Så jag har varit medveten om att jag har problem med alkohol i många år och "slutat" oändligt många gånger. Jag gillar bäst att dricka ensam eftrersom jag skäms över mitt drickande. Har haft supar polare förr men dessa relationer har jag inte kvar så vill jag supa får jag sitta själv. Har suttit på parkbänkar, däckat på offentliga platser, hamnat i fyllecell, vaknat upp med blåmärken och skärsår som jag inte vet hur dom uppkommit. Hängt på svart klubbar, haft massa sex jag inte velat ha, blivit våldtagen, förlorat fina personer och allt för den jävla alkoholens skull.
Flyttade från stan för ca 9 år sedan vilket förbättrade situationen rätt mycket. Inga mer svartklubbar och skumma krogar med dåligt folk, inget supande på bänkar och fylleceller men jag har svårt att låta bli att dricka. Det går i perioder det brukar se ut så att jag köper en vinbox plus en liten explorer, åker hem och börjar dricka vinet medans jag skriver lite på flashback. Det känns trevlig och bra, alla bekymmer blir mindre och mindre för varje glas, jag känner mig förträffligt smart som gjort slag i saken och köpt hem detta. Vaddå är det fel att sitta och må bra och ha trevligt? nej knappast jag har ju jätte kul. Snygg och smart är jag. Jag lyssnar på musik, sitter och sjunger med, pratat med mig själv skrattar allt är jätte bra. Dricker ungerfär halva boxen innan jag däckar.
Vaknar till musiken som nu låter fördjävlig. Ont i huvudet och ångrar mig. Dricker darrande ett par koppar kaffe och det är nu flaskan explorer som jag listigt sparat till morgonen kommer väl till pass, ner med det i kaffet, rejäl mängd och snart allt återigen fantastiskt. Jag kan börja skratta av glädje över hur bra allt är. Flaskan går åt rätt fort och sedan har jag ju vinet kvar.
Sedan tar det ju slut och allt blir fruktansvärt. Ni vet ju hur det är. Lyckas däcka på något sett sedan vaknar dagen efter och vill bara ta livet av mig. Det är nu jag "slutar" dricka. Men det gör jag ju inte. När jag kommer in i det upprepar sig detta scenario 2 gånger i veckan.

Jag kan klara ett par månader ibland, ibland bara ett par veckor men sedan kommer massa bra anledningar för att köpa hem kittet igen. Anledningar jag kommit på är:

Jag är glad.
Jag är ledsen.
Jag har pengar.
Jag är nästan pank.
Det är sommar. Eller vår eller höst eller vinter.
Jag ska bara göra det en sista gång.
Jag gjorde det för ett par dagar sedan lika bra att ta en vända till.
Jag har inte druckit på länge.
Jag ser någon annan komma med en påse från bolaget.
Det är helg. Eller måndag eller tisdag osv.
Jag kan sluta men ska skjuta upp det.

Är sjukt trött på det här. Hade ett uppehåll på flera månader efter en vända på psyket (har andra psykiska problem) och mådde jättebra, hade fått nya mediciner som fungerade och kände inget som helst sug, tvärtom kände att jag lagt det bakom mig en gång för alla. Tackade nej när det erbjöds utan problem, sov bra, vaknade utan ångest och åt på fasta tider, läste böcker och njöt av livet.

Men sedan kom den dagen då jag tänkte att nu när jag mår så bra kan jag unna mig en fylla för att förgylla dagen. Började med att "bara" köpa två vinare men senare den veckan blev det en box och nu har jag börjat köpa spriten också. Det gick snabbt och den kontrollen jag kände är nu som bortblåst. Jag använder ursäkten att bara en sista gång hela tiden men det har för fan pågått många år nu. Känns inte som att jag har ett fysiskt behov av alkohol, det känns mer psykologisk det är som ett tvångsbeteende. Jag vill inte men gör det ändå.

Aronswe

Bra att du är här.. Är själv ny men tycker att det hjälper att skriva här.. För mig är det så satans svårt att ha "tråkigt" dvs va nykter.. Jag hsr inte så många tips att ge ännu men vill att du ska känna dig välkommen för det var skönt för mig.. Att inse att det är en sjukdom som alla kan lida av men oxå som man kan bli frisk från genom att inte ta det där satans glaset!

SkåneTösen

för ditt svar, hittade forumet idag och tyckte det verkade bra. Har läst lite i olika trådar och det är sorgligt men samtidigt lite av en lättnad att man inte är ensam och att det finns lösningar. Vill verkligen sluta nu och hoppas att jag kan få stöd härifrån.

SkåneTösen

för ditt fina inlägg. Drömde inatt att jag och en kompis stal en flaska sprit från en restaurang vilket upptäcktes och sedan blev vi jagade av en man som skulle döda oss.
Efter det drömde jag att jag befann mig naken framför en spegel i mitt barndomshem. Jag upptäckte att jag hade ett sår på armen som blödde, efter en stund tittade jag i speglen och såg då att hela kroppen var full av dessa sår och blodet rann som vatten ur kroppen. Total skräck och jag försöker skrikacmen det blir bara små viskningar: "Hjälp mig, hjälp mig!".
Rätt tydliga budskap från mitt undermedvetna alltså...
Jobbig natt men det var skönt att läsa ditt inlägg nu när jag vaknade. Inne på dag 3.

