I morgon skall jag på mitt första aa möte. Ska få sällskap dit så jag kommer iväg för är rädd å gå dit. Rädd att jag inte alls ska passa in. Att mina problem är för små i jämförelse. Samt rädd att någon ska se mig eller skvallra att jag är där. Anonymiteten är oerhört viktig för mig då jag är rädd för konsekvenser. Att bli anmäld och granskad till soc och utredd som förälder och ifråntagen mitt barn är min största skräck trots att jag bara dricker när jag är barnfri. Men är ändå rädd för det. Rädd att barnets far får reda på något för då kan han glatt sabotera för mig.

kaffemedmjölk

Jag har gått på AA i några veckor nu och det känns alldeles fantastiskt. Det enda kravet för att vara med är att man har en vilja att sluta dricka alkohol. Det är en miljö där känslor och erfarenheter kring alkoholproblematik delas och man får ett fantastiskt stöd. I alla fall är det min upplevelse hittills.

Skriv gärna och berätta om hur det går sen. Det skulle vara roligt att höra.

Att träffa andra människor med samma problem med alkoholen är ett bra val i strävav mot ett nyktert liv. Du kommer att få hjälp till självhjälp. Svårare en så är det inte.

Tornadon

Det gick inte bra. Kände att det var stelt och mycket prat om gud samt att alla var mer illa däran än mig. Kände att jag inte hörde hemma där. Min mamms övertalade mig sedan att jag inte alls var någon alkoholist så tillslut övertalade jag mig själv om att jag isåfall kunde dricka
Det slutade i en praktfylla med rejäl minneslucka. Nu mår jag så dåligt att jag faktiskt planerar att ta mitt liv. Jag ser ingen annan utväg. Det finns ingen hjälp för mig

Då ska du se att om några timmar känns det bättre.
Lämna mamma hemma nästa möte.
Ta emot den hjälp som finns att få.

I mina ögon så kan det nog vara så att du har problem med att kontrollera alkoholen.
Resten är bara en fallande skala nedåt.

Desto lättare borde det kanske vara att sluta?

AA bygger på att lämna ifrån sig konetrollen till gud eller annan kraft.
Just för att man i te är så bra på att reglera intaget själv.

Man kan sätta vad annat som känns bättre istället för gud.
Sin käresta, aa gruppen.
Det viktigaste är att man släpper ifrån sig kontrollen och inser att livet inte rullar på något vidare när alkohol ingår.

Tråkigt att du mår så dåligt,Hoppas att det känns bättre snart.

Tornadon

Tack. Jag mår verkligen skit just nu. Storgråter och allt känns så hopplöst. Känns som jag aldrig kan sluta dricka fasst jag så gärna vill.

Li-Lo

Vad modig du var som kom iväg. Det gör mig ont att mötet/gruppen inte kändes rätt för dig då du samlat ihop kraft för att gå dit. Kan tänka mig att du kände dig besviken. Utifrån ditt inlägg är dina känslor intensiva just nu vilket kan leda till tuffa tankar. Jag vet inte om det är relevant för dig men jag tänker att vara eller inte vara alkoholist är en och för dig mycket begränsande förklaring. Du vet bäst själv vad alkohol gör med dig, och det är du som vill ha det på ett annat sätt för att det påverkar dig. Du skriver så fint om att du vill vara en förälder och du har skyddat ditt barn genom att inte dricka när du har ditt barn hos dig.

Alkohol påverkar oss på många sätt, tankar på att inte vilja leva kan förstärkas av alkohol. Såväl under berusning och dagar efter berusning. Du har redan fått ett svar på ditt inlägg och många har läst det. Jag och många med mig tänker på dig nu.

Jag hoppas att du har någon som du kan vända dig till. Det är bra att vara tillsammans med någon då man mår som du gör nu. Om du inte har någon anhörig eller vän som du kan vända dig finns det andra människor som kan ge dig stöd. Jag hoppas att något av nedan förslag på kontakt kan kännas rimligt för dig.

Vill du prata med någon direkt kan du ringa någon av följande hjälplinjer:
Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar kl. 13-22. /www.1177.se/hjalplinjen/
Jourhavande präst. Ring 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00. https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. Du hittar dem på mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/

Fortsätt gärna att dela dina tankar med oss.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Fredde

Jag är ledsen för din skull att du mår dåligt men om det är någon tröst så är du inte ensam om att känna som du gör.Jag själv mår skit idag och alla negativa känslor som ångest, hopplöshet och självförakt sköljer över mig och man känner sig så vilsen liten och rädd och man vet inte vart man ska ta vägen. Men det finns ljus bakom allt det mörka även om det inte alls känns så just nu men det gäller att försöka hitta kraften och viljan inom sig så man kan förändra sitt liv till det bättre. Jag är på min första nyktra dag idag och har bestämt mig att vara nykter på obestämd tid och du får gärna hoppa upp i samma båt så kan vi stötta och peppa varann och ro årorna tillsammans :) Du är starkare än du tror och det är vi alla och vi klarar av mycket mer än vad vi själva tror att vi gör:)

