Ja då var jag här igen, vi har varit i Spanien över vintern, kom hem för några dagar sen.
Jag har både bra och dåliga minnen från min vistelse där.
Känner mig som på ruta ett, mitt drickande har jag inte kunnat tygla, utan det har snarare eskalerat.
Gråter då jag skäms över mig själv, jag har skämt ut mig inför vänner, blivit rejält packad och
mannen är väldigt bekymrad över mitt beteende och drickandet.
Nu kommer jag att börja läsa här varje dag, ta stöd och hjälp av er andra här.
Jag är bara ledsen och trött.

Gunda

...att det blir så svårt även detta, att man skriker på hjälp men ingen hör.
Ingen har ringt från dlm heller. Undrar hur länge jag får vänta på det?
Håller på att tappa livsviljan helt, har inte druckit på ett längre tag nu, men
det är som att det inte blir nått annat av det än att mitt psyke åker ner i botten.
Mår verkligen skit just nu.
Jag har inget stöd hemma här, då jag inte kan prata med mannen än i alla fall
Ingen annan vet heller här hur illa det är.
Sorg!

Sinnituss

Du kämpar på och det är jättejobbigt. Du för öva på att bli lite mer egoistisk. Finns det ingen annan som kan följa med på roliga saker? Låter lite ensamt, men det är väl så det är mitt i förändringen.
Första dagarna (veckorna) utan a kände jag mig ledsen och lättirriterad över allt.
Jag har egentligen inte några råd att komma med så jag nöjer mig med att säga att jag läser och tänker på dej och hejar på från mitt håll.

Gunda

Värmer så att se dina rader, det gör att jag inte känner mig så ensam i min kamp.
Stor varm kram till dig.

Svartvit

Jag tänker också på dig Gunda. Jag hoppas att det vänder snart, du förtjänar att vara lycklig! Kram

Gunda

.... jag är skör som en porslinsfigur just nu. Orden ni skriver tar fram mina tårar.
Tack och en go midsommar önskar jag er ❤️❤️❤️❤️

Rövarkulan2

Hoppas du får en bra midsommarafton och kan njuta av livet och vad du har åstadkommit. Jag håller tummarna för dig.

Gunda

Jag har en bra midsommar bättre än jag kunde förvänta mig, så livet går sin gilla gång.
Hoppas det är bra med dig också.
Trevlig fortsatt midsommar önskar jag alla.

Gunda

Jag har inte varit helnykter, men ändå inte gjort bort mig, fått minneslucka eller nått sånt. Men jag
vaknade med ångest kl 03 i natt och kunde inte somna. Ångesten river i mig och jag mår dåligt, jag får
skylla mig själv. Men rädslan att kroppen tar stryk är överhängande och jag måste ta ansvar.
Läste på vårdguiden att jag skulle få ett samtal med sköterskan som ger mig min B12 spruta nu på
måndag. Det är en ung flicka och hur fasiken ska jag få ett förtroende för henne???
Trodde ju att det var en person som var specialiserad på just alkoholproblem.
Men jag får väll ta det första steget, sen får vi se hur det blir.
Tusen tankar snurrar just i dag.

anonym11208

Vad bra och modigt att du har tagit proverna. Ta en dag i taget, vi börjar idag, i morgon bitti kommer kaffet smaka gott och kroppen får börja återhämta sig. Kram

Gunda

Tack för de orden, de värmer. Jag känner mig nog inte så modig egentligen, är inte bekväm med att det här kommer
ut i den lilla stad jag bor i, jag litar inte på att tystnadsplikten hålls.
Men nu har jag fått bollen att rulla så det är inte mycket jag kan göra nu.
Absolut ska kaffet smaka gott i morgon och även många dagar framåt.
Kram och ha en bra efm.

Det behöver du nog inte oroa dig för.
Att dom skulle snacka. Även om det är en liten ort så
är dom utbildade under svensk lag.

Det går bra jag lovar dig <3

Sinnituss

på mottagningen idag. Kanske finns det flera sköterskor att tala med så att du jan byta om du inte får förtroende för den första?
Jag bor också på en mindre ort men litar på att tystnadsplikten följs. Den är ju lagreglerad. Själv är jag orolig för att synas när jag sitter i väntrummet eller går in under stora skylten "beroende mottagning" men intalar mig själv att det är dumt att tänka så.

