Hjärta- och hjärna-dilemmat

104 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Hjärtat
Hjärta- och hjärna-dilemmat

Hej!
Jag har blivit kär i en alkoholist. Jag har försökt avsluta relationen otaliga gånger då jag inte accepterar hans drickande. Men, efter varje gång har jag sökt kontakt igen. Han erkänner sitt beroende för mig. Vi är kring 50 år. Inte sambo, ännu, men talat om det. Jag har barn hemma. Hans barn bor hos sin mamma.

Jag är faktiskt mer på än han är. Jag har märkt att mitt humör följer hans drickande. Mår väldigt dåligt när jag följer min hjärna istället för hjärtat. Därför har jag till slut kapitulerat och är villig att gå in i relation fullt ut där jag vet att jag inte kan påverka hans nykterhet. Men jag vill finnas stark vid hans sida. Jag måste försöka! Jag älskar honom. Inte redo att ge upp kärleken.

Nu till dagens problem...
Vi har av olika anledningar bara träffats irl ett fåtal gånger de tre senaste månaderna. Hållt oss till mess och telefon. Jag vet att han älskar mig men jag ger honom bla dåligt samvete och han känner sig misslyckad. När vi setts har han varit nykter och det har varit lika bra som alltid.

För en och en halv vecka sedan åkte han iväg ensam på semester. Han höll sig nykter de första dagarna. Insåg ju längre veckan gått att alkoholhalten i blodet ökade. I lördags blev jag rädd att han skulle missa anslutningsbussen till flygplatsen. Han kom iväg. Jag skulle hämta honom på flygplatsen. Får mess att flyget är försenat. Ok, jag kollar innan jag åker hemifrån.
En dryg timme senare mess att han missade planet (!). "Hjälp mig härifrån!" Ringer honom, han har dåligt med batteri kvar. Jag märker att han inte är klar i huvudet. Efter telefonsamtalet får jag ett sista sms..."kommer nog aldrig hem". Efter det finns inga livstecken från honom. Hans mamma har inte hört något. Resebolaget har inte hört något. Jag ringde flygplatspolisen. De sa att de inte behövt hjälpa någon. Det fanns tydligen en man som varit full och som befann sig på flygplatsen men de kunde inte göra något. Är man full och vuxen så får man ta konsekvenserna...

Kände initalt att det var rätt tänkt. Låt honom sova av sig ruset. Men nu börjar jag bli riktigt orolig... Så lång tid ska det väl inte ta? Sista livstecknet lördag kl 17

Någon som varit med om liknande? Vad råder ni mig att göra. Hur ska jag förhålla mig till det?

Orolig!

etanoldrift
Jag kan inte linda in det

Jag kan inte linda in det hela och förmodligen är det jag skriver ingen tröst.. Du har fastnat i ett allvarligt medberoende, som gör att du är beredd att se mellan fingrarna på din partners alkoholmissbruk.
Du är beredd att sopa banan åt honom (han kommer så småningom att tycka att just det är underbart!) Genom att bortförklara förminska och bortse från alla idiotgrejer han hittar på, på fyllan!
Nej, han kommer troligen inte att ta lärdom av detta! Han kommer att skylla på "yttre omständigheter" (och troligen kommer du i första skedet att svälja allt med hull och hår)
Och "missade planet".( tillåt mig tvivla). Valde att ta en ny runda i baren och hoppas på att du ska fixa så han kommer hem..?
Ja, känslor kan spela en många spratt.. Men tro för all del inte att resten av livet med den här mannen blir enklare (om han väljer att dyka upp igen)
Efter en sån här runda, tycker jag du ska ta ytterligare en funderare på hur realistiska dina drömmar om ett liv tillsammans är egentligen!
För visserligen är kärleken inte helt blind, men väldigt, väldigt närsynt!
Om han super så här hejdlöst i början (när de flesta ändå försöker hålla en viss fasad uppe) Då undrar jag hur det ska bli i fortsättningen.. (fast hur du ska göra kan ju bara du besluta! )
Glöm alla drömmar om att du med din "kärlek" ska kunna göra honom nykter i alla fall.. Ta istället en funderare på hur mycket fylla, och därmed sådan här oro du kommer att orka stå ut med i resten av ert förhållande!

Hjärtat
Tack för din ärlighet,

Tack för din ärlighet, Etanoldrift.