Svartvit

Jag känner precis som du! Jag var så glad i torsdags att jag inte hade druckit på "länge", som då var en vecka. Jag tänkte att jag förtjänade att dricka, så blev det också. Men det blev inte bara lagom, det blev mycket mer än så. Jag gjorde minst 3 helt idiotiska och onödiga saker som ger mig sån extrem ångest. Varför kan inte jag sluta? Jag vet ju att jag har problem och jag ser så många andra som lyckas, men inte jag... Vad fan ska man göra? Står inte ut med mig själv och det är bara en tidsfråga innan någon kommer på mig.

SkåneTösen

Ja det är ju detta som är det jävliga, hur bra man är att hitta på anledningar. När både att solen skiner och att den inte skiner tex är anledningar då finns det ju inte någon dag man inte har en anledning. Jag skulle vilja göra om i min hjärna så anledningarna till att dricka blev anledningar till att INTE dricka. Jag vet inte hur det ska gå till. Men det känns bra att jag skrivit här, det är faktiskt första gången jag erkänner detta.
Det blir nog till att kämpa om vi vill bli fria. Det är ju ett första steg iallafall att erkänna att man har ett problem. Hoppas du kan hitta ett sätt.

Thomas 52

Ja, Svartvit så är det och vad som är värre är att dom nog redan vet :(

Thomas 52

Så känner jag det med. Ett sätt att få ihop verkligheten en stund och göra livet litet enklare. Undrar i alla fall om det inte utvecklats sig till ett fysiskt beroende.

Leverjag

Lite av det jag skrev i Solstickans tråd skulle jag vilja förmedla till dig. Din hjärna har blivit kidnappad. Belöningssystemet är ur funktion. Dina vanor och tankar har förändras under åren med drickande. Det går att hitta ur detta. Vi måste bara vara djävligt envisa, ödmjuka och vilja under tiden vi avstår för att fatta hur det är att leva "frisk" och fri.

Lycka till och var snäll mot dig själv. En dag i taget. Läs och skriv. Sköt vätska och mat.

Kram

SkåneTösen

Så natten gick någorlunda, drömde lite oroligt men inte alls så hemskt som igår. Jag har haft problem med mardrömmar och sömnparalys i många och har medicin mot det. Det ska väl tilläggas att jag tar flera mediciner mot psykiska besvär som jag såklart slarvar med när jag dricker, så förutom att kroppen måste återställas från alkoholen blir det ju en obalans med medicinerna också. Jag lyckades faktiskt ta mig till affären igår (bor på landet utan körkort så det är lite klydd att ta sig till närmsta samhälle) och handla mat. Lagade till mat och fick i mig en mycket större portion än jag trodde, kände inte så mycket aptit men kroppen var visst hungrig. Jag läste det där med kidnappad hjärna och känner igen mig. Jag har haft psykiska problem hela livet med panikångest attacker redan som barn uppväxten var inte bra. Har varit inlagd på psyket många gånger och mycket har blivit bättre, jag är inte främmande för detta med att se destruktiva tankemönster och vad dom beror på. Men det är svårt att göra om systemet, även om man vet att det är åt helvete är det ju ändå det systemet man känner till och som hållt en iallafall vid liv men jag vill ha ett annat liv. Jag har varit väldigt hård mot mig själv men kommit till många insikter dom senaste 2 åren särskilt, många viktiga bitar har fallit på plats men det är mycket att kämpa med, därför känns det viktigt att jag får ordning på detta med drickandet så jag kan använda min energi till att jobba med mina andra demoner. Varje gång jag hamnat på psyket är det i samband med att drickandet eskalerat men när dom frågat om mina alkohol vanor har jag ljugit. Så dumt. Du har rätt Vilja i det du säger om mardrömmarna det var fruktansvärt samtidigt är det lite positivt att det uppenbarligen finns en del av mitt medvetande som har bättre koll än den del av mig som hittar sk anledningar till att dricka. Tack alla som svarat, det känns otroligt skönt att ha hittat ett ställe där jag kan vara helt ärlig med allt utan att fila på sanningen, ska vara helt ärlig om jag tar ett återfall också med det får vi väl hoppas att jag slipper. Mår mycket bättre idag, jag klarade dessutom gårdagen utan att ta ångest dämpande trots att jag gick och handlade och allt. Läste jätte mycket i andra trådar här igår jag tycker det hjälper mot känslan av skam och självförakt. Ha en underbar Söndag allihopa!!!

SkåneTösen

Har gått bra, sov rätt bra vaknar lite ofta bara men inga mardrömmar. Har suttit i vårsolen hela dagen läst och till och med ritat lite vilket var väldigt kul, att det fanns insperation. Lite rastlös men löste det med att baka kakor. Imorgon ska jag till min aktivitet en mötesplats för folk som är som jag dvs lite knasiga. Det ska bli trevligt har inte varit där på ett par veckor.
Just nu känns det bra men dom kritiska punkterna för mig är när det gått längre tid nykter då jag tycker jag kan "unna" mig. Ska försöka få det att vara längre än ett par veckor denna gång.

