Rövarkulan
Min tur nu
Då är det min tur nu att försöka lägga av med alkoholen. Jag har läst myckrt här på forumet där alla har skrivit om sin kamp att bli av med begäret. Nu är jag på dag 12 utan alkohol och det var en del år sedan det hände sist. De senaste fyra-fem åren har jag druckit nästan varje dag efter jobbet. Jag har haft en mugg med wiskey bakom en blomkruka, en mugg med vin i växthuset, en flaska här och en där. Ena dagen rött vin och nästa wiskey eller vodka. Min familj har naturligtvis märkt detta och påtalat det många ggr och jag har lovat att sluta. Tre dagar gick bra, men sen var det dax igen. Jag har varit på ett antal AA möten utan resultat. Nu försöker jag för först ggn på allvar och är så tacksam för att min familj stöttar mig och hejar på. Det är även första ggn jag skriver något om detta och det känns skönt. Lev Väl!

Hej
Utomordentligt klokt att börja skriva här. Mig har det hjälpt rejält. Läsandet också förstås. Hoppas att få läsa en hel del av dig framöver.
vänligen
Ikaros

Ellan

Och skönt att du känner stöttning från familjen. Det är en tuff resa du har påbörjat men om du är beredd på att verkligen stå kvar när det stormar och vara lyhörd så går det att bli av med skiten. Att allt ska vara som vanligt minus alkoholen går sällan men det är oxå en del av det fina. Att hitta nya vägar, nya tankesätt och finna nya möjligheter. För mig hjälper AA-möten mycket. Jag behöver träffa andra, med samma problem för att vara kvar på banan. Här på forumet finns det många som har hittat sin väg ut ur vansinnet och har du villigheten och gör vad som är bäst för just dig i detta så tror jag att du kan finna din.
Kram Ellan!

Rövarkulan

Tack för att ni svarade

Dag 13 och påskafton i morgon med allt vad det innebär. Stor fest på söndag och jag ska försöka klara av detta utan A. Jag var en sväng ute i växthuset innan jobbet idag och där fanns liksom ingen glädje i det längre för det känns nästan som ett tvång att gå dit ut och kolla läget. Stundtals känns allt toppen och nästa sekund är jag som i en gråzon eller transportsträcka för att må bättre och slippa detta sug. Det känns så skönt att ha klarat dessa dagarna, men det värsta av allt är att jag saknar A och känslan det gav mig innan jag blev för berusad. Skulle jag trilla tillbaka, vilket jag kanske gör med ett brak så vill jag inte uppleva de första dagarna utan A igen. Jag har haft ont i precis hela kroppen och då menar jag bokstavligen från topp till tå, svullen som en ballong, svårt att röra mig, svettig och äcklig plus att jag inte har känt igen mig riktigt i spegeln. Det var först för 2, 3 dagar sedan som jag såg en förändring i min spegelbild. Ansiktet kändes fräschare, fastare och ögonen klarare. Det känns bra, men svetsningarna och det onda i krpppen undrar jag när det ska försvinna. Jag längtar även efter en riktigt perfekt och djup nattsömn. Nu är det mycket gnällande på mig, men jag är så stolt och nöjd med vad jag har åstadkommit hittills.

Jag undrar hur ni som har skrivit om er kamp mår idag? Hur har ni det, mår ni bra?

Glad Påsk på er därute

Hej igen
Svettningarna kommer snart att upphöra. Sömnen brukar komma tillbaks mer gradvis men efter ett tag sover du med allra största säkerhet mycket bättre än med alkohol i kroppen. Visst känns det grått i början men även det går över. Läs gärna Elias tråd. Jag tror att ni kan passa för varandra?!
vänligen
Ikaros

Bra jobbat med 13 dagar! Du skriver "skulle jag trilla igen igen, vilket jag kanske gör med ett brak"... det gäller att vara lite vaksam mot just det där. Du är i den bräckliga början av din nykterhet och har intr riktigt än fått de positiva effekter som det för med sig. Så håll i nu. Du behöver inte falla med ett brak. Det blir bättre, du kommer att må bätte. Redan nu ser du skillnader i spegeln. Ja, det är en saknad att sluta med a, men det blir bättre.

Rövarkulan

Tack för ert stöd! Det där med sömnen är riktigt jobbigt. Sommar nästan direkt efter att jag lagt mig men vaknar efter någon timme med värk överallt igen och kan inte somna om. Milde tid vad jag är trött på tv;n och talböcker på nätterna. Visst känner jag skillnad i kroppen, men den där segheten ger sig inte. Jag är en person som sällan sitter ner och så var det även innan A kom in i mitt liv dagligen så därför blir jag otroligt frustrerad när jag känner mig så här.