Jag erkänner att jag ibland förminskar alla idiotgrejer han gjort i fyllan. Än så länge har jag bara upplevt varje "idiotgrej" en gång. Men jag har upplevt flera "idiotgrejer" :-(

Jag trodde ibörjan att min kärlek kunde få honom nykter. Nu har jag förstått att det inte går. Den resan måste han fatta beslut om helt på egen hand. Vad jag försöker vara tydlig med är att jag går där ifrån eller "skickar hem honom" om han är onykter i framtiden. Det är där vi är nu. Det är också en av anledningarna till att vi setts så lite senaste tiden. Ibörjan kunde jag acceptera att umgås med honom trots att han var onykter. Det gör jag inte längre! Jag vill bara umgås med honom nykter.

Jag inser att det inte kommer bli en lätt relation, jag måste vara stark och självständig. Som jag tidigare skrev, har försökt avsluta men misslyckts upprepade gånger. Kanske måste jag gå igenom mer skit för att lyckas. Ett tag till är jag redo att drömma om en framtid med honom. Att alla drömmar inte bara förblir drömmar...

Att inte höra av sig på flera dagar är inte acceptabelt och det kommer han få höra.

Jag döljer inte hans missbruk för mina nära vänner eller för mina barn. De vet att jag älskar en alkoholist och jag inte är redo att ge upp honom ännu...

Hoppas att jag inte är så djupt medberoende som du säger. Det är ju därför jag är här... För att hålla huvudet klart och få stöd i att inte bli för djupt indragen i det.

Fortsättning följer, så mycket vet jag.

Tack igen för dina kloka ord! Precis vad jag behövde!

Blåögd
Håller med

Etanoldrift, vill du verkligen dras med i detta? Hur längre har ni setts? Lättare nu än senare att bryta. Hur tänker du om dina barns mående i det här, ibland är det bättre att backa om fler blir drabbade. Hur ofta har han sina egna barn och varför bor de hos mamman? Du verkar ha kontakt med hans mamma, vad säger hon om situationen?Sitter själv fast i ett medberoende och för mig är du redan drabbad rätt ordentligt. Man tror man är stark men man bryts ner och då blir det ännu svårare att ta sig ur.
Önskar att du tar hand om dig!

etanoldrift
Jag hoppas för din skull..

Att du låter förståndet gå före hjärtat!
Nej det är inte lätt! Men det kanske blir lättare att släppa, när du inser att någon förändring från hans sida knappast kommer att ske.. Jag har varit gift med en alkoholist och tro mig, hade jag förstått vad jag gav mig in på så hade jag nog backat! (hur ont det än hade gjort då..)
Det är lite som att ta bort ett plåster! Antingen gör man det snabbt, eller "hårstrå för hårstrå".. Hur man än gör, så känns det..
Och vad beträffar medberoendet, så är det med det som med "beroendet".. Ingen planerar att hamna där, utan det är en gradvis process och helt plötsligt så inser man en dag att man faktiskt sitter i smeten..
Jag hoppas att du har mod att lyssna till förståndet och att det går bra!

Hjärtat
Det är så svårt ibland! Just

Det är så svårt ibland! Just i detta ögonblick lkänns det självklart att inte försöka igen... Fick ett samtal av hans mamma imorse Så tacksam för det samtalet. Nu har oron bytt skepnad till besvikelse. Det visade sig att han hittade ett flyg igår och kom hem inatt. Telefonladdaren hade han tydligen glömt på hotellet. Men, det var inte han som ringde, det var hans mamma! Där kan snacka om medberoende!!! Hela dagen har nu gått och jag har fortfarande inte hört ifrån honom!

Nu vet jag ännu mer att jag inte är prioriterad och någon att bry sig om. Alla samtal om mess förra veckan var bara fyllesnack! Så sorligt!

Jag misstänker att jag kommer skriva igen. När han och jag har träffats och jag har värmen inombords, vilket jag alltid får när vi har träffats. Då kommer jag inte vara lika stark, har lärt mig det nu.

Men jag mår bra! Jag har mitt hus. Jag har fantastiska barn. Ikväll förbereder vi för julen imorgon. Ska bara njuta!

Ta hand om er alla och tack Etanoldrift och Blåögd för att ni tagit er tid att svara och ge mig råd.

etanoldrift
Vi är alla här för varandra!

