Hej!
Glad, överpresterande student som alltid tar på sig mer ansvar.
Har två jobb vid sidan av studierna och lever i 110.
På ytan är det så jävla bra men det är det ju inte. Inte egentligen.
Jag mår fördjävligt och jag dricker alldeles alldeles för mycket. Minns inte när jag var nykter en hel vecka längre.

Jag hatar det. Jag vill inte mer. Självförakt och studierna börjar ta stryk över mitt beteende/beroende nu. Relationen med mannen börjar ta stryk, jag isolerar mig mer från vänner. Har slutat att träna för jag är ju antingen full eller bakis. Gått upp mer än 10 kg sedan i somras och jag ser sliten ut.
Jag känner mig sliten.
Jag känner mig trasig och tom.

Så många relationer, beslut och vägval jag onyktert valt. Men det har inte bara varit skit. Väldigt många roliga minnen, härliga vänner och goda drinkar i diverse länder har jag hunnit med med åren. Ibland kan jag dricka "normalt" men oftast inte.
Jag tror man kan kalla mig för periodare, om man nu vill sätta stämpel på det.
Förälskad i alkohol vid första ögonkastet. För det är ju det där, oavsett hur dåligt och farligt och knäpp jag blir av alkoholen så förlåter jag alltid den och dricker igen. För att när jag är berusad så är allt så lätt. Men det är ju oxå en lögn nu när jag skriver det, "lätt". De värsta scenarierna och händelserna jag varit med om är just när jag varit full. När den gnutta självbevarelse och överlevnad försvunnit, när det svåra blir dubbel så svårt. De gånger jag känt att livet inte är min kopp te längre. Då har jag varit berusad. Så att allt blir lätt, det är en lögn. För mig själv.

Jag behöver bli nykter, jag vill vara nykter. Hur fan gör man det?
Vem är jag, när jag är nykter en längre period?
Här kommer jag skriva ut allt, naket och anonymt.
Min resa ur den farliga dansen.

Mvh
Studenten

Hej! Tack för dina värdefulla ord. Jag har smaskat i mig många glas oboy de senaste dagarna. Försöker gå långa promenader, äta gott och dricka annat gott. Det går bra hitintills. Har dock rökt alldeles för mycket, men tar det lite med en klackspark. Det kommer en dag då jag lägger ner den skiten oxå.
Hoppas du mår bra idag och får ett fint nyktert nyår. :)

Mvh studenten

Vaknade med galen huvudvärk, ansiktet var helt uppsvullet och rösten var rostlig. Kan vara abstinenssymtom, men kan oxå vara förkylning.
Osäker på vilket just nu. Idag har motivationen varit mindre än de andra dagarna. Tanken på att jag kanske inte alls har något problem beblandas med att det hade varit gott med vin. Hade inte mannen varit hemma idag vet jag inte om jag hade gått till systemet eller inte.
Känner mig låg och ledsen/irriterad idag. Inte skakig iaf och mindre ångest än tidigare dagar.
Undrar varför jag dras så mycket till alkoholen, undrar om det bara är psykiskt eller om det oxå är fysiskt. Varför kan inte jag klara av det som många andra, eller döljer de "normala" något oxå? ingen aning.

Nu blir det en timme plugg även idag.
Mvh Studenten.

Försöker förstå mig på mig själv nu, vilket kan betyda en massa drabbel för dig (om du läser detta).

Idag har jag vaknat och känt mig sjuk = Tycker synd om mig.
Svullet ansikte = Tycker att jag är ful.
Röker för mycket = Tycker illa om mig själv som människa.
Ligger efter i skolan = Känner mig otillräcklig.

