Och där slog jag i botten..
Ser att jag läst och skrivit på förändra sitt drickande från o till snart 4 o halvt år.
Jag är 34år gammal, jag har en fru jag älskar mer än något annat i hela världen. Men som jag håller på att slita isär. Kämpar nu frenetiskt att försöka lappa ihop alla spillror. Svälja all ångest och hat, oro och längtan. Nå väl nu är jag här nedbruten men så extremt beslutsam, Jag hatar alkohol så in i helvetes mycket och den så egoistisk nonchalerade person som vill dricka mer.
Innan jag tagit en 1a på kyrkogården vill jag "vända på varenda sten" gå till grunden med allt, leva ett äventyrligt och lyckligt liv.

Detta är mitt vidare liv..

Pontus

Idag gick jag till apoteket 1tim 20min promenad, kändes bra även om tårarna rann emellanåt. Köpte lite tabletter mot sömnsvårigheter, men måste nog gå till läkaren för riktig medicin om inte ångesten och sömnsvårigheter inte lägger sig, får se. Har levt med det här väldigt länge men det är alkoholens fel. När jag varit nykter en tid så brukar det sakta avta. Har bara varit nykter en o halv vecka men nu är det tungt. Har inte tänkt på alkohol alls, eller känt sug. Dämpade ofta tidigare ångest med den men som ni vet kommer verkligen ikapp före eller senare. Nä just nu försöker jag bara lugna ner den så brinnande illska som knyter i mig, att det är över nu, bara inte dricka alkohol nå mer. Att man ska vara helt utslagen innan det går in. Förstår att allt jag älskar är borta.

Snart ska jag till jobbet för kvällsskift, Längtar tills jag får gå ut på promenad i morgon, motion är befriande. Möter blickar ibland som säkert ser mina glansiga ögon, men det skiter jag i.

På med järn masken lämna tragiken åt sidan och försöka fokusera på jobbet!

Accretus

Hej

Kan det vara så att vi kan hjälpas åt?
Jag vill dricka mindre och komma tillbaka till träning.

Helena

Pontus

Tack för era kommentarer. Blir glad för kommentarer, vad det än kan tänkas vara.

Ja visst är det befriande Helle, jag har nått den punkten då jag inte bryr mig längre vad folk tror eller säger om mig. Jag har alkohol problem, och det är bara så. Det är tufft att gömma sig bakom fasaden av alkohol. Det vill jag inte mer.

Absolut ska vi hjälpa varandra, en väldigt bra idé! Vi är människor som behöver hjälp och support. Försöker själv hitta glädjen tillbaka i träning. Men ett bra första steg är långa promenader, rensa tankarna. Funkar just nu för mig!

Tack för svar

Accretus

Kan vi hitta en annan plats att kommunicera? Kik har ju gruppforum där man enkelt kan nå varandra utan att det blir ett måste.

Jag heter ##redigerat## där. Ladda gärna ner appen om ni inte redan har den och leta reda på mig så tar vi det där ifrån.

Helena

Angående användarnamn på andra sociala plattformar eller andra kontaktuppgifter. Vi kan tyvärr inte tillåta att man postar sådana uppgifter öppet på forumet på grund av att vi vill garantera användarnas anonymitet och säkerhet.

Om två användare vill byta kontaktuppgifter så kan båda maila oss på info@alkoholhjalpen.se så kan vi hjälpa till. Vi är intresserade av att utveckla nya vägar för att t ex chatta och hoppas kunna erbjuda detta i framtiden.

/magnus
alkoholhjälpen

Pontus

Ringde vårdcentralen idag. Fick tid hos läkaren först om ett par veckor, kanske inte behov av motgift mot alkohol men jag måste få prata med någon. Ångesten gnager i mig. Kan vara lugnt ett tag men sen kommer en storm. Depression är ett faktum.