På något sätt sitter vi i samma båt.. Vi har bara lite olika historier och har kommit lite olika långt!
Du är alltid varmt välkommen skytt!
En vacker dag, är det just något i din historia som får en annan kvinna att bestämma sig! (vad man bestämmer och hur man gör är ju personligt!)
Önskar dig en fridfull jul! <3

Blåögd
En fundering

Min alkoholist har nu blivit av med 2 boenden på kort tid. Har din man ett eget boende? Att jag frågar är därför har de inget boende återkommer de om och om igen och då är det inte kärlek.
Önskar dig en lugn jul!

etanoldrift
Svårt läge för dig Blåögd!

Ja, min alkoholist, har ju sitt hus kvar.. Så den detaljen är ju ordnad.. Dessutom bor jag på en annan ort, vilket jag idag tackar högre makter för!
Inte lätt, när ens fd tycker att man ska inkvartera dom för att de inte har någonstans att bo..
Har en svägerska, som hade det problemet.. Till slut fick hon be polisen hämta honom, när han vägrade att gå ifrån hennes ytterdörr.. (hon hade småbarn och ville inte riskera att bli vräkt för att han störde) Det var som hon uttryckte, som att välja det minst onda av 2 onda ting..
Men då var han ju rejält påverkad också..
Det gäller ju att våga hålla dörren stängd och verkligen få alkoholisten att fatta att han tyvärr inte är välkommen längre..

Hjärtat
Mannen jag älskar har sitt

Mannen jag älskar har sitt egna boende och behöver inte komma hit för sova. Han har aldrig sagt elaka saker till mig. Aldrig varit högljudda eller odräglig. Utan mer att hämningar släpper, han vågar mer sen blir han full och trött.

Vi träffades en kort stund mitt i julfirandet idag. Vi hann prata en kort stund i ensamhet. Han brottas enormt med sitt alkoholberoende just nu. Idag var han nykter och idag var första dagen han erkänt sedan vi träffades att han inte kommer klara av resan själv! Ett stort steg! Idag pratade han om att gå på möte. Han erkände även att det svåra med alkoholen var att han ibland kände sig så stark och hade inga problem att låta bli. Nästa minut kunde alla goda tankar vara borta och då drack han. Han pratade antabus...

Åh... Kära gud! Låt honom göra de rätta valen!

Hjärtat
Åh Stina 68, era kloka ord...

Åh Stina 68, era kloka ord...

Jag vet ju innerst inne att jag ska välja hjärnan. Hur mycket brutna löften och besvikelser måste man genomgå för att inte välja med hjärtat. Kärlek handlar ju om hjärta! Precis lika lite som man kan vara tillsammans med en man som är sund och ordentlig för att hjärnan säger att det är bra men hjärtat känner inte DET.

Åh vad svårt det är!

etanoldrift
Det ÄR tuffa förhandlingar med sig själv skytt!

Ju mer vi medberoende "bryr oss om" desto lättare gör vi det många gånger för alkoholisten att fortsätta.. Vi blir tillslut inprogrammerade att sas sopa banan..
Vi förminskar problemen, vi slätar över och till slut börjar vi skämmas, eftersom vi inser att det inte är sunt.
Den här skammen gör också att vi börjar småljuga tom för oss själva om hur illa det egentligen är! Och någonstans hoppas vi väl att just vår kärlek ska vara stark nog för båda..
Jag tvingades ganska bryskt, att inse att han inte tänkte bli nykter och att hans uppträdande hela tiden blev sämre och sämre.. ( du ska veta att jag satt fast i ca 10 år!) Jag var nog på väg rean för ett par år sedan, men orkade inte riktigt fullfölja eftersom jag själv höll på att utveckla ett beroende.. Förra vintern fick jag i alla fall nog! Men det tog i alla fall över 8 månader innan jag flyttade!

Hjärtat
Han har fortsatt att vara

Han har fortsatt att vara nykter sedan han kom hem men nu vill han inte träffa mig eftersom han vill vara i balans...

Jag förstår att han går igenom helvetselden just nu. Att hålla sig nykter är tufft. Hoppas det håller i sig.