Okej. Hur gör jag nu när jag satt ord på känslan? Kommer alkohol hjälpa mig att bli mindre ful? nej.. inte direkt. Anledningen till att jag gått upp och blivit småfet är pga alkohol. Jag borde ta en längre promenad idag eller gå till gymmet. Hur löser jag min otillräcklighetskänsla? Jag sitter i skolan nu och försöker komma framåt, vilket är skitbra. Jag sitter inte hemma och är apatisk framför soffa, det är framsteg. Tycker synd om mig? Är det synd om mig? ja lite, och det är okej men jag behöver inte ta på mig offerkoftan. Det kunde vara värre och jag har ju inte feber. Det är ju positivt.
Jag tycker illa om mig själv som människa? Den är svår, men jag gör så gott jag kan med det jag har och det är tillräckligt. Jag duger, jag är värdefull.

Hade alkohol hjälpt mig med något av ovanstående punkter? Nej, antagligen inte, eller NEJ det hade det inte. Nu har jag gjort ett val och jag står för konsekvenserna. Det kommer gå. Jag kommer klara detta. Jag kan.

Mvh Studenten.

Zorro

dag 5! Stort grattis!
Ja, man mår skit första dagarna och första veckan, men lovar, det BLIR bättre. Härda ut!
Du har ju facit! det blir inte bättre på någon punkt om du dricker nu. Inte ett enda dugg! Jag anser inte att någon människa är ful, för det sitter inte på utsidan. Ja, undantaget mig själv då kanske! :-) Men är man inte nöjd med sitt utseende och vikt, ja då hjälper det att INTE dricka! Det sker förändringar ganska snabbt också om man skippar alkoholen.
Vikten är en viktig motivation för mig. jag har haft en förkärlek för starköl och jag lovar, man blir FET av det. Sista månaden innan jag slutade gick jag upp 6 kilo.
Man får tycka synd om sig. Det är helt ok! man mår skit i början innan kroppen börjar acceptera att man inte fyller på med alkohol. Man mår faktiskt bättre ganska snabbt.
Så härda ut. Tyck synd om dig. Rök! Det kommer finnas tid att sluta med det också. Det kommer att bli bättre och du kommer att må bättre.

Så kämpa vidare. En dag i taget!

/Z

Poppy50

Hej alla., hej Studenten. dagarna går vad man än gör, dricker vin, inte dricker vin.

en sak jag tänker på att jag borde spara minst ca 2000kr varje månad på att sluta. oxå en bra ide imitt fall. DUMT att bara kasta bort pengar istället för att satsa på nåt jag vill ha.
Jag tar en dag i taget försäker påminna mej, idag är jag nykter idag har jag kraften att säga nej. jag mår bra. jag var ute och joggade igår morse vilket jag saknat i ett år.
svårt att ut och jogga när man vill dricka vin eller är bakis.
och drickande gör man blir slöare, deppig i mitt fall.

en paradox att ut och springa när det vintern är i värsta kylan men sånt gillar jag, göra nåt som andra inte skulle göra. Det var skitkallt men jag vet jag blir allt lagom varm efter fem minuter.

Jag blir ful av A, spec när man är över 40.rynkigare, slöare, fetare. Jag kan bättre.

så kämpa på. lev på en dag i taget.
och vilken grej att du har en samtalsperson.

Tack snälla för era kloka ord. Kan ni kan fan jag oxå. Z jag betvivlar starkt att du är ful på utsidan, jag vet hur det känns med 6kg på en månad. Oftast är det bara vätskevikt ;) man kan ju hoppas...

Poppy50. Åh vad härligt med löpning! Vad glad jag blir att du har vågat dig ut. Jag älskar oxå löpning, tanken var att springa halvmaran (som var) men av olika skäl slutade det med att jag satt på puben och drack vin medans mannen sprang den själv.
Vågar inte ens tänka på alla pengar som försvunnit alla månader på alkohol. Inte konstigt att man går back med både studiebidrag och extrajobb.

Tack igen att ni svarade i min tråd. Jag värdesätter er.

Mvh studenten.
PS. Ni är grymma.

