Min partner kan inte hantera alkohol.Är vi bortbjudna på parmiddag eller fest,blir han fullast och jag skäms.Har vi middag på tu man hand blir han full.Har kommit på han , med att snabb dricka en öl i garaget eller när ha fyller på vinglas själv i köket,så hinner han dricka ett x-tra glas.Är vi bortbjudna så får jag med nöd och näppe släpa hem honom.Han tycker att jag överreagerar.Håller på att gå under av hans alkoholvanor.Det har blivit många tokigheter genom åren och många gånger tycker han ,att jag överreager och ska släppa loss lite mer.Många bråk och konflikter blir det och de flesta gångerna får jag skulden.Inför kompisar kan han bli spydig och otrevlig mot mig.Det är helger och semestrar det här händer.Har mer och mer funderat på att lämna honom .eftersom inget av våra samtal hjälper.

Juha

Hej!
Läste ditt inlägg och kände igen mig mycket. Jag är själv både medberoende, fast med ett eget missbruk bakom mig (jag började dricka med min alkoholist). Den enda tanke som kommer för mig när jag läser vad du skriver är att du måste rädda dig själv. Det blir inte bättre, hur gärna man än vill att ens partner ska börja lyssna på ens behov. Medberoendet är en stundtals fruktansvärt nedbrytande sjukdom där mörkret långsamt kryper inpå en och får en att acceptera att bli illa behandlad och ständigt åsidosatt. Självrespekten försvinner till slut och kvar finns bara ilska, hat och förakt. Jag känner inte dig, men tänk dig mycket noga för innan du väljer att fortsätta leva ditt liv med någon som behandlar dig illa.

Styrkekram

Och håller med Juha: rädda dig själv! Det värsta med att leva ihop med en alkoholist är att man tappar respekten för sig själv! Man förlåter sånt som man egentligen inte kan och ska förlåta! Man gör nystart "för att nu ska allt bli bra och A ska sluta dricka" som går omintet nästkommande helg! I mitt fall var det mycket drama i förhållandet som jag förväxlade med passion! Passion skall inte göra en ledsen! Jag gjorde slut för jag insåg till slut att han nte alls planerade att sluta dricka det var bara ord som han lugnade/lurade mig med! Långa vettiga samtal när han var nykter som var bortglömda när suget efter alkohol satte in! Nu har jag det lugnt och skönt! Saknar den nyktre personen men vill inte ha alkoholisten på köpet och de är som siamesiska tvillingar så....Du förtjänar helger och semestrar som laddar dig på energi! Tänk på dig själv och ditt eget mående!