Hejsan.

Henrik heter jag och är 31 år gammal och nu har jag valt att bli nykter för att det håller på att förstöra mitt liv.
Jag vet verkligen inte hur det här ska gå förutom att jag har bestämt mig för att fimpa en gång för alla
och aldrig mer nånsin gå tillbaka till det men som sagt, mindfuck. Vill men ändå inte vill och räknar just nu 10 minuter i taget att inte gå ner till bolaget.
Ångesten är skyhög och vankar bara runt här hemma. Vill gå på AA men vågar inte på grund av sociala fobin.

Du har tagit beslut om nykterhet nu. Trött på att alkoholen tar så mycket i ditt liv. Klokt att skriva här, du har tankar om mera stöd när du känner dig redo. Vill du prata med någon kan du ringa Alkohollinjen, 020844448. En annan tanke när du känner för det är att testa AA.

Fortsätt skriv och läs, ibland kan det ta lite tid innan man får svar. Du är igång nu!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Chilidraken

Tack så mycket.

Ja, det är jag. Jag är rädd för att jag ser att det inte finns något stopp för att allting kretsar runt det och tackar aldrig
nej när det vankas fest. Nu har jag verkligen gått in i väggen. Vaknade full för 2 dagar sen klockan 05:45 och sprang
in till min vän som jag bor i hop med och knäckte totalt ihop. Hur långt ner kan man sjunka?

AlkoDHyperD

Vanligt att man dricker för att hämningarna släpper och plötsligt är den sociala ångesten som bortblåst. Inte konstigt att man gärna väljer a då. Min man dricker alltid innan sociala tillställningsr, men har turen att inte fastna. (Ironiskt nog är jag helt ohämmad i alla sammanhang även nykter, men jag ör alkoholisten i familjen.)
Jag tror kanske att du skulle vara hjälpt av att jobba med din sociala fobi. Det kan en vårdcentralskurator säkert hjälpa dig med, inte någon jätteavancerad terapi, faktiskt, även om problemet för den som har det är gigantiskt förstås.

Jag377

Hej Du! Välkommen till sidan. Detta är mitt första inlägg här men Jag kände att du behövde den.
Just nu så råder det endast en inre stress och kemisk ångest i din kropp. Men försök att komma ihåg den känslan när du börjat närma sig helgen, och du börjar få detdär pirret att du minsann är värd en liten salongsberusning.
Det är så fruktansvärt lätt att övertala sig själv att det roliga överväger det negativa. Men det är ju inte värt det. Bestäm dig att du faktiskt inte tål/kan dricka mer.
Jag kanske inte är den bästa att inspirera i text, men jag hejar på dig iallafall!
Vi sitter i samma båt, typ.

Fuge

Gå till en beroendemottagning / vuxenenhet som första steg, sedan känns allt mycket enklare, så var det iallafall för mig. Jag är inne på dag 341 nu och det är det bästa beslut jag någonsin tagit, för mig är känslan att jag slipper dricka så ofantligt mycket starkare än att jag inte får. Möten är nog inte för alla och så var det för mig utan för mig räcker det att återvända till hur jag mådde för 342 dagar sedan och åkte in till st görans och jämföra med idag som morot. Kämpa på, för det är så jävla värt!