Det har pågått i två år. Fast egentligen har det nog pågått längre än så, men jag har bara bott med honom i två år, så jag vet inte. Jag trodde jag var en stark person som kunde göra slut om jag hamnade i en dålig relation, men jag vet ju vem han är när han inte dricker! Då är han härlig.
Han vet väl i grunden om att han dricker för mycket och ibland får han ett ryck och ska detoxa och det har som längst hållit i ett par månader.
Om han går ut en kväll, så kommer han att gå ut nästa... ofta går han ut fem, sex kvällar i veckan, och ingen av de han går ut med kan förstå mina problem, för nej, han blir ju aldrig aggressiv, eller full heller, för den delen. Han kan ju dricka hur mycket som helst utan att bli full, eller?
Ingen av dem ser honom när han kommer hem innanför dörren.

Han är alltid konfrontativ, har alltid bråkat med sin mamma över telefonen och tar ut sin aggression på mig och de tre husdjuren. Han har aldrig slagit mig, men är arg och verbalt helt vidrig. Fyra gånger har han varit nära att bli fysisk, och ikväll var fjärde gången. En del av mig vill göra slut, bara dra... den andra delen vet hur underbar han är när han är nykter och älskar honom.

Om jag skulle lämna honom finns det ingenstans att ta vägen. Jag älskar honom, men jag är så vidrigt förbannat trött. Det hjälper inte vad man gör eller säger när han är på det humöret, för han måste helt enkelt bråka med någon.

Dessutom har hans utekvällar kört vår ekonomi helt i botten och han kan inte funka, inte arbeta och inte ta något ansvar.

Han är enligt honom själv inte alkoholiserad. Han behöver enligt honom själv ingen hjälp.

Jag orkar knappt längre.

Li-Lo

Jag ser att du skrivit lite i andras trådar och att du känner dig ambivalent inför din relation. Du har varit tillsammans med din partner länge och ni har bott ihop i två år. I någon tråd skrev du att du gärna vill vara hjälpsam och försöka finnas för din partner om han väljer att söka hjälp för att förändra sina alkoholvanor. Det är en fin egenskap samtidigt är det bra att inventera vad som faktiskt fungerar. Just nu låter det som att det som skrämmer eskalerar trots att du verkligen kämpar för att hålla ihop relationen. Din partner ökar sitt drickande och ditt psykiska mående blir allt sämre. Du är modig och klok som hittat hit och söker vägar för att förändra din situation.

Jag vill gärna skriva att du bör lämna situationer som är hotfulla. Alkohol gör personer nyckfulla och ibland våldsamma. Din uppmärksamhet och det faktum att du tar hans aggressiva beteende på allvar är bra. Att försöka tala en onykter person till rätt kan få oanade och svåra konsekvenser. Det är samtalen i nykterhet som kan göra skillnad.

Du skriver att han med största sannolikhet vet om att hans drickande är problematiskt. Jag tror att du har helt rätt. De gånger han själv valt att vara alkoholfri eller "detoxa" hur har ni då pratat om hur ni båda vill ha det med alkohol på sikt i relationen?

Fortsätt gärna berätta och dela med dig!
vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

lizzbet

Har försökt igår och idag att posta egen tråd, men får felmeddelande hela tiden! Testar att skribva i denna istället, hoppas det är ok?

Undrar:
Kan man åka till typ akuten med någon som är galet berusad?
Han/hon kan ju vara en fara för sig själv och andra, både under ruset och vid avtändningen ?
Det är ju en sjukdom, mer eller mindre akut!
Tänker att det är enda sättet att få honom under vård...
Har någon provat?

Kraxen

Visst kan du uppsöka akuten, men är personen berusad när man kommer in görs inte mycket, man får tex inte ta antabus om du har alkohol i kroppen,min erfarenhet är att de lämnar över till den beroendevård som kommunen tillhandahåller.

Finns det någon beroendeenhet/centrum där du bor eller i grannkommun?!
Om det gör det så ring och fråga vad just du kan göra? Eller sjukvården och hör vart du kan vända dig och vad du kan/bör göra.
Det är inte ett enkelt problem att lösa när personen själv inte vill ta emot hjälp.

Mitt råd är att just du iaf söker hjälp av proffesionella för dem enda vi har makt över att hjälpa och skydda är oss själv och det kan vara ett steg mot att även hjälpa den som besitter problematiken och är beroende.

Hoppas du finner ett sätt att få kontakt och hjälp.

lizzbet

Tack!
Ska följa dina råd.
Vore så skönt om det fanns en typ alkoholakut, dit man kunde "lämna in" och avsäga sig ansvaret för några timmar...

Kraxen

Men absolut!!
Är det nått vi anhöriga behöver så är det avlastning och återhämtning!
Tyvärr så finns det inga enkla vägar när man slåss mot så starka krafter.
Känns som man har monster att ta hand om, kämpa med och emot och det tar tillslut all must ur en.

Hur mycket du än vill hjälpa din partner så glöm inte dig själv lizzbet, du behöver också all stöd och hjälp du kan få!

Kram till dig!

lizzbet

Till dig också Kraxen, och tack...
Vet att det är så, och jag försöker verkligen tänka på mig själv också. Igår bokade jag en timmes massage, det var ljuvligt :)
Känner mig glad idag, träffade honom igår, första gången på två veckor. Han betedde sig mycket respektfullt/kärleksfullt och var helt nykter.
Vi tar inget för givet nu, tror jag kan tala för oss båda där :)
Påsken blir lugn, på varsitt håll, skönt.
Hoppas din helg också blir bra,
önskar alla här inne detta!