Skam är otroligt tungt att bära. Du kan nu slänga av dig lite skam, räta på ryggen, hålla huvudet högt och gå mot ett nytt liv med lite stöd. Om det ändå inte vore en så skamfylld sjukdom detta så skulle set också kunna vara tydligare varningar i samband med operation. Du rör dig framåt Gunda. Det kommer att gå bra det här. Kramar!

Gunda

Tack, det är så skönt att se att få ert papp och fina ord. Jag behöver nog det just nu.
Självklart är de som jobbar i det här under svensk lag, men tyvärr så har jag erfarenhet
av att människor inte bryr sig alla gånger, har själv blivit drabbad tidigare.
Men jag får svälja det och gå vidare, nu är bollen i rullning och jag får se vart det här tar mig.
Har inte så stora förhoppningar, ni hör jag har inte stort förtroende på vården. Men jag
får se har inga förväntningar alls.
Kram och ha en fin dag alla fina.

Gunda

Nu har jag varit på mitt första A-möte med sjuksköterskan.
Det är en ung tjej, vet inte vad hon har för livserfarenhet, men strunt i det. Hon
är i alla fall en kvinna med hjärta tror jag. Hon hade väll inte så mycket att komma
med, men vi pratade lite om medicinering och lite hur vi skulle gå vidare, men jag
avböjde medicin just nu, dumt kanske men, men.
Det togs ju ett blodprov på bariatiska kliniken och mitt värde låg någostans på 60 och gränsvärdet var 30 och mindre.
Har ni någon uppfattning hur pass allvarligt mitt värde var, det fick jag inte riktigt reda på?
Men det känns bra ändå att jag har satt igång bollen. Om två månader ska vi ha en ny träff, då hon går på semester och kommer
tillbaka ungefär då jag ska ha min nästa B12 spruta. Kanske lång tid, men då kan jag ju få tid på mig att försöka göra nått åt det
innan det ska tas nya prover.
Trött,

Gunda

...fastnade i mitt huvud av vad sköterskan sa till mig.
Att när man har kommit så långt så att man fått ett sug, då har det gått rätt långt i missbruket,
vet inte om det stämmer, just nu är jag lite förvirrad av hennes ord,
Jag vill inte att det är sant det hon sa, för är det så, då har jag verkliglen en begynnande alkoholism, det är
ett ord som jag inte vill ta i munnen jag vill inte se att det är så, jag vill blunda och inte tro.
JAG VILL INTE VARA ALKIS!!! men jag kanske är det??
Jag har själv ställt till det och nu får jag stå mitt kast!

Jag tror tyvärr att det är så att om man inte enkelt kan stå emot att ta ett glas fast man har planerat att inte dricka.
Jadå då har man tagit klivet över till ett beroende.

Man säger inte alkoholist längre (även om jag själv säger det om mig själv) så heter det beroendeperson. Jag är däremot försiktig att nämna andra som alkoholister. Då använder jag oftare ordet beroendeperson. D.v.s en människa som har en beroendehjärna.

Vi är de flesta "alkisar" härinne och jag tycker inte det är något större fel på oss......
Tvärtom. Härinne finns de bästa personer jag någonsin har fått förmånen att lära känna.

Så det kanske är OK ändå att vara just alkoholist.

Gunda

Du har helt rätt att här inne har jag mött många fina människor så jag vill inte vara utan någon av er.
Det är trygghet att få gå in här också skriva få svar av människor som sitter i samma båt, människor här
har mycket klokskap och tröst att ge, dessutom en massa hejarrop då man börjar gå mot rätt håll.
Ja alkis är väll kanske ett ord som ska bort, vi är ju beroendepersoner alla här inne annars vore vi inte här.
Jo föresten anhöriga behöver ju inte ha ett beroende men en beroende problematik på annat sätt.
Alkis är ju ett uttryck som är nedvärderande kanske i mångas öron, men beroendeperson, låter ju lite annorlunda.
Kram vännen ha en fin kväll!