Nu ska jag inte bara skriva om det negativa som jag upplever utan oxå om allt som känns bra som tex jag håller kvar personers blickar när jag pratar med sem och tänker "studera mig hur mycket du vill för jag är spik nykter idag, haha". Det gör mig riktigt glad. När min familj ger mig beröm och talar om att de är stolta över mig är en fantastisk känsla.

Den där segheten och tröttheten är ett återkommande gissel. Vill göra så mycket och känner mig taggad ordentligt, men lik förbaskat blir det bara halvhjärtat. Usch, vad jag känner mig gnällig.

Nu är det en ny dag och jag är nykter och inte bakis och det är toppen. Istället för ett glas vin eller något annat skit i koppen så ska jag ha varm choklad med grädde i när håller på utomhus idag (om inte hela dagen regnar bort).

Jag ska även försöka ta mig till Elias tråd och läsa vad där står. Vet inte riktigt hur jag ska göra men det löser sig.

Tänk positivt

Rövarkulan

Svårt, måste skriva. Det hjälper faktiskt vilket jag inte trodde att det skulle göra.

Var ute på byn och handlade med älskade maken tidigare idag. Då körde jag förbi Systembolaget med flaggan i topp. Yes!!! Ingen önskan om att införskaffa A och faktiskt inget sug. Nu två timmar senare stod jag ute i regnet och grät över någonting som jag inge förstod. Saknaden efter den sköna känslan av A? Tyckte synd om mig själv? Fattar noll? Min vuxne son kom ut och samlade ihopa mig, vilket naturligtvis gjorde så tårarna sprutade. Känner mig patetisk. Det är fan jag själv och ingen annan som en gång i tiden började med detta skitet. Jag kommer från en familj där det inte förekom någon A över huvud taget. Trygghet, värme och glädje. Så, då undrar jag hur i helvete jag kunde lyckas med detta. Ursäkta svordomarna, men det känns oxå skönt. Hehe!

Nu har jag slutat snora för denna gången och lyckades dela ut påskäggen.

En sak till. Varför tappar jag saker hela tiden, välter omkull det som finns i min väg, tappar balansen också i bland? Det är många frågetecken just nu?

Tänk positivt, ta striden mot A. Så måste jag tänka.

anonym11208

Och läsa. I morse var jag fast inställd på att gå till systemet, men kikade in här och då ändrade jag mig. Toppen att du körde förbi systemet!! Nu kör vi nykter påsk!

Rövarkulan

....och även av mig och alla andra som inte gick in på Systembolaget idag. Då fortsätter vi kampen mot A.

Ellan

Men just nu är din nykterhet viktigast. Det är verkligen sim en berg o dalbana att påbörja en nykter livsstil och det tar tid att känna någon form av balans. Tillåt dig att vara ledsen när du känner för det. Känslorna kommer att åka upp och sedan ner men det är ok. Du är ok!
Så bra att du inte följde din automatiska tanke utan undvek bolaget. Det är mycket som händer i kroppen när vi slutar med vår drog så inte så konstigt att du känner som du gör. Jag hade krypningar i benen, en del får klåda, några blir fumliga, svettas, trötta, lågmälda och sorgsna. Ta en dag i taget, det är mer än tillräckligt.
Stor kram!?

Rövarkulan

Fixade dagen idag /i går lördag utan A. Jag trodde inte att jag skulle klara det vid några tillfälle, men det gjorde jag. Försöker få mig själv att tänka på annat genom att sysselsätta mig så mycket det går, men så tar det tvärt slut och jag vill bara ropa på hjälp och det har jag gjort. Familjen har funnits vid min sida idag och det känns underbart.

Denna dagen har varit upp och ner med humöret. Idag skrattade jag ordentligt och det var länge sedan, grät så tårarna sprutade, arg på mig själv att jag lät det gå så långt som jag har gjort.

Jag har klarat 14 dagar och är så tacksam och faktiskt lite stolt över mig själv. Så nu är mitt mål att klara av denna dagen dvs påskdagen när festen drar igång med ca 200 personer och A flödar fritt. Jag har funderat mycket på hur det ska gå. Tänker försöka studera människorna omkring mig och se hur de blir när de blir påverkade av A. Vår förening har haft denna påskfesten i många år och jag brukar ställa upp med att jobbba i baren. Där har jag haft det riktigt bra och mycket trevligt varje år. Älskade maken tycker att jag utmanar A väl mycket om jag ska göra det i morgon oxå och kanske falla för frestelsen. Han har säkert rätt, men på ett vis vill jag utmana mig själv och få det till att bli ett nytt mål att nå i kampen mot A.

