av Jessie

Jessie
lör, 2016-01-09 - 23:38

Våga släppa kontrollen menade jag.
Min särbo sa att han ville ha lugn och ro i helgen och tänker inte svara i telefon. Han har inte haft sin telefon på och jag vet att han har tagit sig en fylla och att den har hållt på sen igår em är vad jag tror ialf.
Har verkligen fått kämpa för att inte åka och kolla honom så att han är ok . Är svårt att inte ha "kollen" längre men jag kan inte ha det heller.
Nu fick jag ett mess där han undrade vilken dag det va...
Man bli bara ledsen att han håller på men åter igen så var det rätt beslut för nu slipper vi se det ialf!
Hur har ni det?

Skrållan
lör, 2016-01-09 - 23:56

Igår drack min man. Somnade vid 22-21.30.
I dag drack han bara en öl. Så rullar det på. Dricker några dagar och 4-5 dagar nyktert. Vissa nyktra dagar bra men ibland sura miner, beror väl på abstinens.
Skönt för dig att du slipper se när din man är full. Men tankarna är ju hos honom ändå, det förstår jag. Hoppas du blir starkare och starkare. Att du kan leva ditt liv, med eller utan din man.
Styrka till dig

Jessie
sön, 2016-01-10 - 02:51

Tack skrållan!
Styrka behövs alltid. Det är som du säger, tankarna är hos honom men det är så skönt att slippa se det. Jag och barnen känner oss mer avslappnad vilket är så skönt. Jag har accepterat att jag kan inget göra, bara han sj men sen är man ändå orolig men jag måste lära mig att den får inte ta över.
Skönt skrållan att det ändå är nyktra dagar. Hur länge ska du orka?
Kram

EL
sön, 2016-01-10 - 03:03

Min man är Dr. Jekyll och Mr. Hyde.
När min man är nykter så är han världens finaste människa. Efter lite starksprit så förvandlas han till en djävul!!! Jag kan nu tyvärr se vissa aggressiva tendenser även när han är nykter. Jag är rädd och undrar vad jag ska göra?!

Jessie
sön, 2016-01-10 - 09:24

Jag vet, min var och är världens goaste vid nyktert tillstånd oxå men det ändrades senare . Han är fortfarande snäll och go men de sättet när han är full kommer även vid nyktert. Inte lika illa men nedtryckning på ett "finare" sätt.
Jag tänkte inte alltid på det men jag har fått höra mer av andra nu när jag har börjat prata om det.
Du måste ta steget sj om du nu vill lämna vilket är väldigt jobbigt men detta är DITT liv och DU bestämmer hur du vill ha det.
Jag vill ha lugn och ro och vara glad. Kunna känna glädje när helgen kommer utan magvärk el inre stress. Även att det är jobbigt så är det värt det.
Skriv och läs här, det hjälpte mig!

Eeswara
sön, 2016-01-10 - 19:45

Jag behöver inte heller se när mannen är full längre. Jag förstår på olika sätt. Jag hör ju tex på telefon när han har druckit och undviker då att träffa honom.
Klumpen i magen över hans destruktivitet är nästan konstant. Alkoholproblematiken har tagit över så allt det fina vi haft ibland överskuggas.
Skulden och oron håller mig kvar trots att kärleken förstörs. Hur blir man fri? Hur hittar man tillbaka till sitt friska liv igen? Ska jag bara låta honom fortsätta förstöra sitt liv? Sorg, sorg och oro, ständiga besvikelser och mera sorg.
Det är väl inte såhär jag vill leva?

Mysan
tis, 2016-01-12 - 15:12

Att en alkoholist är egoistisk är vi väl alla överens om, manipullativa oxå....många har ett psykopat / narcissist beteende....

Vilket beteende är mest sant hos en alkoholist, så som han/hon är nykter el onykter....???
Vi säger alla att nyktra är dom såååå underbara, trycker till en lite finare bara...inte med så grova ord el handlingar.

Jag undrar om inte dessa människor visar sitt sannaste jag när dom är onyktra, är fenomenala skådespelare nyktra.

Detta är min 'tanke', ingen som måste hålla med men tror nog fler än jag tänkt den nån gång!!!

För vad e det man säger, 'av barn o fyllyhundar får man höra sanningen'.....

etanoldrift
tis, 2016-01-12 - 16:46

Ja du Mysan.. Vi är många som funderar..
Jag tror att det finns en kärna av godhet i varje människa för ingen föds som ond och ingen planerar att bli vare sig alkoholist, narcissist eller psykopat.. Det är saker som händer, både när man är barn och senare i livet.
Alkohol, har precis som så många andra droger en så starkt beroendeframkallande inverkan på vissa människor, att de blir personlighetsförändrade i sina försök att få tillvaron med alkohol att fungera! De vill ju inte vara utan.. Eller så är beroendet så starkt, att de får panik vid blotta tanken på att aldrig mer kunna dricka..
Det gör att de precis som narkomaner gör allt för att manipulera och kontrollera sin omgivning.
Och då kommer man lite till den springande punkten.. Går det att hitta tillbaks till den där inre människan? Den där som inte bara "spelar" trevlig?
Jag har inget enkelt svar på det.. Jag önskar jag hade..
Ett vet jag i alla fall, sjukdomen gör dem väldigt slipade. Det gäller att ha fasta gränser för sig själv och hålla dem!