Min hjärnan säger att jag ska backa och ge honom den tid han behöver. Hjärtat vill bara att han kommer hit och håller om mig.
Det enda jag kan göra är att sitta still och vänta. Hur länge ska man vänta? Jag fortsätter mitt liv.

Men, jag vill inte leva ensam. Jag vill leva i en relation. Jag kan inte dejta för jag känner mig bunden till honom. Skulle kännas som otrohet. Men jag vet också att träffa andra människor och män skulle ge mig styrkan att släppa tankarna om en framtid med honom.

Åh vad jag tycker det är jobbigt!

Blåögd
Återigen berättar vi

Återigen berättar vi varandras historia. Så grymt jobbigt att vara i vår sits! Ska han klara nykterheten helt själv och utan medicin?
Träffar han sina barn så de kan stötta?
Ta hand om dig fast jag vet att det är svårt när tankarna aldrig verkar ta slut.

Hjärtat
Det hjälper att läsa inlägg

Det hjälper att läsa inlägg från de som går igenom hans resa. Det hjälper att läsa inlägg från andra medberoende/anhöriga som har gått igen eller går igenom samma sak som jag just nu. Jag läste ditt tidigare inlägg idag Blåögd. Jag känner med dig. Vi slits mellan hjärta och hjärna. Tack för att ni finns.
Jag kommer nog försöka hitta ett al-anon möte nästa vecka. Jag måste ha mer redskap. Mina tankar har fastnat och snurrar allt snabbare.
Dessutom har jag vin hemma som jag börjat dricka av, i ensamhet. Tänker att det är bättre att jag druckit upp det till den dag han vill umgås med mig. Då vågar jag inte ha det synligt framme. Jag har inte problem med a. Jag har kvar av sprit sedan jag flyttade hemifrån... Men det oroar mig att jag tänker på att skydda honom från alkoholen.

Hjärtat
Nätet är fantastiskt!

Jag hittade detta forum efter att jag sökt runt om beroende osv. Men, det är här min resa börjar på riktigt.

Jag har varit sååå blind och medberoende. Jag har inte förstått alkoholister dilemma. Vilken kamp de måste gå igenom för att bli nyktra. För mig som inte har ett beroendeproblem så är det bara att sluta dricka, inte öppna flaskan, välja precis vad jag vill. Ingen djävul sitter på min axel och förhandlar.

Däremot tror jag att jag tänkte rätt i mitt förra inlägg. Alkohol får inte finns lättillgängligt i vardagen om man kämpar med suget. Jag kommer byta plats på mitt alkoholförråd innan min älskade vän kommer hit igen. Han "snodde" och spädde ut flaskorna tidigt i vår relation. Innan jag förstod vilka problem han hade. Senare tog han med sin egen dricka, som han inte bjöd på, när han kom hit. När alkoholen han hade tagit med sig var slut så åkte han hem. Det ser jag först nu. Såg det inte tidigare!

Jag har ägnat mellandagarna åt Youtube. Tittat på intervjuer, lyssnat till nyktra alkoholister, medberoende, terapeuter. Vilken resa!

Oerhört givande att lyssna på inspelningar från AA-tal som finns på Youtube. Kan verkligen rekommendera dem.

Jag och mannen jag älskar firar in det nya året separat. Jag med vänner (som dricker), men jag firar nyktert och tar bilen. Han har bjudit in sina barn för att fira det nya året nykter med dem.

Gott slut på 2015 och Gott nytt 2016! Kram på er därute i cyberrymden!

etanoldrift
Önskar dig ett Gott Nytt År!

Önskar dig ett Gott Nytt År!
Och att du hittar ett sätt att förhålla dig till ditt medberoende..
Ja, det är en djungel och många gånger tar det ett tag innan man inser vad som kanske är felet i att "vara snäll" och förlåtande.
Jag hoppas att ni grejar det
kram

Hjärtat
Tror inte att jag varit snäll...

... utan jag har nog aldrig accepterat hans drickande sedan jag upptäckte det. Däremot har han mer än en gång låtit mig förstå att "jag fått honom att må dåligt".

Inför honom har jag försökt att förklara att det inte hade med mig att göra utan det handlade om de beslut han tagit! När jag sen åkt hem var jag arg och ledsen för att jag ändå tog åt mig och fick skuldkänslor fast jag egentligen vet att det handlar om hans val att dricka och på så sätt förstöra våra drömmar och planer.