Ni med mer erfarenhet än vad jag har i detta krig håller säkert med maken och tycker att idén är helt vansinnig och jag tänker bara delta i början och har redan meddelat att jag kommer att köra hem tidigt. Köra, inte ta någon taxi. Jag vill även kunna visa mina ungdomar att jag kommer hem nykter och kan dela resten av kvällen med dem.

Nu är jag så förbannad på detta skit och vill bara tänka positivt.

Jag önskar er där ute en god natt

Sinnituss

Otroligt bra jobbat hittills och visst klarar du festen idag också. Härligt att läsa att du har din familj runt dej som stöttar och peppar. Fokusera på dina ungdomar så kommer det här gå jättebra.
Jag känner igen mig massor i din beskrivning av känslor som går upp och ner och i fumligheten och i en massa annat. Jag tycker vi undviker att behöva göra om de första veckorna och ser vad som kommer framöver.
Hoppas att du får riktigt roligt på påskfesten utan a och sedan en trevlig kväll med ungdomarna.

Fruhoppfull

14 dagar, två veckor!! Så starkt gjort!

Festen ikväll. Du låter stark i din planering! Jag tänker att det inte behöver vara en dålig idé att köra "business as usual" (minus det egna drickandet såklart). Allt hänger ju på hur du känner. Det låter himla härligt att komma hem till ungdomarna, pigg och fräsch ikväll och dessutom så skönt att vakna upp i morgon och må bra!

Hur går det med sömnen?

Fruhoppfull

Haha, jag var och köpte pizza igår kväll (vi var väldans trötta på påskmat efter flera släktsammankomster) och kunde ju härligt nog köra bil klockan 18:30 på lördagskvällen. Iallafall lyckades jag välta ner hela stället med pizzerians reklamblad. Är också jäkligt fumlig. Skönt dock att vara fumlig och nykter och inte lealös och berusad.

Rövarkulan

Jag blir glad över att ni ger mig respons och peppar på. Tack

Det här med nattsömnen gör mig knäpp. Jah lyckades somna vid tretiden men vaknade igen klockan sex. Gick upp och tog ett glas med mjölk och har efter det tydligen somnat som en stock. Nu när jag vaknade eller rättare sagt innan jag förstod att jag var vaken och nykter fick jag en känsla av baksmälla. Fy, så obehagligt. Jag har så in i hoppet ont i hela kroppen, hjärtklappning och är helt snurrig. Den första studen gick jag bara runt i huset och undrade vad jag höll på med. Usch!

Jag har nu kommit till dag 15 utan A, men anser inte att jag har klarat den förrän jag kryper ner i sängen ikväll. Det är en så skör tråd som håller mig borta från skiten. Jag har många ggn undrat hur fan jag resonerat ang A och mitt arbete. Kör ej bil utan åker tåg så där är det inga problem. Arbetar med planering av trafik med monitorer överallt runt om mig, dvs total fokus och koncentration hela tiden. Sedan några år tillbaka brukar jag räkna med att vara nykter vid elva tiden på förmiddagen om jag jobbar dagtid. Kom på att en resorb, kaffe och ögondroppar för röda ögon gjorde susen. Snacka om att planera mitt drickande.

Allt jag har gjort de senaste åren är med A i kroppen. Kanske inte riktigt allt, men inte långt därifrån. Det är säkert därför jag har lite svårt med känslan av glädje när jag gör något som jag verkligen tycker om. Där kommer växthuset in i bilden. Min fristad. Mitt supställe. Mitt smygställe. Hålla på med det ena och det andra därinne med en mugg whiskey gömd på en hylla och flaskan i en kruka. Det är jag det!

hur länge ska man känna sig svullen i kroppen? Mina händer och fötter ser inre kloka ut vissa dagar och framför allt när jag har jobbat. Står upp en hel del för att kroppen ska må bättre, men det hjälper inte. Trots detta upptäckte jag i dag att vågen står på minus två kilo. Konstigt.

Ta hand om er därute och njut av livet. Tänk positivt

Rövarkulan

Ja, det låter hemskt men det är kalla fakta.