Tornadon

Tack. Jag vill verkligen leva ett nyktert liv. Men när suget kommer kan jag inte styra det. Jag blir nästan rädd för mig själv. I natt däckade jag sittandes vid ett bord. Har sån ångest så hjärtat bara rusar. Vet inte hur jag ska kunna lindra min ångest. Det känns förjävligt

Tornadon

Upptäcker jag gjort samma misstag igen
Tagit dubbel dos av min medicin. Hur kan man få så kraftiga minnesluckor och göra så galna saker? Nu har man ännu mer ångest trots att läkaren sa sist att de inte var nån fara. Men att man kan göra samma sak igen???!!!! Utan å minnas det. Fy fan vad ska jag ta mig till med min ångest

Ellan

Hej,
Ett första steg för mig var att bryta med alkoholen och sedan hantera ångesten. Jag läser att du besökt AA men att det inte kändes rätt. Bor du i en större stad så finns det ofta fler grupper alt prova andra dagar. Kan variera väldigt från dag till dag. Jag har gått på möten en längre tid och bestämde mig att bara se det positiva och låta det andra vara. Det var mitt sätt. Jag är inte troende och har många i min grupp som tyvärr han sjunka längre ner i mörkret innan de tog emot hjälp. Jag inser dock att det hade kunnat vara jag om åren gått.
Men du AA är en väg att gå. Det finns andra alternativ. Vad känner du själv kan vara ett alternativ för dig? Att sitta ensam med sina mörka tankar är vidrigt. De tenderar att växa.
Och du vet innerst inne hur din relation till alkoholen ser ut. Det kan inte din mamma avgöra. Min har frågat när jag ska sluta säga att jag är en alkoholist. Jag log till svar och gav henne en kram. Hon har svårt att se mig som det men det är hennes problem, inte mitt.
Ta hand om dig.
Kram
Ellan❤️

Tornadon

Bor tyvärr på mindre ort så finns inte mycket å välja på. Och söka hjälp på annat håll vågar jag inte då jag är rädd att bli granskad av soc i mitt föräldraskap tex. Ja det är lite konstigt för om någon övertalar mig att jag inte är alkoholist å att jag inte alls har alkoholproblem så tänker jag men gud va bra. Då kan jag ju dricka. Å så dricker jag och allt går åt självaste helvete. Och då blir jag förvirrad och undrar vad det är för fel på mig. Gör jag det med flit då? Efterssom jag inte har alkoholproblem? Är jag en elak människa som älskar att ställa till trubbel och jävlas med andra då efterssom det blir likadant gång på gång. Och efterssom jag glömmer bort allt till nästa gång. Vill du väldigt gärna vara alkoholist efterssom du envisas med att du är det fasst du inte är det. Har jag fått höra. Vill du ha det så här efterssom du inte slutar
För du kan ju sluta efterssom du inte har alkoholproblem på "det viset " det bara spårar ur när du festar. Får jag oxå höra. Får även höra att det kan vara min medicin jag äter som triggar igång mig och får mig å förlora kontrollen å bara vilja ha mer och mer tills jag däckar. Det är allt utom att jag har problem med alkohol. Och om jag erkänner mig som alkoholist så ljuger jag osv. Och resultatet blir att det skälper mig istället för hjälper för då ökar jag min konsumtion. Och det blir ännu värre. Så jag grubblar jämt över det där. Om man dricker mellan 1-4 ggr per månad. Men då blir så full så man däckar får minnesluckor, gör å säger konstiga saker som man aldrig skulle göra annars. Mår skit och får ångest men ändå går tillbaka till beteendet gång på gång. Och gör samma sak på repeat. Lurar sig själv att det ska gå bra. Och det har ju gått bra vissa gånger om jag nån gång suttit hemma med nära bekanta och tagit en öl till maten och klarat det.Men så fort jag går ut eller på fest så spårar det. Då är det som jävulen flyger i mig och jag kan smyga in öl på toa och halsa så ingen ska se att jag dricker mer. Varför är de bara jag som känner att jag har ett problem? Är jag överkänslig och överdriver?

Jag ville bara checka upp hur du mår nu?

Tidigare har du vägt fram och tillbaka om alkoholen verkligen är ett problem eller inte. Oavsett vad andra människor säger och tycker så får jag känslan av att du tycker att det är ett problem. Att du önskar att det var på ett annat sätt. Det är det viktigaste, vad du tycker.

Hoppas du vill fortsätta skriva och berätta!

Varma hälsningar och med hopp om ett fint 2018!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet