Idag har jag varit nykter i ett år och jag hoppas att jag förblir nykter livet ut genom att fortsätta leva ”en dag i taget”. Jag hoppas med detta inlägg kunna inspirera någon annan att också hitta rätt och uppleva nåden att bli fri från alkoholen. Jag var ganska illa däran så det som skett är ett mindre mirakel, men också mycket fokuserat arbete. Kan jag så kan du. Så här gick det till..

Efter några första trevande försök att lägga ner alkoholen (under några år) fick jag nog. Drickandet gav mig för många konsekvenser och min hälsa var körd i botten. Vet inte om jag hade ”nått min botten” men jag var slut med alkoholen, färdig. Jag orkade inte göra mig själv besviken fler gånger, orkade inte göra min omgivning besviken fler gånger. Jag kom till insikt om att jag inte kan dricka ”ett glas vin” ibland utan att det blir en hel flaska (eller 3) och även om jag kunde hålla nere nivån till ett par glas vin första kvällen så visste jag att det blir mer kvällen efter för att sedan sluta på samma sätt i vinboxhelvetet. Samma historia gång efter gång.

Gav upp.
Jag gav upp tanken på att kunna dricka och förstod fullt ut att jag är alkoholist. Bara att acceptera och börja jobba från här. Jag valde att leva, att ta fighten och om jag nu var alkoholist så var det under de förutsättningarna som jag måste starta ifrån. Jag ville vinna kampen och få tillbaka min värdighet.

AA.
Började gå frekvent på möten och tog till mig 12-stegsprogrammet. När jag först kom till AA trodde jag (precis som alla andra tror) att jag inte var lika mycket alkoholist som alla andra, men förstod snart att det var jag . Jag såg alla dessa glada fria människor som hade allt från 1 månads till 30 års nykterhet och jag ville ha det dom verkade ha. Jag kände en gemenskap och fick så småningom riktigt bra vänner där. Vänner som jag idag umgås privat med. Det är faktiskt en otroligt viktig bit det sociala eftersom jag ville bryta ensamheten som jag annars kände pga sjukdomen.

Mindfulness.
För mig var stress en utlösande faktor till drickande. Det var kanske så det började när man kom hem efter en stressig dag och ”behövde varva ner”. Lösningen blev vin. Idag försöker jag hålla stressnivån nere och avslutar ofta dagen med minfulness. Har märkt att det får mig att somna lätt. Jag har alltid haft svårt att somna utan alkohol innan.

Utbildning.
Jag var tvungen att förstå allt om sjukdomen. Jag ville veta varför jag hade betett mig som jag gjort och hur jag kunde undvika sug och att ta fler återfall. Jag googlade och läste allt om alkoholism, beroende, hur hjärnan/kroppen påverkas, gick på föreläsningar, lärde mig om HALT (Hungrig, Arg, Ledsen, Trött), PAA (se tidigare inlägg https://alkoholhjalpen.se/comment/111503#comment-111503), Kollade på youtube och lyssnade på ljudböcker om alkoholism mm.
Tips på bra (ljud) böcker:
”Tack det är bra” av Cecilia Svensson,
”Leva nykter” AA
”AnsvarsFULL” av Camilla Kuylenstierna
”Stora boken” AA
”Mig äger ingen” av Åsa Linderborg
”Mer mindfulness i vardagen” av Ola Schenström
”Sluta kämpa – börja leva” av Sanna Ehdin

Aktivitet:
Träning gav mig endorfiner och känslan av välbehag tillbaka. Dessutom bättre nattsömn. I början promenerade jag mycket när jag lyssnade på böcker/youtube. Idag joggar och styrketränar jag regelbundet och har gått ner nästan 20 kg det senaste året. En total fysisk förvandling som också har blivit en viktig del på denna resa som jag gjort och fortsatt gör.

Nyttig kost.
Att sluta dricka krävde en total livsstilsförändring av mig. Jag ville ändra på allt för att börja på något nytt. Jag slutade med skräpmat och började äta nyttig mat och tillskott av vitaminer och proteiner. Det kanske inte är superviktigt för andra men för mig var det en daglig påminnelse om att jag ändrat på mitt liv.