Långa promenader både igår och idag. Tankarna om livet och vad gjort av den tiden. Oro hur jag skadat mig själv, men framför allt andra. Sociala medier som fb mm orkar jag inte med , orkar inte se andras lycka. Familjer som utökas och jag har inget. En jävla sorg. Försöker intala att allt kommer ordna sig, men det är svårt att hitta styrka och fokus.

Alkohol tankarna är borta, får se när dem dyker upp. Då ska den egoisten få höra på sanningens ord.

Ta inget för givet vänner! Tänk på de

Pontus

Det är ändå väldigt märkligt att man en morgon vaknar utslagen och känner aldrig mer! Och bestämmer sig men ändå inte kan på nått sätt känna av det ångest mm tex helgen efter. Kommer ihåg nu senast, fast besluten om nyktert liv ändå vid ett tillfälle skulle ta en harmlös öl med min far. Nästan skrattretande när jag tänker på det nu. Det går bara åt ett håll för mig, det har jag bevisat gång på gång. Förut tyckte jag lite synd om mig själv, "stackars mig som inte bör dricka, festa mm" . Va fan!! Som inlåst i en tunnel och kan inte se nånting annat. Det finns väl hundra andra saker man kan göra för att vinna belöningssystemet. Som drick ditt morgon kaffe bekymmersfri, ut och hoppa fallskärm. Va fan som helst, Finns alltid något större. Det är inte synd om mig.
Men efter så många fall nu så är det bara inse att detta är för mig en ärftlig sjukdom som jag måste handskas med och lära mig att leva med.
Även om vi som erkänner oss vara maktlösa inför A, och även om vi skadat oss både fysiskt och psykiskt, att när vändpunkten väl på riktigt vänt. Kan leva väldigt tacksam varje dag, och stiga upp på morgonen glad även om det regnar ute. En olycka, och ett uppvaknande är vad de är.

Nu ska jag ut och försöka fånga kraft att orka igenom resten av dagen

Pontus

Skrev med min syster igår om en uppkommande tillställning, inte för att hon bryr sig om jag inte dricker eller nått sånt men kände ett begär att säga att jag inte tänker dricka alk. Fick lite panik när jag skicka iväg meddelandet, vet inte riktigt varför. Men fick ett väldigt vänligt och stöttande meddelande tillbaka, kändes väldigt bra. Kändes nog bra för dom också att jag vågar stå upp mot a. Då jag oftast blir fullast på stället. Blev stärkt och kändes att nu är det på allvar när man fått ur sig lite av det. Ärlighet och att stå upp utan skämmas känns bra

Funderat mycket på framtiden och olika situationer som kan uppstå, hur jag ska hantera inbjudningar och egna inre demoner. Men jag har en ryggsäck med erfarenhet att använda mig av.
Något jag inte tycker om hos mig är hur jag kan försvinna in i Väldigt djupa tankar utan att märka av det själv. Och lätt kan påverka min sinnesstämning och fokus. Det är något att förbereda och jobba på.

Pontus

En av fördelarna med att vara nykter det är den jagande känsla, "kan jag köra bil nu.. hamna i blåskontroll idag och automatiskt tänkte shit! ? Inte druckit nått på över två veckor så ingen fara. Men han börja fundera, haha. Nåväl en fördel att tänka på.

Pontus

Lite busig idag! Funderade i helgen.. fan jag vill tatuera mig. Bokade, Fick tid redan till idag och det kändes skönt med lite smärta:) blev nöjd, för mig En påminnelse om tiden och att leva. Nästa gång kanske det blir bungyjump jag unnar mig.. not:) men kanske kan vara bra med nått mindre mål att se framemot för belöningssystemet?! Förutom A.

Fick en kram av min fru igår. Kändes så fruktansvärt bra att jag fick glädjetårar. Vet att det är en lång väg att vinna förtroende mm tillbaka dom man gjort besviken eller sårat, men en bit på vägen. Tänker mycket på det förflutna, allt dumt man ställt till med, allt onödigt drickande. Försöker låta bli men de är inte så lätt.

"Att älta det förflutna är att stjäla tid från framtiden" Tycker jag är ett fint talesätt.

Pontus

Ny vecka, nya möjligheter. Oftast tidigare har jag söndags ångest för jobb mm, men kände inget igår, skönt. Alla dagar kan ha en liten ljus punkt. Försöker tänka positivt iallafall :)
Min förra vecka var väldigt känslomässigt stormigt, upp o ner. Tidigare när jag varit längre nykter så har jag alltid kört hårt med träning, är väldigt sugen på att komma igång med träningen och förvandla kroppen, men den här gången bestämde jag mig för att vänta lite, varit ganska mycket trött så jag har lyssnat på kroppen och inte försökt pressa mig för hårt i onödan nu i början. Bara tagit en dag i taget o försökt hantera de vågorna som sköljt över emellertid. Har inte haft nått alkohol sug destomer men av gamla vanor så dyker tankarna upp givetvis, försökt styra bort de med alla negativa sidor av alkohol då jag tar alla trix i huvudet på största allvar.
Har haft jobbiga mardrömmar och tänkt väldigt mycket, speciellt på kvällarna. Blir väldigt låg och ledsen. På dagarna har jag hållit mig aktiv och varit mycket i naturen då jag varit ledig från jobbet några dagar. Det kändes väldigt bra, försöker bemästra de jobbiga tankarna med alla fördelar att vara nykter. Positivt tänkande tips mottages! Dagen blir som du gör den!? Ja, försöker tänka så. Som tex, bilen gick sönder förra veckan, kostsamt jobbigt fel, annars hade jag tänkt, -jaha givetvis, jävla skit, alltid nått som.. saker o ting går sönder ibland, men det är materiella ting. Det ordnar sig. Att hälla i sig gift är jävligt korkat, förstöra organen för ett väldigt kort tids rus och känna bördan släppa från axlarna. Visst kan sakna den känslan men när verkligen kommer ikapp och bördan blir ännu mer tyngre, nä fy fan. Mitt mellan alla vågor så satt jag och drack kaffe och lyssnade på ring så spelar vi, fick ett tokigt lycko rus, kändes fruktansvärt skönt och blev glad. Man ska försöka vara tacksam, saker och ting kunde vara så mycket bättre. Även om jag stundtals mår skit så har jag kommit en bit på vägen. Säkert lite rörigt allt jag skriver men det är lite så i huvudet just nu:) börjar känna mig redo för nästa steg i träning, mitt mål denna vecka.

att man mår dåligt och får ångest och mardrömmar när man slutar med alkoholen. Så mycket skit som alkoholen ställer till för en, så mycket stryk som psyket tar av alla fyllor och bakfyllor. Men slå inte på dig själv för att du har druckit, det kan du inte rå för om du utvecklat ett beroende. Titta i stället framåt, sträck på dig för att du kommit till insikt och bestämt dig för ett nyktert liv. Det blir bättre, du kommer att må bättre. Du kan om du vill. Ta en dag i taget, och sträck inte ut handen efter det första glaset.

Läs och skriv här på forumet, det hjälper mycket.

Pontus

Tackar som frågar! En månad nykter nu och det känns väldigt bra att kommit en bit på vägen och kommit igång att bearbeta allt kring A.

Vi är nog ganska lika du och jag Hillary, har även jag levt hela livet med att försvinna i tankar. Även jag fantiserar vilket påverkar mig och min sinnesstämning. Jag kan fantisera ganska vilt o försvinna utan att jag själv märker något. Det är inget A gjort så sett, men det jag menar att det kan påverka min fokus o humör för stunden/dagen. Oroar mig helt i onödan ibland mm. Gör mig låg. Vilket när jag tänker på det nu säkert kunna leda mig till fel spår.

