Detta är för mig dag 3 utan alkohol. Första gången på några år som jag hållit upp så länge... har läst flera gånger om dagen här i forumet sedan i måndags och det är en fantastisk känsla att inse att jag inte är ensam. Att min relation till alkohol inte är unik, att hur den får mig att känna och bli inte är min personlighet utan snarare alkoholens personlighet. A får mig att tro att livet är tråkigt utan den, att jag är tråkig utan den...
Jag har länge haft flyktiga tankar om att allt dåligt i mitt liv är förknippat med att jag druckit men jag har låtit de tankarna fladdra iväg för fort för att faktiskt förstå vad det betyder. Under dessa tre dagar, efter att jag börjat läsa här, har jag tvingat mig själv att gå igenom all skit jag gjort mot mig själv och andra och kommit fram till följande:
Inte ett enda katastrofalt beslut, fruktansvärd händelse eller dagar och nätter fyllda med ångest har förekommit utan att alkohol på något sätt varit inblandat. Jag har ibland bara haft en ren jävla tur att det inte slutat värre än det gjort....
Det har bara gått tre dagar, vilket inte är så mkt men det är tre dagar utan ångest och det betyder mkt för mig!
Men jag vet att det kommer bli en svår kamp och jag är inte säker på hur det kommer gå om inte min man vill sluta tillsammans med mig... Jag vet att det här kommer vara det svåraste jag någonsin gjort...
Men jag SKA lyckas, för mig och mina fantastiska barn och TACK till alla er som kämpar samma kamp som jag och som vågar berätta om det här så jag får ta del av det ni tänker och känner!!!! Jag är inte ensam och ingen av er heller!❤️

joeli

Känner igen mig i det du skriver. En dålig eller bra dag kan oftast sluta i katastrof med alkohol.Vi måste påminna oss om det varje dag. Det är min dag 1, vi kämpar tillsammans.

Tigerlilja

Hej och välkommen Amanda och även Joeli <3
Jag går in på min andra dag utan A. Delar samma utmaning efter flera år av att ignorera faktum att jag utvecklat ett beroende.
Låt oss hålla varandra i handen. Det var en befrielse att hitta hit. Vi är många...

Jag ska skriva varje dag. Fick så många bra tips sm även jag kan dela vidare.

Stor kram

joeli

Hej! Tack! Vi är inne på varsin dag då och har gått igenom några jävliga dagar. Idag är jag trött men nykter och har kunnat sova ok, dock med hjälp av sömntabletter. Jag är glad att jag hittat hit. Har försökt själv så många gånger. Faller ofta tillbaka när jag mår bra. Men om jag är ärlig här och skriver kanske vi kan hjälpa varandra. Kram

Tess45

Jag är också inne på dag tre.
Det är just den tredje dagen jag brukar åka dit på men inte idag. ?
Hur länge har du supit Amanda?

Idag är vi nyktra! ❤?

Våransort

Dag sex här efter ett litet snedsteg med fyra folköl igår kväll. De tre första dagarna tyckte jag var svårast men känner att jag är lite sugen idag också. Försöker motivera mig själv att avstå. Nu kör vi! Som vi alla säkert läst i diverse trådar här på forumet blir livskvaliten avsevärt bättre med ett nyktert liv trots att det kanske inte känns så just nu. Vi tar en timme och en dag i taget Lycka till alla som kämpar.

Ellan

Hej Amanda,
Välkommen till forumet och grattis till din insikt kring alkoholen. Det går att leva ett bra liv utan alkoholen. Jag är oxå mamma och gift sedan många år. Har jobb, hus osv och på ytan syntes inte vad som egentligen pågick i vårt hem. Jag är idag nykter alkoholist sedan mars 2016 och är evigt tacksam för att insikten kom till mig. Insikten om att jag inte på något vis kan dricka. Jag blir sjuk av alkoholen. Min hjärna reagerar inte som andras och mitt konsekvenstänk försvinner helt. Mitt största stöd har varit AA men jag vet att många har väldigt god hjälp av forumet oxå. Var snäll mot dig själv nu i början. Du har bara ett mål per dag, att du ska vara nykter.
Stor kram
Ellan❤️

Alina

Jag försöker inte att räkna utan tar dagen som den kommer, känner sug ibland under dagen men försöker att vänta ut det. Idag känner jag mej trött och lite smått huvudvärk (brukar sällan ha det) och kopplade inte det till att jag slutat med a efter en ganska "intensiv" semester med mycket kul men även nästan daglig alkohol. Men det är väl bara att härda ut:(
Vi är många här som lever ett ordnat liv med familj, hus och sköter våra arbeten men som sagt har ett undangömt problem. För min del så har det eskalerat de senaste åren och jag märker att det inte är bra för mej. Jag blir passiv, håglös och deppig och trött........
Inte vet jag vad som triggar till att dricka, från början var det mysiga när man kom hem på fredagar att ta ett eller två glas vin medans man lagade mat och likaså på lördagen, sedan vet jag inte om det var så att man tyckte det skulle vara fredag och lördag hela veckan.........för rätt som det var så började man helgen på torsdag och sedan vart det "lill" lördag och man slappna även av på söndagen. Nu på sommaren har det är blivit måndag och tisdag för att solen tittade fram!!! Hur dumt låter det inte!
Jag har även under lång tid varit jätteaktiv med träning av både det ena och det andra, men den sista tiden har jag även tappat det pgr av att kroppen inte orkat. Så nu börjar jag med detta, få kontroll över min alkoholkonsumtion och komma igång med träning så smått. Jag vill tillbaka till mitt gamla jag, jag får så dåligt samvete för mina barn!
Jag kommer att följa denna länk, då jag känner att ni är som jag. Hoppas att vi kan kämpa tillsammans!
Kram!

Amanda..

Tack alla för era kommentarer❤️❤️❤️ Det peppar mig mer än ni kan ana!!
För att svara på din fråga Tess45: druckit dagligen har jag gjort i snart 5 1/2 år, varför jag vet ganska exakt är för att jag började igen direkt efter jag slutade amma mitt andra barn... hur sjukt låter inte det... drack dock inte så mkt om dan de första två åren mer sådär mys med vin när man lagar mat. Det har såklart bara ökat dock och jag tror att det i snitt blivit några minnesluckor i veckan de senaste 3 åren... har bara druckit vin dricker det snabbare än vatten... Däremot har jag med förvåning plötsligt förstått att jag ALDRIG kunnat dricka lagom, första gången jag drack, var väl 13-14, snodde jag strårom av min pappa och blev nog förälskad i känslan... Fick världens blackout och nästa gång jag drack var väl nåt år senare, då drog jag i min nästan en hel 75:a Hallands fläder... Nästan så att jag skrattar, men bara nästan...
Jag var alltid den som blev fullast på fest och att jag inte råkade illa ut berodde nog på att vi bodde verkligen ute i bushen och hade ett bra kompisgäng. Efter studenten började jag jobba i den bransch jag fortfarande jobbar i och här sups det mkt!! Många trasiga och knepiga människor och jag har dragits till dem tyvärr... Min man är inget undantag, men det är inte förrän nu jag insett hur jävla illa det även är för honom. Vi har varit tillsammans i 14 år och jag har alltid trott att mitt problem är större än hans för han blir sällan fullare än jag, naturligtvis för att han tål mer... förutom när han dricker wiskey, då blir han helt psyko... hallucinerar och blir sjukt grinig. Tackolov händer det inte så ofta. Han är en fantastisk pappa när han inte är för full, även en fantastisk man, vi bråkar i stort sett aldrig, inte ens när vi dricker. Vi blir tvärtom: vi är ett team, vi emot alla andra idioter, klappar varandra på ryggen och gratulerar oss för att vi vet hur man har ett lyckligt äktenskap trots småbarn o jobb osv.. Ordet storhetsvansinne kommer för mig...
Jag har nu varit ensam hemma sedan i måndags morse, mannen och barnen åkte till Sverige, vi bor tyvärr i ett land där varje mataffär har vin och öl på rea konstant?,och när jag släppt av dem vid flyget kom ångesten. Jag var såklart bakis och varit vaken sen 03:00 och svettats som en gris. När ångesten kommer krånglar min mage... jag sitter i bilen på motorvägen och ber till någon högre makt att det inte är trafikstockning innan nästa mack.... klarade mig till en toa med nöd och näppe men någonting hände då, jag förstod att allt kommer gå jävligt illa om jag inte lägger av NU!!
De här tre dagarna har gått bra bortsett från att jag varit trött men inte kunnat sova så bra, vet inte om det beror på värmen eller A men har svettats nätterna igenom... Men jag har varit själv, kunnat tänka ifred, läsa och skriva här utan att någon undrar vad jag gör på mobilen så mkt, är ingen Facebook eller mobilmänniska i vanliga fall. Inte för att jag någonsin haft problem att dricka ensam, snarare är det något jag gillar tyvärr... Min stora utmaning denna vecka är att imorgon kväll kommer familjen hem... Vad gör jag när mannen kommer hem med vin el ännu värre wiskey från taxfree???? Kommer jag kunna berätta för honom om mitt beslut och hur kommer han ta det?? Jag tror inte han vill sluta men jag hoppas, hoppas, hoppas det!!!! Jag är en ganska manisk människa som faktiskt kan njuta av mkt i livet om jag inte är full men utöver A vet jag inte om han har något han verkligen gillar att göra, något han kan göra utan att dricka? Ärligt talat vet jag inte... jag vet att han älskar mig och barnen men om vi gör något tillsammans ska det alltid finnas ett glas med A i handen. Utan det, står han ut? Står jag ut? Vi får se, snart räknar jag inte heller dagar Alina men jag kommer räkna en kvart i taget... Jag måste det annars går jag under...
Till ALLA er som skrivit här: fortsätt kämpa för allt vad ni är värda för det är sjukt mycket!!!! Vi är alla värda att må bra och våran låtsaskompis A vill oss bara ont!! Jag ska försöka påminna mig om det så fort hen börjar viska i mitt öra... Jag tänker på er alla och hoppas ni håller tummarna för mig lika hårt som jag håller mina för er??????❤️❤️❤️❤️ Hoppas ni orkat läsa btw, blev långt d här....??

Tigerlilja

Att ha A så lättillgängligt är en utmaning förstår jag. Kom ihåg att du måste må bra så dina barn kan må bra. Kanske din man innerst inne också vill hejda sitt drickande.
I vilket fall stå på dig...
Vi kan om vi vill
Godnatt kram

Tigerlilja

Vi får stötta varann. Känner så väl igen mycket av det du berättar.

Från fest o glam oftare o oftare även i vardagen blev det sen A som bedövade mina känslor under motiga livsperioder. Senaste åren har jag mest druckit hemma själv eller skåpsupit utöver det jag visade upp för alla. Ingen har nånsin påpekat att jag dricker för mycket. Har både nära vänner o släktingar som har problem m A. Offentligt så tog jag bara nåt glas då jag ofta kör bil. Låtsades fylla på m cider men mest var det vin. Djupt skamligt att jag kört berusad många gånger de sista 15 åren och varje vecka de senaste åren. Knappt jag vill säga det här i forumet.
Nu får det vara slut på sånt trams.
Vi ska klara det. Sov gott

Amanda..

Jag hoppas du har rätt Tigerlilja❤️
Kan inte sova, känner mig klarvaken på ett konstigt sätt... men känns inte dåligt, ingen ångest, snarare förväntansfull eller kanske nervös. Loggade in här igen för att känna att det här är på riktigt, att jag verkligen gör detta!
A har gjort mig passiv och håglös så länge att jag börjat tro att det är sån jag blivit men kanske det inte är så ändå...
Tänker såklart på vad min man kommer säga...undrar om jag ens kommer våga säga orden: jag vill inte dricka mer, aldrig mer. Jag ser mina fina pojkar framför mig o det river o sliter i hjärtat på mig: vad i helvete har jag gjort?????
Kämpa med mig Tigerlilja, vi klarar det här eller hur??❤️??Hoppas vi kan sova gott?

Sannah

Vill bara säga att jag läst vad du skrivit och tänker att du har gjort stora insikter!
Ta en dag i taget och läs mycket och skriv av dig här!
Ta även hand om dig extra! Vila, promenera, drick mycket vatten, gråt, skratta osv.
Kram till dig!

livet som a-beroende till ett fritt liv. Jag trodde själv att det verkade omöjligt. Men en stund eller dag i taget så funkar det. Jag har också barn som inte har haft det så lätt med 2 fulla föräldrar. Nu har dom "bara" 1. Jag har blivit nykter, sambon har börjat dricka igen. Nu ser jag förfallet med nyktra ögon. Inget liv någon drömmer om direkt. Allt ser bra ut på ytan. Men bakom, sportbil, tennisspelande, och hög arbetsmoral står en alkoholmissbrukande, maktlös man som fortfarande inbillar sig ha kontroll över sitt a-intag. Amanda, skriv och läs på forumet, även anhörigsidor, så ska du se att livet kan bli bättre, kram

Tess45

Just det passiva och icke närvarande känner jag igen till 100%.
Jag brukar kunna hålla mig i två dagar utan A och visst blir man piggare dag två, trodde jag.
Är på dag fyra nu och känner en stor skillnad närvaromässigt så att säga.
Tänker, hur känns det då om en vecka?
Antagligen ännu bättre!

Nu gör vi det här tillsammans. ❤?

joeli

Vill önska dig en fin dag. Du gör det bra. Kram

Amanda..

Tack joeli! Önskar dig en fin dag också! Har känslan idag att detta är det bästa jag gjort, inte bara det svåraste, det gör mig glad! Hoppas du har en liknade känsla! Kram❤️

Amanda..

Tänk att jag kände mig så sjukt ensam för lite mindre än en vecka sedan och nu inte alls!! Hade jag inte hittat hit i måndags hade jag varit bakis idag med inälvor som dallrar som gelé...
Så fort jag slutat jobba ska jag läsa och skriva här, jag hoppas ni alla gör det för jag tror, nej vet, att det hjälper oss❤️❤️Önskar en fin dag till er alla!!?

Tigerlilja

.. ja blir friskare tillsammans. Superviktigt med denna gemenskap. Kan knappt sluta läsa och skriva... måste också jobba lite ;)
Kram

Tess45

Det är helt otroligt egentligen att stänga in sig för att supa i fred.
Ännu värre är att se fram emot det!
Så bedrövligt illa.

Så ser sjukdomen ut tyvärr.
Jag har gjort det många många gånger.
Ner med gardinerna och så ska vi festa.
Hemma ensam med min vän spriten.
Fan vad kul vi ska ha. Väldigt kul......

Eller inte.

Bara väldigt väldigt destruktivt..