Har varit på semester i 8 dagar och konsumerat mycket alkohol. De 2 sista dygnen "konstant rus". Inte druckit en droppe sedan i lördags kväll. Inte sugen heller. Så till min fråga: Trots att det är 4 dygn sedan jag drack en droppe, så mår jag fortfarande dåligt. Illamående och dålig i magen, ångest, orolig i kroppen etc. Känner igen mönstret sen tidigare... fast då kanske ett dygn eller så, men INTE så här många dagar. Borde det inte vara över nu?

Tänk så skönt för oss imorgon att vakna upp pigga! Brukar också dricka på söndagar( om jag har något)... men INTE ikväll och inte förra söndagen heller( då hade jag festat rejält 8 dagar i följd). Det absolut bästa för mig är att inte ha något alls hemma. Nu har jag 2 L sprit som jag köpte på flyget förra lördagen. Men de ska få stå kvar oöppnade.
Kram❤

AlkoDHyperD

Nä, det hade den inte....mer än några dagar.
Därför finns det aldrig sprit hemma hos oss. Och det är väldigt långt till närmaste bolag.
Tur att det finns rent logistiska skyddsbarriärer!
Gonatt

Emma73

Ja öppna inte dem! Vilken tur att jag inte hade min flaska kvar hemms igår, jag hade druckit upp den. Då hade jag suttit här nu på morgonen och åter igen med ångest över att jag inte klarar av detta med att ha A som
bästa vän. Vem ska jag ta kontakt med? Osv, Istället sitter jag nu med mitt morgonkaffe ?. Vill känna så här varje måndag!!
Kram

En underbar känsla att vakna idag och må bra. Hade kunnat gå "bananas" igår kväll, då jag dels var ensam och dels ledig fram till lunch idag. MEN gjorde ett bra val.
Jag tror att jag blev "rädd" efter min semester som varade i 8 dagar med MYCKET alkohol.. att sedan komma hem och må så dåligt i 6 dagar efteråt! Trodde jag var "sjuk på riktigt". Kunde inte gå till jobbet. ( har nog aldrig stannat hemma för bakfylla) utan var hemma hela förra veckan. När dagarna gick och jag inte blev bättre så började jag googla och hittade då detta forum... det var så jag inledde min tråd, för att fråga om det verkligen kan vara alkoholen som gjorde att jag mådde så dåligt i 6 dagar!!!!!
Det vill jag ALDRIG mer uppleva. Att det eskalerat de sista åren har jag ju givetvis märkt... att tidigare legat i sängen och varit "vanligt" bakfull med huvudvärk, spyor och inte tagit mig upp förrän på kvällen. Men då varit sugen på pizza och Cola. Till nu för tiden när hela kroppen skriker på hjälp. Ångest, illamående, skakar, darrar, fryser etc etc...
Blev nog ett rörigt inlägg .. men känns så skönt att få skriva av sig( även om jag har svårt att formulera mig).
Önskar alla en fin dag!

Emma73

Ibland behöver man bli rädd. Jag slutade röka för 20 år sedan pga dödsångest. Det var då lättare att sluta. Jag har inte riktigt blivit rädd och heller inte varit så bakfull. Mest bara dåligt samvete över att jag dricker. Förr drack jag bara vin till fest men idag blir det ca 1/2 flaska vin + 2-3 öl 3.5 ca 5 dagar i veckan. Blivit bara en vana. Vill ha det mysigt varje dag... ?

Ja, det är väl så det börjar. Som något mysigt, en belöning för hårt jobb. Gott till viss mat! När jag slutade drack jag a-fritt för att bli av med beroendet. Fixade inte att sluta med både vanan och a. Inte lika gott, men man vänjer sig. Ölen är f.ö. Helt ok, så det kanske du kan byta redan nu.
Skulle rekommendera dig att lägga av helt ett par mån i alla fall. För att uppleva skillnaden. Jag vet nu att det inte längre funkar som belöning för mig. Tyvärr! Men du kanske lyckas stoppa i tid. Jag hann köra snäppet längre, Inget att rekommmendera.

Jahaja! Då var jag där, IGEN! Styrt upp allt ikväll, så himla bra. Pratat med mina barn ( vuxna), sambo/särbo ( jobbar borta), mamma, pappa( nykter alkoholist sedan minst 20 år).... Varför dricker jag då? Ja det kan man ju undra? VAD dricker jag? Jo, jag dricker Whiskey. Jag bestämde mig för att jag skulle dricka 1.5 dl.( måttade upp), men nu har jag passerat det...med råger. Visste att det skulle bli så här, planerat typ hela veckan för detta...