Idag väljer han att inte träffa mig. Tror att han dragit ner på drickandet eller kämpar med att vara nykter. Han säger att han inte dricker, men han vill inte träffa mig. Han vill vara i balans först.

Förlåtit det har jag gjort. Ingen mår bra av att gå och älta eller vara arg. Vi gör alla misstag. Eftersom jag fortfarande vill ha en framtid med honom så måste förlåtelse ingå. Känns bra :-)

Jag håller ut och försöker hitta på saker och inte tänka på honom hela tiden. Men ärligt talat är det svårt...

Hjärtat
När man väljer att vara stark

När man väljer att vara stark och säga ifrån angående alkoholen så inser jag att man måste ta konsekvenserna. De väljer antingen dig eller alkoholen... Jag har inte hört från min älskade på flera dagar. Tyvärr har han nog valt alkoholen framför mig :-( igen. Känns hårt, ledsamt och ensamt!
Kanske lika bra det. Underlättar mitt liv enormt mycket att inte behöva anstränga mig för att inte följa med i djävulsdansen.

etanoldrift
Så är det Skytt..

Om det är någon tröst i sammanhanget, så kan jag säga att min fd, fortfarande väljer flaskan..
Jo, de vill gärna ha möjligheten att sas, både äta kakan och ha den kvar..
Eftersom vi gärna vill vara "duktiga" och får viss energi av att ta hand om, så tillåter vi knaprande på vår kaka, som gör det möjligt för alkoholisten att spara sin egen kaka.
Ja det brukar bli väldigt trumpna miner, när det är slutknaprat ;-)
Och du gör helt rätt att jobba på att inte dansa med <3
Känslor har man ju ändå som måste bearbetas, Och jag hoppas att du orkar bena ut dem! För det gäller ju ibland att låta hjärta OCH hjärna följas åt.
Och ibland är det faktiskt läge att låta hjärnan bestämma..
Önskar dig lycka till i dina beslut och du får naturligtvis fortsätta att titta in här och kanske ge någon liten lägesrapport! ( vi behöver lite positiva berättelser också ;-) )

Hjärtat
Så ramlade jag dit igen...

Så ramlade jag dit igen...
Jag lät bli att höra av mig. Då började han sakna mig. Han hade varit nykter i nästan två veckor (enligt honom själv). Skämts över sitt agerande. Han började dricka igen en kväll (inte flera dagar) och då vågade han höra av sig och ville träffas.
För att vinna så måste man våga. Jag gick med på att träffa honom och trillade dit direkt. Han har en sån makt över mitt hjärta!

Han drack inte medan vi umgicks, det är iallafall mycket positivt!

Fortsättning följer :-)

Mysan
Snälla snälla du....

Jag var särbo med en man som din i ca 1års tid....varit ensam i ca 4,5 månader nu o tackar dom högre makterna varje dag att jag orkade bryta vårt förhållande.

Snälla snälla du, läs om och om igen vad du själv skrivit....vad hade du själv rått den kvinnan att göra om du va hennes bästa vän?

För din skull, dina barns skull LÄMNA denna man fort...!!!!!!
Du klarar dig bättre utan oro för honom.
Han klarar ju inte ens ta hand om sig själv el sina barn så NÄR el HUR ska han någonsin kunna finnas där för dig, när du behöver honom?????

Jag lärde mig en dyr läxa ska du veta....önskar inte dig samma sak.

Stor KRAM// Mysan

Hjärtat
Jag vet att det finns en

Jag vet att det finns en sanning i det du skriver Mysan... Tack för den omtänksamma kramen. Jag vet så väl... Alla mina väninnor säger det också och är oroliga för mig... Men, jag har inte kommit dit ännu. Jag ser fortfarande ljus i tunneln. Det är ju pga kampen som jag skriver här. Ni förstår...

Det är för tidigt att säga hur det kommer bli. Jag och kärleken har en väldigt lång resa framför oss. Hur lång förstår jag ännu bättre efter att att ha läst på forumet och på många andra sidor.

En förändring har skett hos honom. En ännu större förändring har skett inom mig. Jag kan bara förändra mig själv och hur jag lever. Vare sig jag är ensam eller i relation så måste jag leva hälsosamt och vara ärlig mot mig själv.

Vi har trevligt när vi ses, om det ändras så tänker jag nog om.

