Hallo, jag är ny här och undrar om nån kan komma med lite tips?

Kanske blir ett långt inlägg...

Har varit ihop med den här killen förut, det vara i ca 4 år. Han drack, jag drack också men lyckades sluta efter 2 år! Jag tog hand om allt, städ, tvätt, hund och mat... Vi gjorde slut och tog upp kontakten igen efter 2 år, och det är sen April det här året. Sen dess har vi varit ihop igen.

Nu till det krångliga... Han dricker som MINST ett sexpack om DAGEN, som mest 12 ST! Det beror helt på hur han mår i kropp och psyke. På helgerna kan det tillochmed bli mer än så, inget starkare än 3,5or. Han säger jämt att han ska bli bättre och trappa ner, han vet om att han har problem och erkänner det, han är orolig själv.
Men varför gör han inget då?
Han säger att tankarna går i tusen om allt möjligt och enda sättet att tysta ner dem är alkhololen. Han har försökt med terapi och allt däremellan, men inget hjälper!
Han vill inte förlora mig säger han, han vill inte dricka bort mig för då går han under, och det vet jag att han gör!
Men hur länge ska JAG orka då? Jag vill inte att han dricker bort mig, men han är så nära på att göra det. Jag själv är nykterist sen 1 år tillbaka. Blir inte sugen på att dricka längre, dom tankarna är borta.
Hur och vad ska jag göra?

Har ställt ultimatum, men han verkar inte ta åt sig det heller!
Är trött på att tänka på hur mycket han kommer att dricka varje dag :/

Hur skulle ni gjort?

Kram

Missan

så sa kuratorn till mig vid ett samtal. Det är så svårt ibland tänker jag att det bästa är om han blir sjuk då behöver jag inte göra något.Jag blir troligen jätteledsen då,vi har trots allt levt ihop i 37 år snart. Jag var bara 18år. Jag har semester nu han jobbar än.Sitter ensam på kvällarna när dottern jobbar kväll. Påtar i trädgården o är ute med hundarna.Han säger till mig att han slutat dricka sprit. Men jag har hittat nya gömställen. Han fyller upp en flaska på lunchen o dricker sen ur den under kvällen 350 cl. Det märks inte på honom... Sen kör han bil 6.45. Är det verkligen okej ?Jag har bokat en Gotlandresa i sommar med en övernattning. Får se hur det blir troligen gömmer han ett par flaskor i sina kläder. Klarar sig inte utan sprit. Får se hur resten av sommaren blir. Vi har inget sexliv längre. Jag har tappat lusten o han bryr sig inte längre.. Kan kanske inte?Men vi lever ihop o träffar våra barn o barnbarn. Jag försöker vara glad o glädja mig åt livet... Men har en sorg inom mig varför det blev så här. Att jag inte kunde säga ifrån i ett tidigt skede. Nu är det försent. Antingen får mitt liv vara så här annars måste jag gå...

Missan

Emmie 89 förlåt jag trodde mitt inlägg skulle hamna i min egen tråd.

Hej på dig Emmie 89 och välkommen till forumet!
Vilken fantastisk förändring du själv har gjort gällande din alkoholkonsumtion. Grattis! Hoppas du vill fortsätta läsa här på anhörigstödets forum, många andra partners har stångats med samma eller liknande frågeställningar som du. Skriv gärna mera, men ha tålamod. Ibland kan det ta lite tid för en tråd att komma igång.

Du har många olika funderingar, just det här med ultimatum - om de fungerar eller inte - finns i flera trådar, men här är exempelvis en där du kan läsa mera: https://alkoholhjalpen.se/node/38032

Du undrar också hur länge du ska orka. Det är en väldigt viktig fråga! Klokt att du börjar fundera på den. Tyvärr är det ingen annan som har svaret än just du. Hur länge VILL du orka? På vilket sätt påverkar alkoholkonsumtionen dig negativt i ditt liv och hur skulle du vilja att din relation såg ut i stället? Om ingen förändring händer, hur vill du då hantera det? Jag vet att det är svåra frågor, och tänker inte att du ska ha ett färdigt svar. Men det kan vara bra att fundera på dem, om du vill förstås.

Du undrar också varför han inte söker hjälp, det finns 1000 olika anledningar till att många inte söker hjälp. Vad säger han själv om detta? Vad tar emot och vad hindrar honom? Ibland kan Alkoholhjälpens forum vara ett utmärkt första steg då man kan skriva här och vara anonym.

Hoppas du vill fortsätta skriva och läsa på forumet! Det finns så många kloka och inspirerande medlemmar som delar med sig här.

Önskar dig en fin dag!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Så starkt av dig att sluta dricka och skönt att du inte känner något sug!
Det där med att din karl inte slutar beror nog faktiskt på EN enda sak: att han innerst inne inte vill! Har nyligen avslutat ett förhållande med en man som är alkoholist! I efterhand med lite perspektiv så har jag insett att det var så! Skillnaden mellan dig som har slutat och mitt ex och din karl som inte har gjort det är nog helt enkelt att du ville starkt inom dig för ditt eget bästa medan de vill sluta för andras skull, inte förlora andra mm! Det räcker inte, man måste vilja starkt för sin egen skull!
Du undrar vad vi andra skulle gjort! Jag räddade mig själv till slut och avslutade förhållandet! Sorg har jag fortfarande men mer energi, oroar mig fortfarande men slipper ansvaret på nåt sätt! Precis som du oroade jag mig för hur dagen skulle sluta, så jobbigt! Ju mindre kontroll man hade desto större kontrollbehov fick man. Kan inte råda dig men var rädd om dig och din "alkoholfria status". Mitt ex sa också alltid att han inte ville förlora mig! Han slutade inte, förlorade mig, super fortfarande! Ville inte sluta helt enkelt! För mig som inte är alkoholist är det en gåta att man väljer ett sånt miserabelt liv med fyllor, ångest och bakfylla! Men det är starka krafter som man verkligen måste vilja stå emot! Ställde också ultimatum men hade inte kraften att verkställa, blev som tomma hot! Sista gången jag gjorde det hade jag verkligen kommit till vägs ände fast det fattade inte mitt ex! Han trodde jag skulle förlåta och överse för det hade jag ju gjort de andra gångerna! Men jag gick när han inte slutade! Innerst inne trodde jag då han skulle sluta för att "få mig tillbaka"! Gjorde han inte utan super värre än någonsin! Nu ringer HAN och ställer ultimatum: kom tillbaka annars vill jag inte leva längre (underliggande hot om självmord)! Men sluta supa verkar inte va aktuellt! Som sagt var jätterädd om dig själv och låt inte din man ta din kraft. Du undrar hur länge du ska orka, så länge du vill själv! Precis som du valde bort alkohol så kan du göra ett val med detta! Med perspektiv undrar jag vad jag höll på med när jag var ihop med mitt ex, är ju inte så ett förhållande ska vara! Kram