Idag var mannen på systemet och handlade till nyår. Vi ska som bestämt över till andra under kvällen och det kommer bjudas på både det ena och det andra. Han hade köpt alkoholfria öl och cider till mig och honom.
Samt en alkoholfri champange.

Sen visade han även upp två flaskor champange (med A) som vi ska ge värdparet. Grejen var den att den ena flaska sket jag i, men när han har upp "vårt" bröllopschampang så blev jag så ledsen. Det är ju vårt. Vår brudskål. jag kanske överreagerar. Men minnen över vår vackra dag sköljer över mig. Hur fint det var, hurrarropen och den fina skålen med just denna champagne. Hur jag kände just i den stunden, värmen från solen och så mycket mycket kärlek från nära och kära. Och han min man vid min sida, så vacker.

Jag förklarade lite snabbt att det känns ledsamt för mig att de ska skåla i vår bröllooschampange när jag inte kan vara med. Han sa att han skulle hälla ut den, men jag protesterar. Inte kan man hälla ut den fina. Kommer ändå inte öppna den oavsett hur mycket jag egentligen hade velat öppna den om jag är själv, för den betyder för mycket. Den är en hard limit.

Mvh studenten.

Zorro

Rätt tänkt! Kan jag kan du! Lovar! :-)
Haha, jo, studenten, just nu både är och känner jag mig ful! :-) Men det ska med tiden ändras!
Angående champagnen... inte var det väl den som gav dig så fina minnen? En vacker dag, med värmen från solen och kärlek från nära och kära. Är inte DET dina minnen? Flaskan innehåller ju ändå bara skadlig vätska! :-)
/Z

Tror att det värsta abstinenssymtomen gått förbi nu. Ingen skakighet eller yrsel idag. Däremot är jag tvärförkyld och har knappt någon röst kvar. Jobbar på att komma i säng före 00:00 och upp vid 9. Går sådär, vaknar helt slut. Tar typ en timme innan jag är människa igen. Struktur Hade velat träna men det går ju inte nu när jag är sjuk. Motivationen är väl 80-90% fortfarande, är inte jätte svårt att vara nykter när mannen är hemma. Är lite orolig det blir när han går tillbaka från sin semester igen med hur jag kommer funka, vilka tankar som kommer komma och om jag kommer handla impulsivt. Det återstår att se. Sjukt skönt att inte vara skakig i händerna. Ingen nämnvärd ångest i dag än så länge. Skönt.
Nu blir det 2 timmars plugg för dagen.

Mvh Studenten.

Fick precis ett intyg som jag ska skicka till CSN, en vädjan om att inte ta bort min inkomst till nästkommande termin, då jag ligger efter med studierna.
Det var min samtalsmänniska som skrivit det. När jag läste det nu så kändes det som en käftsmäll. Pang. Sanningen på papper. jag vill inte skicka in detta. Då är det ju officiellt i en stor myndighet. Jag skäms. Får lite ont i magen och blev yr. Tror att det var en snabb ångest i kroppen. Kan ångest verkligen slå till så fort och så hårt? Psykosomatiska besvär AB.
Min första initiativa tanke var ett glas vin, det ska jag inte sticka under stolen med. Som om att alla mina problem och ångestkänslor skulle försvinna. Stoppa huvudet i sanden lixom.

Jag ska ta mig en funderare på hurvida jag skickar in detta intyg eller inte till dem. Kanske, om jag ligger i hårt nu de sista 2 veckorna på denna termin så kan jag komma i kapp med poängen som måste komma in. Alternativt att jag skickar in intyget, blir klassad som alkoholist i en stor myndighet, ändå blir nekad rätten till csn... fan oxå.
Jävla pengar hit och dit hela tiden.

Nu är det såhär och jag får acceptera det. Jag tycker inte om det men nu är det såhär...