Även om det inte låter så, så gör han mig till en bättre människa när vi träffas. Han tar fram personen jag tycker om i mig. Han har aldrig varit riddaren på den vita springaren. Egentligen har han inte gett mig något materiellt under den tiden vi umgåtts. Jag har låtit honom påverka mitt mående. Han kan linda mig runt sitt lillfinger och jag blir glad. Han får mig att skratta.

Jag tror på honom. Jag tror att han kommer bli nykter en dag...

Till historien kan jag berätta att några av de viktigaste personerna i mitt liv har klarat många, många år som nyktra. Fantastiska människor som till en början aldrig trodde att de skulle lyckas. Men, de tog det dag för dag... De gick bort för tidigt men de firade 35 resp 41-åriga AA-födelsedagar innan de lämnade oss. Båda hade nått botten, flera gånger innan de lyckades. AA-födelsedagarna firades alltid stort.

Jag tror på kraften och kärleken!

Mysan
Förstår men ändå inte....

Kan du någonsin lita på honom, lägga ditt liv i hans händer????

etanoldrift
Som alltid hoppas vi.. Ge oss

Som alltid hoppas vi.. Ge oss gärna en lägesrapport kära Skytt!
kram <3

Hjärtat
Skrev ett långt "försvarstal"

Skrev ett långt "försvarstal" igår... Tänkte efter och skickade det inte.

Era inlägg får mig verkligen att tänka till! Åh vad svårt det är!

Hittade igår kväll en gammal mess-tråd mellan mannen och mig i början av vår relation. När jag inte visste hans verkliga problematik med alkoholen. Det var spännande läsning. Vår dialog lät precis som nu. Han förnekade att han drack, han höll sig undan och jag ställde "ultimatum". Så länge vi hållt på med denna katt- och råttadans...

Djävulsdansen fortsätter.

Om han tar initiativ till att träffas idag så fortsätter jag. Om han hittar på någon ursäkt, så ska jag stålsätta mig att inte höra av mig förrän han bevisligen visar i handlingar att en förändring är på gång.

Ni ger mig styrka!
Jag är en stark och kapabel kvinna!

Mysan
Hej skytt...

Själv läser jag mina egna trådar jag har skrivit just nu....ojojoj va mycket jag glömt/förträngt....

Bra du gör samma med era mess!

Om jag förstått det rätt är det mer du som varit aktiv och velat träffa honom än han som bett om ditt sällskap???

Håller du med mig om att du vill va nr1 för honom???
Sannolikheten att du någonsin blir det är liten....
Det här med mamma, inte ta hand om sina barn...inte sig själv heller för då hade han inte missat flyget hem!!!!
Det är flaskan som kommer som nr 1-2-3-4-5-6-7.....osv sen när han mår så kass av alkohol att han håller upp ett litet tag DÅ hör han av sig pga ångest, svårt va ensam...you name it....

Jag vidhåller att fundera om han kan/ skulle prioritera dig o DINA behov någonsin???
Stark kvinna kan oxå behöva hjälp ibland....o fråga dig vem du är stark för?

Kram Mysan

Hjärtat
Jag försöker vara stark för

Jag försöker vara stark för mig själv, Mysan. Jag orkar inte falla igenom. Jag inser nu att han inte kan prioritera andra än sig själv, just nu. Han svek sina barn häromdagen, idag har han brutit ytterligare ett "löfte" till mig :-(.

Jag ska vara stark och inte låta hans val styra hur jag agerar, och ändra mig hela tiden. Han har inte hört av sig på hela dagen fast vi hade bestämt att träffas idag. Igår hittade han på någon ursäkt för att inte träffas. Det gör ont! Ja, jag är den som oftast varit drivande i vår relation. Han pratar mycket om allt vi ska göra men det har tyvärr väldigt sällan blivit som vi bestämt. Inser nu, igen, att vår tid inte är nu. Den kanske finns i framtiden men nu är han inte kapabel :-(

Jag tror fortfarande att en alkoholist kan bli nykter och få ett fantastiskt liv. Min älskade är inte där ännu och jag orkar inte längre vara med på resan.

Jag kommer dock uppdatera er om hur det går. För jag inser att bara för att jag är stark idag är jag det inte imorgon...
Kram!

(Bergodalbanan går väldigt fort ibland)...