Stänga dörrar till alkohol.
Jag har idag sett till att det inte finns några möjligheter att falla tillbaka i drickandet. Jag har talat om på jobbet att jag inte dricker mer (och sagt varför), jag har pratat med hela min släkt och sagt som det är, och snackat med mina närmaste vänner. Nu kom det ju inte som en överraskning för min omgivning att jag är alkoholist direkt :). Men det är bra att dom får ta del av min resa in i nykterheten. Det är otroligt givande samtal. Man får naturligtvis otroligt mycket beröm men det är också en träning i att vara öppen och ärlig, inte minst mot sig själv.

Njuta av att leva nykter.
Tacksamhet. Det var tricket för mig till att fortsätta leva nyktert och gilla mitt nyktra liv. Jag försöker vara tacksam för det nya liv jag fått. Och det är jag. Så tacksam att jag absolut inte vill tillbaka till det som var. Där någonstans försvann mitt sug och lust att dricka alkohol..

Hoppas nu att jag kan inspirera någon annan att lyckas bli nykter. Det är en bitvis tuff resa men det är värt det. Det går inte att med ord beskriva hur skönt det är att slippa skuld och skam. Jag har fått min värdighet tillbaka. Och lusten att leva och lära mig nya saker är idag större än någonsin. Innan vaknade jag trött och tom. Idag vaknar jag nyfiken på vad som är mitt nästa mål. Jag vill leva i verkligheten, utan bedövning. Jag ser fram mot att ta reda på vem jag verkligen är och hur långt jag kan nå :)

Lycka till. Kram.

Instämmer helt.
Man önskar att man kunde dela med sig av den känslan.
Men det går inte. Måste upplevas själv.
Det är väl samma som med resan dit. Alla hittar vi ju vår egen väg till nykterhet (eller minskat drickande för dom som kan det).
Det jag vill med denna tråd är att försöka förmedla något ord om att det går att ta sig över på andra sidan. Och att livet som nykter är värt att kämpa för, att det blev så mycket bättre än vad jag någonsin hade förväntat mig. En nystart oavsett var man befinner sig i livet.

Många säger att "man måste först ha nått sin personliga botten" innan man blir villig att ge upp alkoholen. Det stämmer på så vis att man inte längre har något val. För problemet jag hade som aktiv alkoholist var ju att jag inte visste vad jag skulle få uppleva som nykter. Och om jag då inte vet vad jag har att vänta, hur skall jag då kunna kämpa när jag mår dåligt? Jag visste ju bara att jag kunde lindra ångesten och suget genom att dricka igen. Men till slut mådde jag så dåligt att knappt alkohol hjälpte längre. Då gav jag bara upp och accepterade vilket j-vla liv som helst utan alkohol. Men jag hade inga förhoppningar om att ett liv utan alkohol kunde vara bra. Jag ville bara sluta må dåligt..

Det jag försöker säga är att man kan ta sig över på andra sidan UTAN att krascha helt först. Man måste bara söka efter viljan inom sig och hela tiden ha klart för sig att livet utan alkohol är magiskt. Det jag upplever nu, mitt liv utan bedövning, är magiskt.

Kämpa på.
Kram

Christoffer

..själv känner jag att jag bröt mönstret innan situationen hann bli akut för mig och min omgivning. Jag kände bara att nu kan jag bara inte slösa mer energi och kraft på bekostnad av hälsa och framförallt min familj. För mig räckte det med en inre dialog om framtiden och den person jag vill vara och jag är så glad att jag inte lät mig själv slå i min personliga botten först.
Det fina nu är att jag fortfarande känner att jag läker och tar mig till nya nivåer i livet :)
Kul att läsa dina inlägg Äntligen fri - du inspirerar många här inklusive mig!
Keep up the good work!
C

De flesta dagar rullar på som dom ska, lugnt o fint. Möjligtvis sover jag en aning för lite. Men nykterheten har givit mig så jäkla mycket energi och trots att jag tränar varje dag har jag fortfarande problem med sömnen. Men jag är alltid pigg på dagarna, det är en av de stora sidovinsterna.

