Rövarkulan
Min tur nu
Då är det min tur nu att försöka lägga av med alkoholen. Jag har läst myckrt här på forumet där alla har skrivit om sin kamp att bli av med begäret. Nu är jag på dag 12 utan alkohol och det var en del år sedan det hände sist. De senaste fyra-fem åren har jag druckit nästan varje dag efter jobbet. Jag har haft en mugg med wiskey bakom en blomkruka, en mugg med vin i växthuset, en flaska här och en där. Ena dagen rött vin och nästa wiskey eller vodka. Min familj har naturligtvis märkt detta och påtalat det många ggr och jag har lovat att sluta. Tre dagar gick bra, men sen var det dax igen. Jag har varit på ett antal AA möten utan resultat. Nu försöker jag för först ggn på allvar och är så tacksam för att min familj stöttar mig och hejar på. Det är även första ggn jag skriver något om detta och det känns skönt. Lev Väl!

Låter bra det där. Hoppas kroppen snart är i balans. Du kanske borde gå till läkare? Kolla blodtryck etc, så att allt är ok. Visst det kanske bara är a som ska ur kroppen, men det kanske vore bra att kolla att allt annat är som det ska.

Tror det tog 2 mån för mig utan a innan själen fick ro. Det ska jag säga, är något att se fram emot. Kräver kanske att sömnen börjar fungera. Det är också en lättnad när det händer. Hoppas det snart gäller dig. Helt klart värt att avstå för. Lycka till idag på jobbet!

AlkoDHyperD

Imponerad över din beslutsamhet. Att bryta så långvariga vanor är ju oerhört energikrävande plus kroppens och hjärnans omställning. Härligt att höra att du märker så mycket positivt med att vara nykter samtidigt som du kan se och härda ut det som är svårt. Jag tror absolut att du ska stanna upp i det nyfunna lugnet och smaka ordentligt på det. Då samlar du kraft inför de stunder av prövningar som onekligen kommer och präglar in nya goda minnesintryck utan alkoholen. Även erfarenheter av att känna obehag och kunna ha det utan att agera på det stärker dig.
Vila och ta en dag i taget, därefter kanske du kommer på vad du ska fylla all tid som blir över nu när den inte används till inköp, intag och återhämtning från alkoholen.
Inspirerande läsning!

Sinnituss

Härligt att läsa att påskfesten gick bra. Imponerad av din beslutsamhet!

Ellan

Härligt att läsa.❤️ Du känns beslutsam. Det som är så spännande med nykterheten (för min del) är att nya intressen har börjat väckas. Jag har fått tid över till annat vilket gör att framförallt söndagarna känns extra långa. Ta det lugnt idag för du gick igenom en pers igår. Det tar på krafterna.
Kram!

Rövarkulan

Tack alla som svarat mig och hejar på. Det känns så skönt att veta att ni finns därute. Jag önskar att ni mår bra och har kommit längre från skitet än vad jag har gjort.

Jag ska fixa en läkarundersökning när jag har landat mer i mitt utan alkohol tillstånd. Just nu vet jag inte riktigt vad jag tänker på. Helt off!

Sitter på tåget på väg mot jobbet och tårarna rinner av någon anledning? Känner mig inte ledsen, tror jag? Ja, trött som vanligt efter en skitnatt.

När jag drog bort gardinerna från sovrumsfönstren stirrade fick jag syn på suphuset igen. Gick igenom checklistan vad där ska finnas ute fast i omvänd ordning. Dvs vad som inte ska finnas där mer än godis till fräsen. Muggen är väck, ingen flaska i den eller den krukan. Kanske kan där finnas en kvar bakom en säck med jord? Måste kolla sen. Ha! Jag har nog varit ganska uppfinningsrik som så många andra beroende av skitet också har varit.

Jag är så tacksam att jag hittade hit för några dagar sedan. All respons från er är toppen!

Tänk positivt och njut av livet

Ellan

har gått sedan du skrev. Hur känns det nu?
Kan det vara något annat som spökar i bakgrunden? HALT, hungrig, irriterad, ensamhetskänsla eller kanske lite trött. Jag brukade använda det verktyg när jag kände sug eller kryp i kroppen. När suget kommer, stanna upp och reflektera. Lättare sagt än gjort men det är värt ett försök.
Kram!

Rövarkulan

Tack för din omtanke. Har jobbat i kväll så det var lite svårt att svara.

Jag undrar också varför jag fick ett så enormt sug. Helt galet. Jäkla tur att jag var på jobbet. Detta är ett av de värsta skriken i min kropp efter alkohol under dessa snart 16 dagar (efter midnatt). Trodde ärligt talat att jag skulle skrika rakt ut i luften. Svetten rann och jag rusade in på toa för att lugna ner mig. Fy fan!

Jag blev verkligen förvånad över hur det sköljde över mig utan någon som helst förvarning. Det var inte det där vanliga begäret utan större, mer, som vrål efter tillfredställelse någonstans i kroppen. Hade jag inte varit på jobbet, så vet jag inte om jag hade klarar det.

En ny erfarenhet i kriget mot detta skitet.

Rövarkulan

.....och jag glor på tv. Må denna jäkla sömnbrist ge sig någongång.

Jag klarade mållinjen för 16 dagar på håret. Som jag skrev tidigare så var min räddning ikväll undan alkoholen att jag var på jobbet. Fy vilken attack av begär och vilja ha det var. Detta var så starkt att jag bävar inför nästa omgång, vilket det säkert blir många av om jag klarar detta. Ja, det var en tankeställare.

Eftersom jag har varit ganska uppfinningsrik på att gömma mina muggar och flaskor lite här och där så borde jag komma på något när nästa attack kommer. Finns med all sannolikhet inget sätt att komma undan utan försöka utmana fanskapet där och då......om det går?

Ja, jag fick rejäll törn av det ikväll.

Hur som helst så kom jag hem nykter, la mig nykter och tänker vakna nykter om jag nu inte ska börja gå i sömnen också, vilket egentligen inte skulle förvåna mig efter allt som har dykt upp och dyker upp i denna misshandlade kroppen. Jag har även börjat fundera på hur mina organ ser ut? Jämförde lite för några dagar sedan när jag skulle göra en kyckling gryta. Vissa av de tinade bröst filerna var liksom lite sunkiga och sladdriga för jag tinade upp dem i microugnen. Inte så där fasta och fina som de brukar vara. Undrar om de i så fall kan återhämta sig lite om de slipper att dränkas i mer alkohol? Fast på museer och liknande så förvaras faktiskt vissa sådana saker i glasburkar med sprit i.

Jaha, då får jag väl stänga filosofiska rummet för inatt. Jag är så tacksam för att jag klarade dag 16 och har glidit in på nr 17.

Tänk positivt och ta hand om er där ute

Rövarkulan

Ja, det har jag fått. Inte på samma sätt som tidigare utan en mer pockande, lismande sådan. Alkoholen igen, så klart. Detta skit finns med mig överallt, hela tiden utan uppehåll. Jag kan inte sätta fingret på vad eller hur det är men det handlar inte direkt om längtan eller jo, kanske. Börjar fundera på hur jag ska klara av fortsättningen på kriget? Sommaren närmar sig när det är nästan självklart för många att sätta vin, öl osv på kylning för att avnjuta ett glas eller två under en mysig stund på kvällen. Skulle jag göra så idag så hade det blivit en eller två flaskor vin, eller varför inte whiskey. Skit! Den sköna känslan av tillfredsställelse i kroppen när alkoholen sakta gör sig påmind är så skön och härlig. Jag blir mjuk och följsam i kroppen och känner mig riktigt bra. Helt sjukt! Åt helvete med skitet!

Att vakna nykter och inte ha lika ont i kroppen som för några dagar sedan känns skönt, fast det första jag tänker på är min följeslagare och hoppas att vi inte ska träffas idag. Nej, det blir att tänka om. Dra igång kaffekokaren och fixa kallt kolsyrat vatten i stället och försöka mysa med det. Jag hoppas och vill komma så långt i detta icke alkoholtillstånd så jag kan fungera en hel dag utan att känna längtan och slippa dessa tankarna hela tiden, dygnet runt.