Välkommen hit. 5 dagar har ofta varit farliga för mig, det är då jag tyckt att jag är duktig och nig inte har så stora problem ändå. Håll ut nu! Det lättar lite sen tycker jag och sen börjar det bli en vana. Och efter ett par mån fick jag de verkligt positiva effekterna. Värda att vänta på. Jag är ju också lite knasig, blir så nyfiken på din mötesplats.

SkåneTösen

Jag känner mig mer oroad för hur det ska gå när det gått ca en månad då jag ofta har uppehåll så länge utan större svårigheter när jag fått mig en rejäl ångest smäll. Lite konstigt att känna sig mindre säker efter mer tid, lite bakvänt...
Mötesplatsen har lit olika aktiviteter, igår var det stick kväll vilket var mysigt, annars kan man gå till badhuset, bandy, föreläsningar dans och sådant men mycket bara och sitta och fika. Det är skönt för man vet att alla som är där har gått igenom jobbiga saker och vet hur det är när det är jävligt. Man behöver inte göra sig till och det är skönt.
Dag 7 avklarad.

SkåneTösen

Drömde att jag drack, vaknade och trodde att det hade hänt. En oerhört lättnad att fatta att det bara vara en mardröm. Kommer få in pengar idag men ska INTE göra den drömmen till verklighet idag.
Dag 9 idag.

Svartvit

Har haft samma mardröm, såå skönt att vakna å se att det inte är på riktigt! Jag är på min sjunde dag nu. Kämpa på och unna dig något annat gott eller roligt istället :)

SkåneTösen

till din nyktra vecka, bra jobbat! Det är konstigt, det känns som det gått mycket längre tid än 9 dagar...det har hänt förut att jag kännt "nu har jag inte druckit på ett tag" och sedan när jag räknat efter och funnit till min förfäran att typ 4 dagar eller något gått. Är det någon annan som upplevt det här med att tiden spelar spratt angående drickandet?
Fick som sagt pengar idag och får erkänna att jag blev mer sugen än jag trodde jag skulle bli. Men fokuserade på att jag faktiskt mår rätt bra även om mina drömmar är lite jobbiga och jag vaknar av dom. Tänkte på hur mycket värre dom skulle bli (mardrömmarna) och vilken hemsk ångest jag skulle få. Att jag skriver här hjälpte också att tänka på hur gärna jag ville kunna skriva att jag stod emot trots pengar, vår och Fredag (så kallade "bra anledningar") och det kan jag nu sanningsenligt säga. Ligger och läser än bra bok istället för att sitta och vara aspackad, kommer somna i tid och vakna imorgon frisk som en nyponros.
Jag hoppas det gått bra för er andra därute.

Leverjag

Det är så skönt att inte alkoholen i systemet. Ett bättre liv! Efter 3-4 veckor brukar det bli mkt lugnare med suget.

Grattis och bra jobbat även Svartvit!
Kämpa på!

SkåneTösen

Åkte in till närmsta småstaden idag och handlade idag. Kände ingen lockelse att gå på bolaget som igår (stannade hemma för säkerhets skull ) handlade mat och fyndade lite på loppis. Allt väl så här långt önskar att dom oroliga drömmarna ville släppa bara. Men det är ju mitt stackars undermedvetna som skäller ut mig. Det är förståeligt.
Har rökt som en galning och fått rökhosta.

SkåneTösen

och jag blir sugen på att dricka. Men fan att jag ska, imorgon är jag uppe i 2 veckor vilket känns jättebra. Blir rätt irriterad på suget, äntligen har mardrömmarna släppt att ens tanken dyker upp, vad fan!!!
Men, men, läget är ändå bra, ska i väg och sticka på min mötesplats och har bakat rätt avancerade kakor som jag ska ha med mig. Sitta och skvallra med dom andra, fika och äta kakor det ska bli trevligt. Tänker på hur mycket jag vinner på att låta bli. Kommer på mig själv att jag ler mycket mer, börjar till och med vissla och gnola på glada melodier, det måste man hålla i huvudet att om jag dricker då blir det minsann inget spontant visslande eller glada miner inte. Nej, det blir döds ångest, tandagnisslan och hemska mardrömmar.
Jag vill hellre vissla och le.

SkåneTösen

nykterhet idag. Drömde lite oroligt i natt men jag har ju lite problem med drömmar i perioder även i nyktert tillstånd, lite jobbiga saker från barndomen som spökar. Skakar av mig dom rätt snabbt dock, solen sken och jag satt i solen och drack kaffe rätt länge. Läst ut en bok och varit och handlat. Inget sug att gå till bolaget. Nu ska jag bädda ner mig med en löjligt stor godispåse och titta på några av dom gamla klassiska svartvita avsnitten av The Twilight Zone.