Var ute en sväng i växthuset/supnästet för att vattna och kolla läget. Där får jag syn på en av mina berömda muggar. Lugnt och fint stod den på hyllan och väntade på att fyllas med whiskey för att hällas ner i halsen på mig. Sen när jag vattnar får jag syn på plåtburkar med texten live, Love, Laugh. Mm! Säkert! Känns liksom inte så just nu. När jag sen ska stänga så upptäcker jag att svenska flaggan som ska vara i topp på suphuset har blåst iväg in i några buskar. Ja, det är ungefär så jag känner mig. Flaggan är halad ända ner i skiten. Blir förbannad och går in, diskar muggen, fyller den med kaffe och går ut igen. Lyckas efter diverse svordomar och med solen i ögonen få upp den på plats igen. Står kvar och glor en stund med kaffemuggen i näven och undrar när eller om eller hur jag ska få ordning på detta igen. Hur som helst så gick jag in med flaggan i topp. Haha!

Hahaha... (galg)humor tycks du i varje fall ha, Rövarkula i ditt Supnäste! Det kommer du nog en bit med.
Undran: är inte alkoholhaltiga drycker i öppna kärl ett utmärkt sätt att fånga blomflugor med?!

Rövarkulan

Jo, du. Det är perfekt att fånga flugor med en öppen mugg, men det problemet är löst sedan länge. Jag lägger ett glasunderlägg som lock och så är det problemet också fixat.

Jag tyckte första tiden som nykter var tuffast. Senare förstod jag beroendet bättre. Nu ser jag alkoholen som ett gift som förgiftar både mig själv och omgivningen. Alla krämpor du beskriver känns igen. Organen i kroppen håller på att återhämta sig från förgiftningen som tar tid. Svullna fingrar, sömnrubbningar, obalans i känslor mm mm. Vilken tur att din familj peppar dig. Andra familjer har gett upp efter allt lovande gång på gång. Mitt problem är att sambon också är beroende men vill inte inse det fullt ut. Vad duktig du är... Kram..

Rövarkulan

Jag fixade festen utan alkohol. Som jag skrev tidigare så var det vin, öl, snaps runt om mig. Jobbade en stund i baren och till min stora förvåning var jag inte det minsta sugen. Det fanns liksom en tomhet, kapitulation inför vad som väntar innan jag kommer tillbaka till ett liv utan det förbannade begäret. Jag tänker inte, vill inte ge efter. Inte nu efter att ha klarat femton dagar, men det är så lätt att ge efter. Studerade mina väninnors drickande i smyg och insåg vad jag har gjort under dess år. Insåg också att en del av de äkta makarna tittade lite snett på deras kvinnor och deras snabba intagande av vin. Jag är verkligen inte rätt kvinna till att döma andra när jag själv bara är i början på denna resa. Hur som helst så körde jag hem innan det blev för mycket av allt runtomkring.

Väl hemkommen hann jag precis in när magen vände sig ut och in. Vad var nu detta? En reaktion på min kropps längtan efter alkohol? Att jag varit orolig och fundersam på hur denna kvällen skulle sluta? Ingen aning?

Jag gick ut till suphuset en sväng för att finna någon slags tröst, lugn, tillfredställelse eller vad det nu var. Där kammade jag noll. Stod bara där rakt upp och ner utan att känna något. Jag fick besök av två av mina fräs som ville ha lite godis som finns där ute. (Fräs=katt). Det hjälpte inte heller. Suck!

Har varit tillsammans med mina ungdomar en sväng och det gav mig lite jävlar anamma tillbaka.

Denna känsla jag har nu är något nytt. En sorts lugn i kroppen som känns främmande för mig. Så, vad ska jag nu göra? Sitta här och fortsätta känna detta lugn? Lära känna detta nya? Försöka bli vän med det? Hm! Börjar snart känna mig lite flummig av alla dessa funderingar. Jag tänker inte bli en filosof när jag blir stor, men alla dessa tankar i en klarare hjärna är intressanta.

En ny sak som jag upptäckte med min spegelbild idag är att tänderna har blivit vitare av att inte bli dränkta i rött vin. Eftersom mitt ansikte har blivit fastare så blev det bara svart runt ögonen och lite läppstift idag inför festen. Kände mig fräschare än jag gjort på länge. Det är också något nytt.

Japp! Nu är femton nyktra dagar klara och jag har precis smugit in på dag sexton. Milde tid! Det känns som det var hundra år sedan detta hände sist.

Bra att jag ska jobba idag så hjärnan kan koncentrera sig på något annat.

Tänk positivt och ha en skön natt där ute