Men jag är beroende av min sömn. Rubbas den ökar mitt sug. På mat o socker. Jag märker att jag också tappar fokus om jag ligger lågt på sömn. Jag behöver vara alert för att hålla mig medveten och tacksam. Hamnar jag ännu lägre på sömn kommer irritationen som ett brev på posten. Irritation är dåligt för min sinnesro och ytterst ett hot mot min nykterhet, mitt liv. Tänk att det ska vara så svårt att bara gå och lägga sig i tid ;)

För mig är det här min livs resa. Min resa behöver delmål. Mål överhuvudtaget är sporrande och hjälper mig att hålla fokus. Vissa dagar då det händer mycket på jobbet eller runt omkring mig, de dagar jag går på autopilot, är mina mål de som styr mig. När jag går på autopilot kommer autotankar. Mina autotankar är asfarliga eftersom de är fortfarande samma autotankar som jag hade för 2-3 år sedan. Låter kanske lite pretto att sätta mål för saker som vikt, kost, träning, meditation och jobb. Man det är det jag behöver. För när jag satt upp konkreta mål, gjort dessa tydliga för mig och accepterat dom behöver jag aldrig förhandla med mig själv när autotankarna dyker upp..

Jo, en sak till, ett mål i nykterheten har varit att sätta dit en stor och riktigt skön tatuering på kroppen. Jag har valt motiv och tid är bokad på en studio i slutet av nästa månad. Det ser ut som att jag kommer nå även detta mål (hualigen) :D

Villvetamer

Jag är ny här och har läst din tråd. Du skriver precis det man behöver höra när man är fast i problemen. Jag hoppas på att få läsa mer från dig och önskar dig ett fortsatt underbart lyckligt liv.

Tack detsamma :)
tror att en anledning till att jag skriver här är att jag utsatte mig för onödigt mycket tortyr innan det vände. Jag lyssnade inte på dom som försökte ge mig hopp helt enkelt. När jag idag ser i backspegeln så inser jag att det kunde lika gärna gått illa. Riktigt illa. Hela mitt liv hängde på en skör tråd för 2-3 år sedan. Det känns därför angeläget att om jag kan peppa en enda person att ta sig ur sitt lidande så skulle jag känna det som en personlig revansch och lite av en gottgörelse.

För vissa människor så räcker inte lagom. Jag är en sådan människa. Hos mig är det alkohol som är problemet men om man tittar noga på samhället så ser man att mönstret går igen..

• Några cigg om dagen blir snabbt ett paket och sedan mer..
• Någon sover med snus i munnen
• En chokladbit blir ett helt paket
• En spelvinst som måste spelas upp omgående
• Någon måste shoppa tills banken säger stopp
• Äventyrare som lever så farligt att de till slut omkommer
• Och så jag som tyckte att en kväll utan alkohol var en totalt tom och värdelös kväll.

Möjligt att man kan förklara det som att vi ”försöker fylla ett tomrum i själen”. Men jag tror också att det kokar ner till belöningssystemet.
Jag söker kickar helt enkelt. Jag är konstruerad så. Bara att köpa läget. Det jag måste göra nu är att skaffa nya kickar. Eftersom mitt belöningssystem har gjort min hjärna beroende av alkohol så slår min kroniska sjukdom till redan efter ett glas vin. Då vill sjukdomen ha mer. Mycket mer. Men om jag ger fan i det glaset så är det tyst på den fronten idag.

Men belöningssystemet vill ju fortfarande ha kickar. Det får jag på annat sätt idag. Endorfiner. Bara att sitta/gå omkring med välbehag är en kick i sig. Alla ”Aha-upplevelser” som man får med en klar hjärna är faktiskt en kick. Jag läser mycket om det som gör mig nyfiken. Men inte nyheter. Det får mig på dåligt humör. Har nästan helt lagt ner att titta på nyheter. Världen där ute klarar sig nog alldeles utmärkt utan mina kontrollbehov.