Mysan
Jag har varit där du är....

Känner igen vad du skriver....
Läst i ditt första inlägg att du har hemma boende barn, TÄNK mer på dom än på honom.

Och att en alkoholist kan ha ett fantastiskt nyktert liv tror jag oxå, frågan är om dom är 'samma' män som vi föll för från början då...?
Dom manipulerade och ljög oss att älska dom, dom är nog inte samma män nyktra även om dom inte ljuger.
Och min erfarenhet av mitt x är att manipulera va hans personlighet, drack han inte 'missbruka' han ngt annat....fick mani liksom.

Jag ÖNSKAR dig styrka att hålla dig från denna man du älskar, älska dig själv och dina barn främst, sätt han i sista rummet för det är där ni är.

Ta en dag i taget, andas...tänk på alla svikna löften...tänk på dina barn så ska du se att du kommer kunna låta bli höra av dig till honom.

Bamse kram

Mysan
Måste oxå säga...

Att jag är ledsen för din skull att du blivit kär i en fullblods alkoholist.

Jag har oxå förlåtit, vridit mig in o ut för att hjälpa, velat förstå...trösta.
Gått på tå....ställt ultimatum när jag kunnat.
Vi jobba på samma firma, han gjorde bort sig på jobb när dom låg ute...drack efter jobb och höll ett helt vandrarhem vaket den natten.
Avvek från jobb på fm och fann sin tröst på systemet.
När jag 'äntligen' fick fatt på honom skulle han ta tåget till Lund från Kalmar, han blev dock avslängd i Osby.
Trogen som man är kör jag 15 mil för att hämta en IDIOT som jag ber lämna min bil två gånger pga han blir aggressiv även mot mig...
Han ringer sin chef och säger upp sig...ja en jävla soppa blev det.
O jag vände mig ut o in för hans skull, räddade hans jobb tills han på jobb sen bad dom fara åt helvete för att han inte blev placerad där HAN ville...

Han klara inte av att jag efter semestern jobbade från 04.30 till ca 22.00 fem dagar i veckan i två veckor och inte va sexsugen utan bara sjukt trött...trött pga jobbet men även pga honom.
När han påstod att jag va otrogen för att jag inte va sugen, bara ville sova då bröt jag med honom.
Blev så förbannad att jag skulle kunnat, ahhh ja sånt skriver man inte...
Detta va den 18 augusti, kommit många sms efter det, han har dykt upp en gång hos mig utan att hört av sig först, letat upp mig på jobb en gång och har koll på om där är mer än min bil på min uppfart.

Detta är ett litet klipp hur mitt år med en alkoholist va...finns SÅ mycket att berätta.

Dom urholkar oss, känslomässigt-psykiskt och tillslut får vi fysiska symtom för att kroppen pallar inte!!!!!
O förmodar du har ett jobb och behöver försörja dig och dina barn...dvs sjukskrivning är inte så lockande....

Sköt om dig, ta till dig att vi vill dig väl...även om det låter hårt i dina öron och som att man generaliserar alkohlisterna...möjligt kanske för deras beteende verkar va väldigt lika även om dom är olika odrägliga onyktra.
Min tro är att för en alkoholist ska sluta dricka och bli helt nykter kräver en styrka hos dom som väldigt få har...väldigt få.

Kram

Hjärtat
Jag har inte varit så

Jag har inte varit så emotionellt engagerad i min "vän" längre. (Kallar honom inte längre min älskade). Blir lättare att förhålla sig till saker då.

När jag började ta avstånd började han engagera sig desto mer. Spännande hur vi är funtade. När han insåg att jag verkligen var på väg bort vaknade han. Han har även hållt sig nykter längre perioder än tidigare.

Vi ska resa bort tillsammans. Jag hade till en början förhoppning att vi skulle göra det som älskade, nu har jag ändrat inställning till att jag reser ensam, men kanske kommer ha sällskap. Jag räknar med att han kommer falla dit och dricka alkohol och det vi planerat inte gäller.

Tråkig inställning, men nödvändig om man umgås med någon som har alkoholproblem. Jag tänker inte låta hans alkoholintag förstöra min efterlängtade resa.

Det var länge sen jag var inloggad här men jag läser på forumet regelbundet. Tack för att ni delar med er av era berättelser!

Sidor