Flyttat ifrån sambo som är missbrukare. Jag ställde ett ultimatum att om han inte sökte hjälp så flyttar jag. Saker blev bara värre och tillslut drog jag. Han valde att åka på behandling när jag bott ifrån honom ett tag och ringde från behandlingen (som verkade gå bra) varje vecka, han bad om förlåtelse och sa att han älskar mig och puss och kram. Sen kom han hem och jag trodde att saker och ting skulle börja ordna upp sig. Vi började smått ses som särbo. Första dagarna gick bra, men snart var han där igen..... Tar droger, åker fast för rattfylleri och både det ena och det andra. Nu ringer han då och då och är helt utom sig. Han gråter, vill dö, har inget kvar osv. Jag tycker så synd om honom och känner skuld för att jag inte längre finns där för honom på heltid, det känns som att jag borde ha funnits hemma hos honom när han kom hem men jag vågade inte för jag ville se hur det gick för honom först. Nu har jag sagt igen att jag inte vill ha kontakt om han inte söker hjälp men han gör det inte, han går bara ner sig mer och mer och nu har jag fått för mig att det är mitt fel som inte finns där. Jag vill inte svara längre när han ringer för att jag inte orkar höra längre hur dåligt han mår och vad han ställt till med senast. Jag mår skitdåligt och känner att jag vill dö emellanåt. Han vet vad han borde göra men han gör det inte....Men han ringer och gråter och öser ur sig hur eländigt allting är och när jag säger att jag mår dåligt av att lyssna blir han arg och tycker jag är självisk...jag vet inte vad jag ska göra. Jag undrar dagligen över var han är, hur han mår och om han är död.....Jag undrar hela tiden vad jag gör fel, om det finns något jag kan göra som hjälper honom. Jag tycker så fruktansvärt synd om honom för han vill inte vara där han är men han bara fortsätter hela tiden...

Du har levt länge med en man med alkohol och drogproblem. Det har varit och är tufft för dig. Ser att du skrivit och läst här ett tag som ett sätt att sortera i dina känslor och tankar kring detta. Du har tagit många steg i den här situationen, försökt på olika sätt att påverka honom, stötta honom och finnas där. Det har haft effekt, han valde att åka på behandling. Nu är han tillbaka i sitt drickande och drogande och du känner skuld över att du inte finns där på det sätt du tidigare gjorde.

Utifrån det du beskriver låter det som att du finns där fast på ett annat sätt, du vet nu att han har förmågan att faktiskt ta emot hjälp, han började förändras och har erfarenhet från det. Det låter också som du har jobbat med att sätta ramar för vad som är okej för dig och vad som inte är okej. Kanske var det en av anledningarna som påverkade honom att söka hjälp. Du sätter också ramar kring när han ringer, om han ringer för att berätta hur illa det är gång på gång och samtidigt inte väljer att ta emot hjälp just nu mår du dåligt av att lyssna. Om han skulle ringa och berätta att han tar hjälp och mår bättre skulle det säkert vara annorlunda. Du visar honom att det är hans beteende och inte han som människa du satt en ram runt.

När han säger saker som att han vill dö skulle du kunna ge honom hänvisningar, oavsett om du är utbildad inom området eller liknande är det bäst att han får hjälp utifrån. Det finns hjälp att få om han är villig att ta emot den precis som med behandlingen han varit på.

Det märks att du är påläst kring detta och du har säkert många idéer själv. Jag funderar kring hur du mår. Du skriver att du själv ibland kan tänka att du inte orkar, att du vill dö. Så ska man inte behöva må och även för dig precis som för honom finns det stöd att få.

Vad har du för stöd omkring dig utöver forumet? vänner? professionella? saker du tycker fyller på din energi och kraft?

Jag klistrar in några hänvisningar för dig eller till dig att ge till honom här nere:

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar kl. 13-22. /www.1177.se/hjalplinjen/
Jourhavande präst. Ring 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00. https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. De hittas på: mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Anhörigstödet

hjälper honom bäst genom att låta bli att ha kontakt! En del måste nå den berömda botten innan de kan ta tag i sitt liv!
Fokusera på dig själv nu, var snäll mot dig själv, lägg inte skulden på dig själv! Du har gjort allt och lite till för att hjälpa honom med hans liv! Vänd tankarna inåt nu och fundera över hur du mår, vad du behöver i livet mm! Förstår precis hur du känner! Så lätt att se klart på andras situation men sin egen är det svårare med! Håll ut det kommer bli lättare för var dag som går om du ger dig själv chansen!

värdefull

Tack för fina kommentarer. Jag tänker att jag måste försöka umgås med vänner, göra saker som är roliga eller som jag tycker om. Jag vill hjälpa mig själv också men tankar och känslor kring människorna omkring mig som har det svårt/missbrukar tar över så lätt och äter upp mig. Jag går in i en annan personlighet känns det som. Jag råkar vara enda barnet i en missbrukande familj som inte missbrukar och bor i samma stad som övriga familjemedlemmar. Så det är inte bara ex/sambo som ringer mig. Det kryper i hela kroppen på mig just nu. Jag har några få vänner som jag kan umgås med och trivs bra med arbetskamrater, kanske borde jag lägga mer tid på dom. Men jag tappar så mycket energi att det enda jag orkar göra oftast är att ligga på soffan och se på tv och vaka över mobilen och sova när jag är hemma. Varför vänder sig alla till mig, ska jag få lov att säga till alla att jag inte vill ha något att göra med dom. Tänk om någon av dom dör för att jag inte hämtar, svarar i mobilen så att jag kan ringa polisen osv. Dom ringer när dom är i knipa eller när dom mår så dåligt att dom vill dö. Jag har ständigt ont i nacke och axlar, jag bär på ett berg.

energi så fyll på! Fundera över vad som ger dig kraft, energi och gör dig glad! Klart du ska lägga tiden på de människor du trivs med och tycker om, dom dom ger och inte tar och tär! Nu kanske jag låter hård men det menar jag inte att vara: om någon av dessa missbrukare dör så får du reda på det! Inget du kan förhindra, bara dom själva som kan göra det! Dom har ju valt ett destruktivt liv och det både skadar en och kan ta död på en!
Som sagt du själv är den viktigaste personen i ditt liv! Ta hand om den personen nu!