Intressant, du får gärna själv berätta om och hur det påverkar dig om du vill.
Om det så blev glada drömmar tankar vore bra:)

Pontus

Snart har jag varit nykter en månad, mår stundtals skitdåligt. Men jag är ändå glad för det denna gång då jag tidigare alltid tagit alkohol problemen allt för lättvindigt, alldeles för fort. Önskar nästan jag kunnat må såhär för länge sen så man sluppit vara som en jojjo, tills man nu står där tom och alldeles jävla slut.
Nåväl, nu med lite distans från A så kretsar mina tankar om det att vilken kraft den har, en patetiskt slav är vad man blir. Tänker mycket på min omgivning, tidigare har jag tänkt -Äsch varför är dom så sur de är ju jag som mår dåligt, pga tex bakis. Nej det är verkligen inte så, ser jag nu. Man skadar mer än vad man tror och ofta vill se.
Knyter i magen.

Med små steg har jag hittat tillbaka till till träning gym mm. Vad de har med mitt a problem så känner jag starkt behov att jaga endorfiner. Känner mig mer ren i kroppen från allt gift, och hoppas kroppen återhämtar sig från allt drickande.

Försöker peppa mig varje dag med bra tankar jag skriver ner och läser upp varje morgon, funkar hyfsat bra när jag känner att jag börjar glida iväg i mina tankar. Hittade på instagram en bild på en soldat som lutade sig över en kanon utmattad med en text. "once you become fearless, You become Limitless"
Just så känner jag mig nu!!! Jag är förbannad på mig själv att jag inte varit mer öppen tidigare men bättre sent än aldrig, vågar stå upp och säga nej utan att skämmas. Är inte öppen om mina alkohol problem till alla, men himlar inte om hur bra jag mår av att inte dricka. Inga begränsningar längre.
Även vissa kollegor som jag pratat med håller med, man märker att vissa har lättare att hålla med när man själv är öppen.

Pontus

Känner en förändring i kroppen stundtals, väldigt mycket blandade känslor. Känner mig lättare i kroppen, öl magen har lagt sig något också :) under helgen kändes de som att kroppen prata med mig, typ - Hallå va fan är de här, var är ölen!?.. skumma känslor. Jag har fått mycket fin feedback av kompisar mm som tycker jag ser mer pigg glad och fräsch ut. Det känns bra att höra och stärkt mig även. Folk har börjat undra och märker att jag inte är intresserad av att dricka. Verkar som att andra i min omgivning också funderat kring alkoholen dom konsumerar.

Är väldigt trött vissa dagar, eller mer väldigt seg. Vilket är jobbigt, vill verkligen vara på alerten. Är detta en vanlig fas?
Har svårt att falla i djup sömn vissa dagar, så kanske det.
Ibland när jag går och lägger mig, kommer lite tårar. Vet inte riktigt varför och kan inte sätta fingret på nånting. Både glädje och sorg. Som sagt en väldigt konstig fas jag befinner mig i.

Pontus

Läst att vissa får återfall eller släpper på tyglarna vid tre månaders nykterhet. Var lite orolig med jul o nyår mm och alla frestelser man utsätts för. Nåväl, det har gått väldigt bra och jag mår toppen inombords, så tacksam o glad, snart 4månader har gått. Tänker mindre på problemen och fått mer ro och mer förlåtande mot mig själv.
Väldigt mycket har hänt under denna tid. Smider planer och mål och ser positivt framåt. Har dock svårt att hålla igång min fysiska träning så mycket som jag velat, känner mig relativt utvilad och vill verkligen hitta mer kraft. Finns inga genvägar, bara köra vidare och framförallt inte stå och spinna på samma ställe, kanske det släpper. Försöker intala det iaf.
Inget mer världsförändrande, mer än jag mår i övrigt bra. Ta hand om er.

Livet är inte hugget i sten, och tiden går fort. Inget ingen redan visste, men alltid värt att stanna till och tänka på. PS alkohol är skit :)