Hej
Min man dricker, det tog ett år innan jag ens förstod att han drack sådana mängder som han gör. Kalla mig trög men jag kunde inte i mitt liv begripa att man bara kunde få i sig så mycket. Vår historia började för flera år sedan, kärlek vid första ögonkastet och jag föll som en fura för denna charmiga och glad man. Det tog som sagt ett år, då upptäckte jag att han druckit ur en 3 liters box under en dag...sen har det fortsatt, han kan lätt dricka 3 liter vin på fredagen och 3 liter vin på lördagen för att sedan fortsätt med starksprit. Det finns ingen hejd, han är ALDRIG otrevlig, kan bli lätt gråtmild men annars bara pigg och glad och givetvis älskar han mig mer och mer, när han är nykter dock är han inte så kärleksfull, troligen har han väl fullt upp med sig själv då...
jag har som ni andra, bönat, bett, varit ledsen, arg...men ingen av varianterna hjälper för han vill inte ha hjälp, han anser att han inte har några problem...men mina problem börjar bli desto större, jag oroar mig för att något ska hända, vi bor inte tillsammans och ibland kan det gå timmar, upp till ett dygn innan jag hör något av honom och eftersom mängden alkohol bara ökar, ökar också min oro, så på 1 vecka har ag kört dit 2 gånger för att se så han verkligen lever, en gång sov han som en stock och andra gången satt han superfull i soffan ...
Jag känner mig superstressad över detta, älskar honom men känner att det tar så mycket kraft från mig.

sessi

Jag känner i igen mig i det du skriver. Jag går omkring och har en ständig oro i magen.
Kan inte ens koppla av på jobbet på grund av allt kaos jag bär på.
Ibland så önskar jag att jag kunde stänga av alla mina känslor när det gäller min alkolist.

ÄlskadeM

Jag känner igen mig i det du skriver. Jag vet stressen som skapas och hur dåligt man mår.
Försök under de perioderna han "försvinner " att inte sitta och vänta, det gjorde jag i början , skyndade mig hem för att vara tillgänglig ifall han nyktrade till.
Försök istället att leva ditt liv, även om det känns svårt.
De dagarna han är som "försvunnen" umgås med en vän, gå på bio , eller nått som får dig att koppla bort ett tag. Det tog många år innan jag kunde göra saker för mig själv då min alkolist försvann, och även idag har jag grymt svårt för det och har beslutat att lämna honom ( för 1000:e gången ) men förhoppningsvis klarar jag av det trots att jag älskar honom så.
Jag hoppas du ska börja må bättre,
Kram E

AliceAlice

Kan du förhindra att han skadar sig själv eller dricker till han blir medvetslös eller i värsta fall dör? Kan du vara med en vuxen människa 24 timmar om dygnet och övervaka densamma hela tiden? Vad händer om du behöver gå på toa och han bestämmer sig för att hoppa från 12 våningen eller liknande?

Hur ont det än gör så kan du inte göra honom nykter eller övervaka honom, han har ansvar för sitt egna liv och det är han som måste ta tag i sitt missbruk, du kan inte göra det åt honom! På sikt för du en orättvis kamp, en kamp för att rädda honom kommer i värsta fall att sluta med att du förlorar dig själv, är det värt det? Är det värt att ni båda går under för han kommer inte att förändra sig om du så plockar ner månen till honom, när han sin botten så kanske han kan hitta en motivation, kanske, kanske, kanske...

Det fungerar dåligt att hjälpa en missbrukare så som man skulle gjort med någon annan som står en nära, för en missbrukare fungerar inte som andra. Säg att du har en vän som brutit benet, du hjälper hen att handla, bjuder kanske på middag osv. hen är tacksam. Så snart personen är frisk så blir du förhoppningsvis bjuden på middag, eller bio eller...en annan gång är det kanske du som behöver hjälp av din vän. Säg sedan att din missbruksvän bryter benet, du gör samma sak men det kommer att ställas större och större krav på dig och det tar inte slut när benet är läkt, för sen är det smärtan och det tar tid och...

Försök att släppa taget, försök att satsa på dig själv, sök hjälp, det finns en ljusning bortom mörkret!