Jag har en liten fundering ang attacken igår på jobbet som var den värsta hittills och vad den kan bero på. Punchpraliner! Kan det vara så? Det fanns naturligtvis påskägg på jobbet och jag dök ner där med buller och bång. Det blev en hel del praliner under kvällen. Kanske långsökt, men som jag mår så varför inte?

Tänk positiv där ute för det försöker jag göra, fast det är svårt ibland

Rövarkulan

17 dagar utan alkohol. Tjoho! Så glad att jag har klarat det hittills. Hoppas det håller i sig. Frågan är om jag kan lita på mig själv?

Nu är jag inne på dag 18 och jag hoppas att jag klarar den också.

Tänk positivt och sov gott där ute

AlkoDHyperD

Vad du än gör, lämna inte den lilla glipan, tilliten till dig själv och styrkan i din övertygelse!
Jag har själv märkt, att när jag medvetet eller omedvetet planerar återfall är det första tecknet ett uttalat tvivel och beslutsamheten byts ut mot förhoppning. Även de förskönade tankarna på alla positiva upplevelser av berusning dyker upp. Precis som du skrivit ovanför kan jag nästan fysiskt känna det i kroppen, hur avspänd den skulle kännas.
De tankarna kan du inte förhindra, men du kan hjälpa dig själv genom att, precis som du gjort, även beskriva de negativa följderna.
När jag läser orden "hoppas att jag klarar den också" (kanske och förhoppningsvis har jag helt fel) tänker jag att det ligger en antydan där. Lite åt hållet: 'om jag skulle dricka idag så har jag iallafall hållit ut länge och förvarnat om att det är svårt, lämnar valet åt ödet och lägger det utanför min makt'
Hoppas mina observationer kan hjälpa dig att ta kommandot över den listiga djävulen. Det kanske skulle vara bra att lägga upp en strategi för de närmaste dagarna. Många här inne tycks ha det extra svårt efter 2-3 veckor och rent biokemiskt ska det visst vara en period då kroppen är helt avgiftad och därför kräver mer av giftet, därav de kraftiga sugen.
Varje gång du tvivlar, skriv om det! Du har klarat att stå emot redan, du klarar det även i fortsättningen. Och - matar du inte monstret kommer det till slut att skrika lite mindre.
Kram och styrka

Rövarkulan

Och då menar jag sovit som en stock. Märkte direkt när jag vaknade att det hade varit en annorlunda sömn denna natten. Kroppen kändes utvilad och avslappnad på ett helt nytt sätt och jag ville inte stiga upp utan fortsätta sova. Vilken känsla! Flög upp ändå och startade kaffet och en maskin tvätt. Filat fötterna och fikat ute i solen, men inte ensam..... Min numera ständige följeslagare har varit närvarande hela tiden även i duschen. Örk! När jag stod där och njöt blev jag irriterad över att den skulle slingra sig runt mig även där, helt naken och utan försvars rustningen på mig. Det lät knasigt eftersom jag duschar utan kläder, så klart! Fast jag har trillat i poolen med kläderna på, fast det är en annan alkoholpåverkad historia.

Tack AlkoDHyperD för dina ord. Dom satte sig direkt och nu lusläser jag din tråd och tycker du är toppen!

Som sagt så är det nog jobbet denna veckan som räddar mig från alkoholen. Kvällspass är bäst ur den synvinkeln. Visst har jag supit till det många gånger mitt i natten och framåt småtimmarna, så det har inte hjälpt alltid.

Mina ungdomar hemma skannar fortfarande av mig från topp till tå lite då och då. Som i en science fiction film. Nu känns det ok med innan dessa snart 18 dagarna tyckte jag inte om det. Skämdes så mycket över mig själv. Usch!

Tänk positivt och njut av våren (det ska jag försöka göra)

Fruhoppfull

Blir så glad över att läsa att du fått sova inatt!

AlkoDhyperD, spännande med det där om 2-3 veckor och avgiftningen och det eventuella efterföljande suget. Kan nog stämma med tanke på min senaste vita period, efter sisådär tre veckor hade min beslutsamhet bleknat något, euforin och stoltheten över nykterheten mattats lite och suget kom. Då var det lätt att ringa min make på eftermiddagen, övertyga honom om att vi förtjänade lite vin, åka och köpa och sedan vara igång igen. Det positiva med att jag kört några halvhjärtade varv med nykterhet tidigare är att varje återfall och avsteg inneburit mer kunskap och en ännu bättre rustning inför nästa försök.

Rövarkulan

Usch! Det där med två, tre veckor känns inte trevligt. Jag är mitt emellan och det blir tre veckor på söndag. Till råga på allt så är jag ledig fredag till söndag. Inte bra!

Tack, Fruhpppfull för ditt pepp och dina ord. En sak är säker och det är att jag inte är det minsta kaxig inför den kommande helgen och ledigheten. Måste ta tag i suphuset och få ut det som ska ut och sen vete fan? Hela familjen ska vara hemma i helgen och jag vet inte hur jag ska fixa det. Då menar jag inte familjen utan alkoholen.

Just nu vet jag ingenting. Känner mig tom och innehållslös. Oron gnager lite, det måste jag erkänna och den där följeslagaren har börjat visa sitt rätta jag som en demon. Jag brukar skriva "tänk positivt" här i tråden, men vill inte i kväll /natt. Tankarna har snurrat kring alkoholen även ikväll på jobbet. Haft lite svårt att fokusera och tänka klart.

Milde tid så mycket gnäll det blev här. Ok, jag är väl så nu på vägen hem. Ser min spegelbild o de mörka tågfönstren och tänker; jävla alkis, skärp dig!

Ok, tänk positivt ändå!

NyaMagnus

....så mycket på framtiden och kommande helg. Det kan få den bäste att bli tokig vad gäller oss alkoholister. Tag livet dag för dag och fokusera på att bara vara nykter idag. Om det hjälper kan du till och med fantisera om att du kan gå på bolaget imorgon men inte idag. Imorgon gör du om processen igen och vips så har helgen avlöpt vit och trevlig :-)

Funkar inte det så kör du samma princip men dra ned målet till en halv dag eller kanske en timme om det skulle behövas.

Trevlig helg nu!

Rövarkulan

Tack för att ni puttar på mig i uppförsbacken. Det hjälper väldigt mycket. Ja, det var en skitnatt igen. Somnade vid fyra och upp igen klockan åtta. Nykter, men trött och känner mig överkörd, tilltufsad och kaputt. På väg igen mot plikten och jag längtar till midnatt när jag är på gång hemåt igen om allt funkar som det ska.

Det var en god idé det där med fantasierna kring bolaget. Jag ska kanske köra ner där i morgon fredag och studera människorna som går ut och in. Kvinnorna med deras tygpåsar som är fulla med vin precis som jag gjorde innan dessa snart 19 dagarna. Ja, det var inte bara vin utan någon renat eller wiskey slank väl också ner. Hur som helst så har jag inga planer på att hälla ner något i halsen under ledigheten i helgen. Lätt och vara kaxig nu, men det kommer att bli tufft med tre lediga dagar när jag brukar vara berusad minst två av dem i vanliga fall.

Det där jävla suget följde med mig ner under täcket i natt. Vände och vred på allt möjligt som jag inte kommer ihåg nu mer än att jag förbannade hela situationen. Hade det inte varit för att min familj stöttar mig så tror jag inte att jag hade varit inne på dag 19 nu. Jag har lovar att vara öppen och berätta för dom när trycket närmar sig kokpunkten i huvudet och i kroppen och det gör jag också. Därför stannar jag upp i vad jag gör när dessa stunderna kommer och letar upp första bästa av dessa tre älsklingar och berättar att nu är det svårt med alkoholsuget igen.

Jag tänker många gånger på att barnen slapp en berusad mamma när de var små eftersom detta vansinniga intag började för ca fem år sedan. Det var som att trycka på en knapp. Inget speciellt hände utan det bara blev så på något vis. Ungdomarna har många gånger bett mig sluta och att de vill ha tillbaka sin mamma och inte en zombie. Skön jämförelse! Troligtvis sann för det är så jag känner mig dagen efter.

Det är otroligt inspirerande med detta forum. Tips och råd på hur man ska fixa begäret. Jag har fått mycket hjälp de senaste dagarna här inne, så tack alla ni som skriver om er själva och hejar på många andra.

Nu tänker vi positivt och tar hand om oss på bästa sätt!