Ha en lugn, skön och värdig söndag alla kämpar.

Kram

Nej vi som varit alkoholslavar är förmodligen långt i från "lagom"-nivån på många områden. Vi hör nog hemma långt ut på sidorna under normalfördelningskurvorna. Ute i svansarna.
Dina meningar "Bara att sitta/gå omkring med välbehag är en kick i sig. Alla ”Aha-upplevelser” som man får med en klar hjärna är faktiskt en kick." kan jag helt hålla med om. Det är positiva belöningar man får för att man varit nykter en längre tid.
När mina tankar glider in på alkohol, brukar jag vända på tankarna och tänka på alla positiva vinster med att vara nykter. Då motas både eventuella sug bort, plus att jag får en liten kick, av just välbehag.
En annan sak som behövs, det är tålamod. Tidigare har vi ofta skaffat oss snabba falska belöningar m.h.a. alkoholen. Att bygga upp en hållbar nykterhet tar tid, men på sikt kommer välbehag, harmoni och trygghet. Det blir en slags kickar som är utsträckta i tiden, och som det tar tid att nå. Så tålamod är bra också.

Tack för att du delar med dig av dina intressanta tankar och resonemang Äntligen fri.
Hoppas du får en harmonisk söndagskväll med mycket välmående och välbehag.

Zinga

Det där med kickar. Jag tror att alkoholister har det gemensamt; strävan efter kickar men även omedelbar behovstillfredställelse. När jag började fundera på det här med kickar o att jag "går igång" på kickar skapade det dåligt samvete. Kickar för mig har varit ngt destruktivt o inte för ngt gott med sig... Har väl insett att jag har en sån personlighet o att jag får arbeta på positiva o bra kickar. Träningen har blivit en sån sak sista tiden. Men jag är ju ingen person som gör saker med måtta...??.

Mitt liv kraschade ungefär för 5 år sedan. Gick igenom helvetet på jorden. Men nu börjar jag tro att kraschen var nödvändig. Den upplevelsen har format mig. Eller omformat mig snarare. Jag har förlåtit mig och sakta börjar jag inse att det gav mig en ny riktning, ett nytt liv.
Var jag tvungen att lida så mycket och så länge? Kanske.. Det ger mig iaf en enorm kraft idag, och tacksamhet för små saker.
Mizuta Masahide, var en japansk poet och samurai som levde på 1600-talet och han skrev:
“Barn’s burnt down — now I can see the moon.”
..ligger något i det. Ingen anledning att känna ånger över det som varit. Jag måste acceptera det som varit och lära mig att se positivt på framtiden med mina nya förutsättningar. Och jag står stark nu :)

Så om någon läser detta där ute, fortsätt kämpa! Ni har "himlen runt hörnet" ;)

Zinga

Nyfiken, har du ngn sen tidigare? Jag gick en dag efter jobbet, rätt spontant kan man nog säga...? o gjorde min andra. Liten men fin o blev väldigt nöjd! Man lever bara en gång o jag liksom du behöver kickar o detta blev det. Kommer vara fylld av "gaddar" snart ???. En till iaf, en som jag planerat ett tag. Hoppas du bli nöjd med din!

Det blir min första tatuering och den blir ganska stor..
..du vet "halvmesyrer var oss till ingen nytta" ;)

Va kul, gjorde du din andra nyligen?

Zinga

Ja precis innan jul. Såg en bild på en tatuering som jag gillade. Gick in till studion o pratade o gjorde den 20 min senare ?.
Ska göra en till snart, tillsammans med min dotter. Hon är ett stort stöd i hela denna situation!

Zinga

Jag är mer äldre än yngre, mellanäldre kanske ?. Man får helt enkelt vara lite taktisk o sätta tatueringen på ett ställe där huden inte saggar så mkt ?.
Jag lever idag och försöker följa mitt hjärta oavsett vad det gäller. Vem vet hur länge jag får vara kvar o så avstår jag från att göra en tatuering som jag vill ha för att den kanske blir mindre snygg när jag blir gammal... ?. Så resonerar jag, men vi är alla olika ??.