Detta är för mig dag 3 utan alkohol. Första gången på några år som jag hållit upp så länge... har läst flera gånger om dagen här i forumet sedan i måndags och det är en fantastisk känsla att inse att jag inte är ensam. Att min relation till alkohol inte är unik, att hur den får mig att känna och bli inte är min personlighet utan snarare alkoholens personlighet. A får mig att tro att livet är tråkigt utan den, att jag är tråkig utan den...
Jag har länge haft flyktiga tankar om att allt dåligt i mitt liv är förknippat med att jag druckit men jag har låtit de tankarna fladdra iväg för fort för att faktiskt förstå vad det betyder. Under dessa tre dagar, efter att jag börjat läsa här, har jag tvingat mig själv att gå igenom all skit jag gjort mot mig själv och andra och kommit fram till följande:
Inte ett enda katastrofalt beslut, fruktansvärd händelse eller dagar och nätter fyllda med ångest har förekommit utan att alkohol på något sätt varit inblandat. Jag har ibland bara haft en ren jävla tur att det inte slutat värre än det gjort....
Det har bara gått tre dagar, vilket inte är så mkt men det är tre dagar utan ångest och det betyder mkt för mig!
Men jag vet att det kommer bli en svår kamp och jag är inte säker på hur det kommer gå om inte min man vill sluta tillsammans med mig... Jag vet att det här kommer vara det svåraste jag någonsin gjort...
Men jag SKA lyckas, för mig och mina fantastiska barn och TACK till alla er som kämpar samma kamp som jag och som vågar berätta om det här så jag får ta del av det ni tänker och känner!!!! Jag är inte ensam och ingen av er heller!❤️

Har haft ett samtal med min svärmor där jag bestämde mig för att vara ärligare än jag varit tidigare... Som jag skrivit här förut förväntade jag mig förakt men fick istället höra hur fantastik och stark jag är... Nästan alla av oss är ju så rädda för att berätta för vår omgivning, vi känner så mycket skam men hur mycket av det sitter i vårt eget huvud? Ganska mycket skulle jag tro... Möts vi av negativitet tror jag det någonstans beror på att personen själv känner ångest över sin egen konsumtion.
Jag berättade även om hennes son, min man, och att han har problem. Hon frågade mig och jag ville inte ljuga. Kanske taskigt av mig men vi diskuterade det på ett bra sätt tror jag, hon blev såklart ledsen men sa att det var bra att få veta. Vi ska ju snart bo med henne!! Hon sa att då vet hon att hon inte ska bjuda på vardagar och inte bjuda på starksprit alls. Däremot vill hon känna att hon kan dricka vin på helgen men det har jag ju inget problem med.. Min man tror säkert att han kommer kunna dricka måttligt, dvs på helgen, och klarar han det har jag inga problem med det heller...
Det känns iaf bra att hon vet.
För mig finns finns snart inga vägar tillbaka och det känns så skönt. Jag har äntligen fått min energi tillbaka, den jag visste att jag hade men inte sett till på så många år. Som jag saknat den!!! Som jag längtat efter att bli den här glada och energiska personen jag just nu känner mig som! I hela mitt vuxna liv har hon bara fladdrat förbi ibland men nu känns det som om hon är här för att stanna.
Jag tror hennes enda krav är att jag är nykter. Det är jag gärna för hennes skull. För hon som är jag❤️

Bedrövadsambo

Är inte inne lika ofta, men innan läggdags brukar det bli. Läser inte allt, det fyller ju på med nya hela tiden, och frågeställningarna är desamma. Ibland kommenterar jag, men oftast läser jag bara. Jag vill ju följa er jag ”lärt känna” och varje dag hoppas jag att ni haft ännu en nykter dag ❤️ Själv känner jag tre månader efter separationen mig nästan precis som innan. Vår relation känns som en parentes. Och jag har kommit ut på andra sidan mycket klokare. Och en hel del fegare? Hur ska jag någonsin våga påbörja en ny relation? Suck.

Skönt att höra av er båda!!❤️
Jag blir glad för dig Bedrövadsambo att relationen känns som en parantes, det betyder att du kan gå vidare! Men jag förstår tankarna och tvivel ang nya relationer. Fast jag vågar nog garantera dig att det finns många fina människor kvar i världen! Tillit är svårt att känna när den blivit skadad men jag tror på dig och önskar dig allt gott för det är du värd! Var stolt över att du är du och all klokhet du besitter?❤️?
Många kramar Amanda??

Bedrövadsambo

Är så glad för din skull, för din stabila nykterhet och för att du sprider så positiva vibbar här på forumet. Fortsätt så ?

Vaknar idag, en lördag morgon och är omedelbart pigg och glad. Kan knappt vänta på att kaffet är klart... Barnen sover, mannen är på jobb, jag är själv med alla katter och hunden. Utan ångest.
Naturligtvis är mitt liv inte rosenrött hela tiden, det är det aldrig för någon. Trots att socialmedia försöker tuta i oss motsatsen, hur många gånger har jag inte sett #happylife etc fladdra förbi på Facebook?
Men idag, just nu, är jag så glad och jag tänker ta tillvara på detta ögonblick!
Jag börjar ett nytt kapitel i mitt liv som jag har min nykterhet att tacka för men även mig själv och mina egenskaper.
Igår fick jag mitt antagningsbesked från universitetet och jag kom in på den kurs jag sökt. Jag lämnar ett yrke som jag älskat men som utövas i en värld som varit väldigt destruktiv för mig. Den är på ytan glamourös och fläckfri. Men baksidan som man inte får se är hård, smutsig och grym. Och för väldigt många av oss blir alkoholen den enda vägen bort ifrån stress, fysisk och ofta psykisk smärta.
Jag är färdig med med den nu. Lämnar min man kvar i den men även han byter inriktning vilket jag tror och hoppas blir en positiv vändning för honom.
Men jag tar ansvar för mig själv, det räcker. Och idag dricker jag inte.

Kram❤️

Blir så glad av att läsa dina positiva inlägg. ♡ Dessutom imponerad av att du klarar av att hålla dig nykter, trots att din man fortsätter att dricka. Så otroligt starkt gjort! Är mycket osäker på att jag skulle ha klarat det ensam.

Ha en fin fortsättning på helgen! ♡

Tack Vinäger?och jag är glad för DIN skull att det går så bra med din nykterhet!! Starkt och grymt bra kämpat!
Det här med att vara nykter trots att min man dricker och vi har alkohol hemma har jag funderat mycket över. Varför det ändå fungerar för mig. Det beror nog på att det aldrig varit en trigger för mig, att andra dricker. Mina triggers har funnits inom mig själv, eller egentligen har jag alltid bara haft en enda anledning till att dricka: att få bli full. Har druckit lika gärna oavsett om jag är ensam eller inte. Naturligtvis är avslappningen något jag jagat men när jag inte längre ville bli full, när fyllan blev ett obehagligt tillstånd var det som att dörren stängdes. Inget jag förut älskat med alkoholen fanns kvar. Det fysiska suget kom och gick, svettningar och lite darrningar samt illamående under den första veckan skrämde mig men gav mig också ett kvitto på att det var allvar. Sen är det ju suget som hänger ihop med vanans makt, det tog längre tid att bli av med. Det krävdes väldigt mycket 0% öl och även en hel del vita knogar. Jag kämpade mig fram till de 21 dagar jag hade hört behövdes för att bryta en vana. Till min oerhörda lättnad blev det enklare för varje dag. Glädjen jag känner idag över att vara nykter överskuggar suget efter att få vara full. Men jag tar ändå en dag i taget, jag har tidigare dragit på för stora växlar och planerat min nykterhet för långt in i framtiden och då misslyckats varje gång. Gör man på samma sätt om och om igen får man samma resultat. Om och om igen. Så är det ju med allt vi gör.
Men tröttheten jag känt under dessa 4 månader har talat sitt tydliga språk, varje minut har jag slagits, kämpat för rätten över min egen hjärna och kropp. Nu när tröttheten släppt sitt grepp är min lättnad och glädje överväldigande. Får mig att vilja gråta, men bara av glädje?
Önskar samma känsla till er alla andra där ute i världen!! Ofta önskar jag kunde ge er alla en stor kram för ni betyder så mycket för mig?❤️❤️❤️
???

PP

En oerhört bra beskrivning på den första tiden i nykterhet Amanda!
Njut av fortsättningen.
//PP

Tack för pepp! Du sätter verkligen ord på känslor så att alla förstår hur det var och är för dig - och många andra. ♡

När jag läser ditt sista inlägg inser jag att det jobbiga för mig egentligen inte handlar om att min man skulle dricka, utan om tillgängligheten. Skulle det finnas alkohol i närheten törs jag inte svara för om jag skulle kunna låta bli att smygdricka. Däremot om han hämtade ett glas whisly eller en öl och resten fanns inlåst skulle jag inte bry mig. Så det är alltså tillgängligheten som är min ömma punkt.

Har ju även jag föredragit att dricka ensam i smyg, enbart för att kunna njuta av ruset i min egen takt. Inte fundera över vilket glas i ordningen jag är inne på jämfört med andra.

Ha en fin söndag! ♡

Skillnad

Tröttheten här är så stooor och jag vet inte varför, vad som är hönan eller ägget...bara så outsägligt trött... Du ger mig hopp ?

Hade igår en bra och mysig kväll med min man. Om man bortser från de 2 1/2 flaskor vin han drack....
Men vi satt tillsammans i köket med tända ljus och pratade till sent på natten. Så som vi gjorde när jag också drack men det som slår mig är att jag pratar lika obehindrat nu när jag är nykter som jag gjorde full. Trodde jag inte jag skulle kunna, skrattar lika mycket. Skillnaden är väl att det nu finns substans i mina resonemang, de leder någonstans. Går inte bara i cirklar.. Min man däremot... jag leder samtalet och han följer, säger det han tror jag vill höra.
Men en sak vidrör vi inte och det är glasen framför honom som avlöser varandra. Gör jag fel? Det är väl ingen vits att prata om det när han redan är berusad tror jag. Men jag vet inte.
Jag är bara glad över att jag själv har förmågan att njuta av situationer som jag trodde bara hörde berusningen till.... Dvs långa nattliga samtal...

Du resonerar så klokt angående din mans alkoholproblem. Förmodligen för att du vet hur det är. Tror inte att jag skulle klara av att göra som du, hade nog varit mera på, vilket jag absolut inte är säker på skulle vara rätt väg att gå. De flesta här menar ju att det är bäst att själv få komma till insikt och att de blir irriterade och anti när andra lägger sig i. Men om man inte själv kommer dit? Det är inte lätt att stå vid sidan av och se på när någon inte mår bra. Ett riktigt dilemma det där!

Hoppas att du får fortsätta att må bra i din nykterhet. Du ger hopp till så många här på forumet genom att vara en inspirerande förebild. Tack för det! ♡

Tack fina du!!❤️
Jag är ändå osäker på att jag gör rätt.. fast jag uppmuntrar honom inte men protesterar ju inte heller. Hoppas bara på att han kommer till sin egen insikt trots att det finns en risk att han aldrig gör det.
Men som sagt, jag avvaktar..
Nästa vecka är det dags för julfest på jobbet... Tidigare år har det inneburit extrem ångest morgonen efter, vad sa vi, vad gjorde vi, hur många märkte hur fulla vi var?? I år kommer jag inte vakna med ångest för egen del, det vet jag, men för honom kanske?
Idag träffade jag en flickvän till en kollega, hon är också svenska och de gånger vi ses kommer vi väldigt bra överens och har kul. Hon kommer också på festen och när hon gick ropade hon glatt över axeln: Vi får prata mer på festen å dricka vino!!!

Hur gör jag nu?
Jag är ju stolt över min nykterhet men plötsligt oroar jag mig för att hon kommer bli besviken. Funderar faktiskt på att gå till chefen och förklara läget och be honom köpa in alkoholfritt vin till festen så jag kan låtsas pimpla vin med henne....
Å andra sidan, jag hade kanske ändå bett chefen ordna med a-fritt, jag gillar verkligen inte läsk och vatten känns lite trist på fest. Oavsett kanske jag ska vara ärlig med min vän även om vi inte står varandra så nära. Vi gillar verkligen varann och hade vi varit mer sociala typer (vi är väldigt lika) hade vi umgåtts mycket mer tror jag. De vill även bjuda oss på middag innan vi flyttar och då blir det ju omöjligt att smussla med alkoholfritt...
Nej, när jag nu följer mitt eget resonemang ser jag att det finns ju bara en väg att gå. Är hon en äkta vän blir hon ju glad för min skull eller hur?
Och jag måste säga att jag tycker det skulle vara lite roligt att rubba chefens cirklar litegrann, mer konflikträdd människa finns inte?? (fråga mig inte hur han blev chef...)
Tänk vad bra det är att skriva av sig, läsa det man skrivit och så får man svar på sina egna frågor!!
Kram till er alla och ha en härlig tisdagskväll❤️❤️❤️

Så kul att läsa att det går fortsatt bra för dig! Svårt det där med hur man ska göra med en partner som dricker för mycket. svaret är nog olika för olika personer och olika förhållanden, men svaret har du inom dig någonstans. Ha det så kul på julfesten!

Tessimi

Och väldigt inspirerande.
Jag har nu hoppat på det alkoholfria tåget. Dag 10 som nykter idag och det känns fantastiskt.
Började läsa här för ett par dagar sedan och vill mest säga Hej.
Kan vara bra att ha en tråd som man följer.
Hoppas allt går bra för alla här. ?
Hur länge har ni alla varit nyktra nu?

www.misslima.blogg.se

Tessimi

Och väldigt inspirerande.
Jag har nu hoppat på det alkoholfria tåget. Dag 10 som nykter idag och det känns fantastiskt.
Började läsa här för ett par dagar sedan och vill mest säga Hej.
Kan vara bra att ha en tråd som man följer.
Hoppas allt går bra för alla här. ?
Hur länge har ni alla varit nyktra nu?

misslima.blogg.se

Hej Tessimi!
Och välkommen! Det här forumet har varit avgörande för mina 4 månader plus lite till! Hoppas det kan göra detsamma för dig❤️ Mina viktigaste insikter fann jag här: mitt sätt att vara och tänka under den långa tid jag drack var inte jag, inte min sanna personlighet. Vi luras av alkoholen att tro att den är en nödvändig del av oss. Vilket jag nu ser bara är lögn, jag är en bra och positiv människa som är fin och älskvärd utan alkohol. Jag behöver den inte då jag mår bättre utan den. Vilket jag aldrig hade trott innan... Min andra viktiga insikt var att jag inte var ensam!! Vi är så många och vi förtjänar alla ett bättre liv❤️
Grattis till 10 dagar och fortsätt kämpa, ta en dag i taget, livet blir så mycket bättre utan alkohol trots att det kan vara svårt att se ibland.
Men livet är också ibland svårt nog och jag har tydligt märkt att, trots den kortvariga lättnaden alkohol ger, de tuffa grejerna är enklare att hantera utan att samtidigt ha ångest för sin alkoholkonsumtion... Låter ju rätt självklart när jag tänker på det?? Ändå har det tagit flera år för mig att fatta det!!
Så kraftfullt är beroendet så ta all hjälp du kan få! Du är stark och bra som gör detta!!
Kram??‍♀️