Jag är särbo med en man som jag första gången träffade för över femton år sen. Då förde livet oss åt olika håll men så för två år sen träffades vi igen, blev väldigt kära och förlovade oss efter ett halvår. Första året såg jag inte missbruket, vi hade mysigt på helgerna med vin och drinkar och jag tänkte inte tanken på att nåt var galet. När sommaren övergick i höst och en närstående till honom gick bort drack han i två veckor nästan oavbrutet och då började jag inse att nåt var riktigt på tok. Sen dess har detta växt till ett så stort problem att jag nu allvarligt överväger att avsluta förhållandet trots att jag egentligen inte vill. Men hans eviga drickande dödar allt hos mig, förstör min respekt för honom och gör att jag mår så dåligt och bara grubblar och sörjer över allt som förstörts. Han har jobb som han.sköter men dricker starköl och vin varje kväll och hur mycket som helst på helgerna. Han har förstört så många helger för mig, bl.a midsommar så jag orkar inte mer. Har otaliga gånger försökt prata med honom, har förklarat hur jag mår av hans drickande och hotat med att lämna men får absolut ingen som helst respons. Han säger att han älskar mig men utan tvekan är alkoholen det viktigaste i hans liv. Verkar inte finnas nåt i världen som kan få honom att erkänna att han är alkoholist och därför måste jag lämna honom...vad annat kan jag göra?

göra så mycket mer än att bestämma dig för att acceptera det liv ni har tillsammans eller inte acceptera! Jag lade två och ett halvt år på en man som är alkoholist! Gjorde allt som stod i min makt för att få honom att inse att han måste sluta dricka! Inget hjälpte! Lämnade honom (för andra gången) för ett par veckor sedan. Och jag tänker inte och aldrig gå tillbaka igen! Det stjäl ens energi, koncentrationsförmåga och livsglädje! Man är orolig och tänker katastroftankar hela tiden och åker en ständig berg-och dalbana! Jag inså till slut att jag måste välja att leva med hans spritproblem eller lämna honom! Valde det sistnämnda! Hans stora kärlek var alkoholen inte jag! Smärtsamt att inse! Och smärtsamt att lämna någon man älskar för det finns ju en person bakom missbruket! Var rädd om dig för det gör saker med dig som kryper på sakta och som man själv inte riktigt är medveten om! Kram och styrka till dig!

smulan18

Tack! Du beskriver precis det jag känner och tänker. Så ofantligt skönt att veta att nån annan upplevt samma som jag. Tack än en gång!

smulan18

Tack! Du beskriver precis det jag känner och tänker. Så ofantligt skönt att veta att nån annan upplevt samma som jag. Tack än en gång!