AlkoDHyperD

Skulle nog se till att göra mig av med den illa kvickt. Ge bort till någon (ovän?)
Hur gick det till när du så att säga planerade detta? Om du vill beskriva senare kan ju det vara till hjälp både för dig själv och oss andra.

Efter att ha varit med i detta forum en vecka så tänker jag att "herremintid, MINA problem är ju små... jämfört med en del andras..DET var EN av faktorena som "avgjorde".... MEN, NU har jag insett att, JAG har PRECIS samma "problem"

Emma73

Det är så tufft!!! Trodde inte heller att jag hade samma problem som alla andra, men jag är fast!. Räddningen är nu studien jag ska medverka i på riddargat 1. Insett att jdg inte klarsr på egen hand...

Emma73

Jag drack också vin igår. Så det blir inte något gott morgon kaffe ?. Ledsen för din och min skull!!! Usel sömn och sover dåligt. Men vi får kämpa vidare. Vi har ju iaf kommit hit ?? kram på dig!!!!

Svartvit

Tror det är dumt att jämföra sina egna problem med andra. Att vi alla är här är ju för att vi har problem med vårt drickande, bara för att någon annan är "värre" så betyder inte det att ens egna problem bara kan viftas bort. Ta nya tag och kör på nyktert idag! Lycka till.

Jag tror att dessa återfall trots man har bestämt sig är kanske nödvändiga, inte för alla dock.
Men den del kanske "behöver" dessa för att förstå hur illa situationen är. Det är där man börjar
förstå att man måste kapitulera, ge upp.

Pina Lina ja tyvärr har du samma problem som oss att andra om du inte klarade att stå emot.
Man kan dricka och hålla det i schack under lång tid men när man kliver över att det har blivit
ett beroende av det, ja då är man där.

Få människor, väldigt få, klarar av att hantera sin nykterhet och ha A hemma.
Jag skulle klara det i ungefär 30 sekunder. Trots att jag har 2,5 år (totalt) nykter.
Finns det A hemma så ryker den fortare än fort. Det brukar ta tid att inse detta.
Sen kan det ju få olika konsekvenser om man har familj, lever ensam etc.

Slå inte hårt på er själva, men ge inte upp. Det går.

Jämför känslan att vakna upp och inte ha druckit och vakna
upp och vara lite bakis.

Varma kämpa kramar till er båda

<3

Har man klivit över och inte längre har ett sunt drickande
då har man samma problem "som oss andra" oavsett om det har
varit ett stort eller ett litet problem. Det är samma skitproblem vi har.

Man har ju inte sjukdomen lite grann - man har sjukdomen.

Kram <3

Ellan

Ingen skillnad mellan oss inte. Visst kan vi befinna oss på olika nivåer på beroendesjukdomens nedåtgående spiral. Dvs konsekvenserna av vårt drickande kan variera men vi har samma problem. Att jag tacksamt nog har jobb, familj och att det fysiska fördärvet inte hann gå så långt gör inte att jag skiljer mig frånmin AA-vän som till slut blev hemlös som konsekvens av sitt drickande. Vi har samma problem. Det är en tuff sanning men att nå en acceptans att "nu är det så här, jag kan inte dricka" hjälper så enormt. Och hur når vi dit? Det tror jag kan se olika ut men många av oss testar mängder av olika alternativ, faller, reser oss upp igen, provar nya vägar, faller igen, ännu en ny väg, faller åter igen osv osv. Att dag ut och dag in få strida så hårt. Till slut ger många av oss upp, vi orkar inte strida mer. Då finns det ju två vägar; supa på och se vad som händer eller acceptera att jag kan inte dricka mer. Det är jäkligt hårt och jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna nu. Jag har själv kämpat i flera år och fallit många gånger tills jag med sorg accepterade att det inte går mer.
Att falla är inte att misslyckas, det är ett gupp på resan. Frågan är vad vi gör när vi har fallit?
Om ett sätt inte har fungerat så försök att ta en ny väg.❤
Styrkekram!

Nej idag var kaffet "surt". Mår som jag förtjänar. Nya tag idag. Ledig idag. Gott om tid för tankar.
Kram till dig!

Tack alla för att ni finns! Det betyder massor för mig!
Ska absolut inte ha alkohol hemma.. så ska göra mig av med det idag. Menade absolut INTE att trampa på någon när jag skrev igår. Försökte nog bara hitta ursäkter för att få dricka antar jag. Drack ganska exakt dubbelt så mycket som jag bestämt mig för.. så ca 30cl whiskey....
Kram till er alla, och än en gång, Tack för att ni finns!❤