig” (psykiskt mående, stress och drickande).
Nu får jag traggla på själv med olika kontakter men det får gå det med. Jag är ansvarig för det jag gör och inte gör så det är bara att kämpa :)
Hoppas alla har det bra!

Lite i taget blir det bättre. Jag mår toppen! Nykter dag 126 idag och jag är lika dedikerad beslutet fortfarande.

Kram ?

AmandaL

Stort grattis boink till tre nyktra månader! Jätte bra motiverat och kämpat av dig varje dag! Du kan vara stolt över dig själv! Jag längtar tills jag kommer dit, jag är bara inne på min 10onde dag idag men jag kämpar på en dag i taget. Grattis och lycka till ?

Tack för din kommentar i min tråd! Detsamma till dig?
Vad tråkigt du inte får den hjälp du behöver? Borde ju gå att få! Finns ju psykologer online. Kanske något att prova?
Önskar dig en bra midsommar. Kram?