Mvh
Studenten

Leverjag

Ja, acceptera Studenten

Det som är. Finns inget annat. Det är som det är och ofta vet vi varför. Så vad ska vi ägna våra tankar åt. Positiva, snälla och lugnande som stärker oss till att ta de steg vi behöver för att förändra. Bort med alkoholen är nr 1. Det är så bra jobbat! Du är på väg nu att göra något bra och ge digmöjligheter att förändra. Vi orkar inte det med alkoholen.
När jag var nere och hade jobbigt med tankarna i början när jag slutar med alkoholen försökte jag säga till mig själv att jag skulle vara snäll mot mig själv, jag fokuserar nu på att nye dricka, problem tar jag sedan. Nu, bara inte dricka och jag ska tänka bra saker om mig själv och lägga annat jobbigt åt sidan. Det får komma när jag är bättre i balans. Vissa akuta saker måste man hantera men försöka fokusera på mindfulness, vila och det mest primära att hantera.
Jag vill bara berätta att när dagarna blir veckor och veckorna blir månader kommer du må så mycket bättre, orka mer, ta bättre beslut, vara mer i balans och lösa dina problem på ett bra sätt. Du kommer att njuta mer av ditt liv och tankarna på alkohol försvinner liksom ångesten med den.

Var stolt över dig själv och fokusera på dina framgångar och en dag i taget. Kramar

Varför är du så rädd för att skicka in det? Det måste ju omfattas av sekretess, så det borde inte vara nåt problem att det hamnar hos en myndighet. Ring och kolla om du är orolig. Men jag förstår också att det kan kännas väldigt obekvämt oavsett. Gör det som är bäst för dig, tycker jag.
Och Leverjag beskriver framtiden utan a så bra. Det är så det är. Så jäkla mycket bättre! Lycka till! Kramar!

Zorro

Studenten. Funderar lite över hur jag själv hade reagerat och inser att hade tänkt precis på samma sätt. Jobbigt!
När jag började nyktra till, märkte jag hur små vardagliga bekymmer växte upp ur marken från ett lite frö till en 100-årig ek full av problem. Lätt att ta till alkoholen igen då! Bara för att skjuta på det jobbiga, bara EN dag till!
Jag satte mig ner och blev så rationell som jag egentligen är. Gick igenom mina valmöjligheter och betade av ett bekymmer i taget.
I ditt fall hade jag funderat på vilka möjligheter jag har och vilka konsekvenserna skulle kunna bli. Är det rimligt att tro att det går att läsa in tillräckligt med poäng på 2 veckor? Vad blir konsekvenserna av att skicka in ett intyg? Är det ett så stort bekymmer som jag tror eller växer det möjligen på grund av att jag inte dricker något ångestdämpande?
Det viktiga är att lösa problemet och "bocka av" det som "klart". Annars har jag svårt att gå vidare. Så funkar jag!

Ibland har jag en tendens att förstora bekymmer som kanske inte är så stora egentligen.

Tack Leverjag, att vara snäll är så lätt till andra men inte till sig själv. Konstigt hur mycket självmobbning man tillåter utan att reflektera över det nämnvärt. Jag är ett stort fan av mindfullness och försöker ha det i åtanke ofta att stanna i nuet, andas och acceptans. Vilken typ av mindfullness gör du?

Sisyfos, jag tror att jag är rädd att bli dömd och stämplad. Att det kan påverka min framtid på något sätt. Litar inte riktigt på sekretessen. Och funderar på hur det kan påverka framtida lån av csn. Tror att det handlar om tillit och skrämsel mest. Jag ska ringa dem efter nyår och dubbelkolla vad som anses vara tillräckligt för att vara okej för dem. Vet att dödsfall är en sak som är godkänt, vet ej om psykisk ohälsa har samma status som fysisk ohälsa.

