Min pappa är då alltså alkoholist, men bara på kvällarna. Om jag ska börja med att berätta lite om honom så är han ganska svensk av sig, lite fördomsfull, gillar bilar och vääääldigt främlingsfientlig. Han har eget företag och lever ett ”vanligt liv”. Så länge jag kommer ihåg har han alltid haft problem med alkoholen, som jag kommer ihåg det började det efter att han blivit opererad för att han var tjock( ja alltså vet inte vad det heter), efter operationen blev han mer känslig för alkohol än vad han varit tidigare och han blev ofta full. Alltid när vi vart bortbjudna, på fester, släktkalas, vad som helst slutade det med att han är så full att han vinglar hem. Min mamma som jag tycker mest synd om vet nog inte riktigt vad hon ska göra. Hon är utlänskt och jobbar som undersjuksköterska, många gånger har hon pratat med pappa om alkoholen och att han inte klarar av det, och många gånger har dem bråkat i dagar och ibland veckor för att hon varit så sur på honom. Oftast så låter det något i stil med att ”jag vet, jag ska sluta”, det har hänt kanske 3 gånger nu att han slutar dricka helt, sen börjar han med alkoholfritt vin och öl, sen blir vi bortbjudna till någon där dem inte har öl eller vin som är alkoholfritt och han är tillbaka i ruta ett igen. Min storasyster är nog den som tar det värst, hon älskar honom det vet jag, men nu när hon börjar bli äldre och kommer in i vuxen ålder vågar hon stå på sig och säga emot honom. Men han är verkligen inte taskig eller slår oss, ibland kan han bli arg om han är påverkad men han har aldrig slagit någon av oss. Ibland när min syster har blivit arg på honom pågrund av alkoholen blir han arg tillbaka och nästan hotar med att han inte ska försörja henne längre och köpa saker till henne (han är väldigt bra ställd ekonomiskt och köper ofta saker till oss för att be om förlåtelse). Det värsta är att han inte tror att vi vet, nu har han fallit tillbaka till ruta ett igen. Han har spriten gömt i garaget. Han dricker mest öl men blir påverkad snabbt. Han går ut i garaget, är där i 15 minuter och kommer in igen, för varje gång han går ut blir han mer full. Det gör så ont i mitt hjärta att inte veta hur jag ska hjälpa honom, jag älskar honom så otroligt mycket och skulle göra allt för honom. Bara nu idag hittade jag honom på hans toa, sovandes med spya i skägget. Jag sa till honom att gå och lägga sig (klockan var efter midnatt) han satt och jämra sig på toan i kanske fem minuter när jag var smått arg på honom, sen kommer min syster nerrusandes för trappan och börjar skrika på honom, jag säger till henne att gå och lägga sig och att jag tar hand om det, men istället går hon och hämtar mamma. Det hela slutar i att min syster gråter och skriker att han förstår vår familj och mamma blir så arg på honom att hon tillslut också börjar skrika och skiter i honom och går och lägger sig. Vad ska man göra i sånna här situationer? Jag får så dåligt samvete över att jag inte hjälper honom i sängs och tänker alltid massa hemska tankar om vad som kan hända med honom. Jag vill verkligen prata med någon utanför min familj om detta, men jag skäms för mycket för att berätta för någon. Jag tror att min farfar också kanske hade problem med alkoholen när pappa var liten eller iallafall när jag inte var född, jag har aldrig sett honom röra en droppe alkohol inte ens alkoholfritt, så det är kanske något som går i generna? Detta påverkar inte bara honom utan mig väldigt mycket också. Snälla hjälp mig, vad kan jag som tonårsdotter göra?

DetGårBättre

Tycker du ska försöka komma iväg på något möte för medberoende. Eller dra med honom till ett öppet AA-möte.

Din situation suger och du kan inte göra något åt det alls i grunden. Han måste själv komma till insikt och vilja ta stegen det krävs för att lägga ner, antagligen för gott.

Han behöver möta människor som varit i hans sits men som lagt ner. Så få iväg honom på något AA-möte. Slutet möte för honom eller öppet om du följer med.

Men det är liten chans att han inser "allvaret" och tänker göra en allvarlig förändring!

Det du behöver göra är att ta hand om dig själv och inte finnas där för honom i hans drickande. Det är dock jävligt svårt när det gäller kärlek och då allra helst villkorslös sådan. Men du ska enbart hjälpa till med att få iväg honom till möte, behandling etc. Eller om han sjadar sig eller håller på, tinga ambulans eller få iväg honom till sjukan. I övrigt ska du inte hjälpa honom i hans drickande.

Ta hand om dig!