Zorro, smarta jävel ;)
Yes, har satt mig som en rationell varelse och skrivit upp ett schema för varje dag till 2 veckor framåt. Sköter jag detta kommer jag förhoppningsvis kunna få in alla poäng på 2 veckor. Beroende på om jag blir godkänd på tentamena vill säga. Jag tror att den största ågrenen jag har angående intyget är just som jag skrev ovan, jag litar inte på systemet. Har "trillat" mellan stolarna när jag var yngre i sjukvården, tror att det är där jag byggt upp själva misstänksamheten kring sekretess och att man faktiskt kan bli stämplad for lajf. Alkoholism räknas inte som bidragande rätt till sjukersättning tex... Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Får suga på denna karamellen tills jag skickat in alla tentor (5st stora jävlar) dessa veckorna.

Det känns inte som ett jätte jätte stort akut problem om jag inte får csn i jan/feb/mars. Jag har ju mitt extra jobb, så hyran kommer bli betald ändå. blir väl att leva lite mer sparsamt och ioch med att jag kommer vara nykter så har jag ju redan sparat typ 4000kr/månad. Läs detta med lite ironi i rösten.
Det löser sig, huvudsaken är att jag gör så gott jag kan med det jag har, då kan det bara bli bra. Inte gräva ner sig. Inte katastroftankar, det blir som det blir. Men jag ska göra mitt bästa. Nu ska jag sätta mig och plugga i 2h för dagen och drömma mig bort till en solig sandstrand.

Mvh Studenten

Ja men ni kan ju kalla mig nykterheten själv ;) *haha*
En vecka har äntligen gått förbi, helt nykter. Mått som en påse möglig potatis. Fy fan vad dåligt jag har mått.
Men det har börjat ordna upp sig igen. Idag vaknade jag dödsförkyld. Så någon träning är det inte att prata om, men det blir en del promenader med hunden. I kväll är det nyår och jag är inte jätte orolig i skrivande stund att jag kommer få dille på vinglaset.
Jag tror jag kommer klara av att vara nykter i kväll. Har även bett mannen att inte lämna min sida under kvällen så att något som helst tillfälle kan ges att jag smygdricker. Tycker inte om att be honom vara min "bodygard" men jag litar inte helt på mig själv. Så så får det bli.

I dag har jag börjat känna små glimtar av vem jag egentligen är, glad lixom. Kände mig genuint lycklig när mannen drog ett riktigt torrt skämt vid frukostbordet i morse. Jag tror han märker och ser i mina ögon att jag är påväg tillbaka igen, det börjar tändas en låga i mig.
Jag vill inte ropa hej innan jag är över ån, men jag tror att den absolut värsta abstinensen är borta, för mig, nu.

Hoppas ni får ett riktigt gott nyktert år! Jag hejar på er :)

Mvh Studenten

Zorro

Detta var underbar läsning så här i slutet av 2015. Tack för det stundenten!
Första veckan är lång tid. Bara värt ett stort grattis!
ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
/z

Andreas

Vet av egen erfarenhet Studenten att det är alltid när jag börjar tänka att de e lungt som ja börjar dricka igen, så va på din vakt är väl mitt råd till dig. Och ha en bra (nykter) nyårsafton!

Det ar just i detta laget jag brukar svaja och sedan falla nar jag forsokt tidigare. Brukar klara mig till dag 10 sedan tycker jag att jag hade ju inga problem alls, dricker 1 dag, dricker 2 dagar och inom en vecka ar jag tillbaks pa ruta 1. Hoppas du klarar nyarsafton, hoppas vi bada ar nyktra ikvall. Kram

Madison

Jag tänkte lite, att dina alkoholvanor har ju lett till psykisk ohälsa, typ stress och ångest, och dessa känslor kanske orsakade dina alkoholproblem till att börja med. Så du borde kunna få lite stöd pga det.

Funderade också på en mindfulness-grej som jag använder mig av, det är att måla i ritböcker för vuxna (t.ex Mandalas) jag har nämligen lite svårt att släppa tankarna helt. Det har hjälpt mig. Rita lite istället för att ta ett glas.

Var snäll mot dig själv. Du behöver inte prestera på topp hela tiden. Du kämpar just nu och då måste man få vara lite lat, äta onyttigt eller vad det nu är.