Tösabiten

Jag tycker inte du ska ansvara för honom och hans drickande. Du är ett barn och ska inte ta i så här allvarliga saker. Jag tycker du ska vända dig någonstans där du kan få hjälp eller be din mamma söka hjälp. Tror kommunen har folk man kan få hjälp av eller vönd dig till en vårdcentral så kan de hjälpa dig vidare. Är din syster äldre kan hon säkert hjälpa till. Ni behöver någon att prata med och få stöd och hjälp. Det är jobbigt nog att vara vuxen och försöka leva med en alkoholist, ni som barn måste få hjälp och stöd. Lycka till!

Berätta för honom att ni vet att han dricker (när han är nykter). Han kanske gjorde en gastric bypass operation. Att få problem med alkohol efter det är oerhört vanligt. Det finns flera härinne som har opererat sig och sen hamnat i missbruk istället. Alkoholen tas upp snabbare och det saknas en enzym som bryter ner. Alkoholen finns därför kvar längre i kroppen. Hans drickande är varken ditt fel eller ditt ansvar, men ni behöver heller inte tiga ihjäl det. Det går inte bort av sig själv och särskilt inte som han har gjort den där operationen.
Du kan googla fram artiklar om problemen med op o alkohol som du kan skriva ut och be honom läsa. Säg att du är orolig och rädd. Hänvisa honom hit till beroendesidorna. Alkohol är farligt och sjukdomen är progressiv (det blir värre och värre ) och konsekvenserna kommer att öka. Kanske kan ni tillsammans "tvinga" honom att söka hjälp.
Och du, skammen är det stora problemet med den där sjukdomen, men den är inte ditt ansvar. Berätta! Han ska inte heller skämmas, om det inte vore så skamfyllt kanske han hade tagit hjälp tidigare. Han har gjort den där operationen och det förvärrar problemet enormt mycket. Det är inget att skämmas för egentligen, det är en sjukdom. En sjukdom som blir värre.

rädd för att prata med vuxna utanför familjen! Och gå inte runt och skäms för hur det är hemma! Fundera över om du har någon/några vuxna utanför familjen som du har förtroende för. Kompis mamma eller pappa, någon lärare, tränare? Lätta ditt hjärta för dessa människor! De kan inte få din pappa att sluta dricka men de kan lyssna på dig och finnas för dig! Du kan inte heller få din pappa att sluta dricka! När du funderar på hur du ska hjälpa honom så säg högt till dig själv: jag kan inte hjälpa pappa med detta och det är inte mitt ansvar! Ditt ansvar är att ta hand om dig själv och bry dig om dig själv! Svårt när man både älskar och hatar någon på samma gång! Man skäms för sina hat-känslor! Men tänk så här: du älskar din pappa mycket men hatar att han dricker! Det är skillnad på att hata en person och att hata något en person gör! Skilj på det så känner msn inte så mycket skam när hat-känslorna kommer! Kram

Li-Lo

Jag ser att många läst din tråd och att du fått bra svar. Du skriver att du just nu inte förmår att tala med någon utanför familjen. Vet du, det är en mycket vanlig reaktion. Kanske känner du att du vill skydda din pappa, kanske din mamma och dig själv. Ofta tänker vi att det kommer leda till bråk om vi berättar för andra samtidigt är det oftast just hjälp utifrån som kan förändra. Du har tagit ett modigt och bra steg genom att skriva här, börjat sätta ord på vad du är med om. Bra! Nästa steg kan vara att ta kontakt med någon annan, det finns anonyma alternativ som du kan börja med. Jag ger några förslag om du känner dig redo.

http://www.al-anon.se/alateen/, såhär skriver dom på sin sida: "Alateen är en självhjälpsgrupp för tonåringar som kan komma och snacka av sig, eller bara lyssna. Inga krav eller medlemskap, anonymt, gratis, inte religiöst och helt opolitiskt"

http://www.bup.se/sv/ BUP kan man kontakta om man är upp till 17 år, finns en hel del att läsa på deras sida och det går också att skriva till dem från hemsidan.

https://www.drugsmart.com/ där kan du skriva frågor till dem som jobbar med sidan eller få hjälp med att veta vart du kan få stöd eller läsa om alkohol.

http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/ detta är en sida där du kan chatta med en så kallad jourhavande kompis mellan kl 18:00-22:00

http://www.maskrosbarn.org/ en sida där du kan chatta med unga som vuxit upp med föräldrar som druckit för mycket alkohol

http://www.tryggabarnen.org/om-chatten/ även här kan du chatta med någon som vuxit upp i en familj med föräldrar som druckit för mycket alkohol,

Fortsätt gärna skriva och läsa här på forumet också såklart, berätta hur det går för dig.

Varma hälsningar,
Li-Lo

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet