Hej. Har skrivit här förut men det har inte gått så bra ännu. Mitt drickande ser ut som följande, jag dricker ca 2-3 gånger i månaden men då massor. Jag har druckit i snart 10 år, vardag som helg. Jag blir inte bakis längre, jag får abstinens som håller i sig ca 2 dagar efter att jag druckit. Jag skakar, mår illa och mår fruktansvärt dåligt rent allmänt. Jag har insikter i att jag har problem och jag vet att jag snart kommer att dö av mitt drickande om jag inte slutar. Jag har gått hos beroendevården, fått mediciner och terapi och allt möjligt men det hjälper inte. Jag dricker inte för att jag mår dåligt, jag dricker för att komma bort från en tråkig vardag. Två veckor kan det gå och sen är jag tillbaka och dricker igen. Min toleransnivå är otroligt hög och jag får minnesluckor varje gång jag dricker, ändå lyckas min "autopilot" dricka ännu mera som jag inte minns något alls av. Jag vill inte dricka, men jag kan inte låta bli. Folk säger att jag ska skaffa en hobby, ta en promenad, hitta på saker, och jag gör det men det hjälper inte. Någonstans finns ändå en lucka som går att fylla med alkohol. Snälla hjälp mig, jag vill inte dö av alkohol innan jag ens hunnit fylla 25....

Mirabelle

Vi är ju biologiska varelser trots allt. Kanske behöver vi gå i träda i perioder, för att blomstra och bära frukt senare ?

nydag2018

Jag har många saker jag känner mig besviken, ledsen, stressad, orolig osv för. Många av sakerna är sådant jag inte kan förändra, men varför anser människor att jag ska inkludera dom i mitt liv när dom själva exkluderar mig och får mig att känna ovälkommen? När människor är så måna om att jag inte ska veta något om deras tissel-tassel hemligheter som är privata, när mina hemligheter som jag berättat i förtroende sprids som en löpeld? Nej.. Fy fan är vad jag har att säga.
Tre veckor utan alkohol idag iaf, behöver knappast dricka och skaffa mig ännu mer problem än jag redan har.

nydag2018

Inte mycket som går bra i livet just nu. Men humöret är lite bättre idag och nykter har jag såklart varit och fortsätter vara.
Trevlig helg på er allihop.

nydag2018

Jo men visst har jag varit ute på galej! Barer, krogar och restauranger. Alltid i sällskap av folk som druckit, en del mer och en del mindre. Har inte haft några som helst problem att avstå trots att det stundtals "tjatats" om att man borde ta ett glas vin iaf. Tack men nej tack! Hellre en cola med is och citron.
Tidigare när jag varit duktig och avstått så har jag förtjänat en belöning, och den enda belöning som gjorde mig glad var alkohol så när jag avstått vid ett tillfälle tex vid en högtid så belönade jag mig själv med dricka dagen efter eller dylikt. Som det är nu så känns friheten av att vara nykter som världens största och bästa belöning! Trots att måendet inte är något vidare just nu varken fysiskt eller psykiskt så är jag genuint glad att få vara nykter. Att få gå hem från krogen klar i huvudet och utan att glömma kvar massa saker klockan 22, istället för att bli utslängd pga berusning klockan 02. Det är en obeskrivlig känsla, trodde aldrig att det skulle bli såhär bra. Från att ha druckit stora mängder varje dag, till enorma mängder 2-3 gånger i veckan som slutade med totalt kaos och elände varje gång till att om ett par dagar varit helt alkoholfri i en månad.. Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Så oerhört tacksam och lycklig över att det är JAG som har kontrollen!! ?

nydag2018

Varit helt alkoholfri i 4 veckor nu. I början hade jag en del sug men det har försvunnit helt och hållet nu. Övriga problem som oroat mig och gjort mig nedstämd har ordnat upp sig. Helt fantastiskt. Livet är på topp nu ❤

Mirabelle

Vad fint att saker och ting löst sig. Och extra fint att du höll i nykterheten även när det var jobbigt. Njut av toppen!

nydag2018

Tack Mirabelle ?

Jag skrev för två dagar sedan att suget försvunnit. Jag tänkte också skriva om mina farhågor att jag skulle sakna alkoholen så när våren och sommaren kom men att det inte blev så. Att det tvärtom har varit hur enkelt som helst att avstå dessa fina dagar. Men ack så fort det kan vända. Suget är minsann tillbaka, och det med bravur. Min hjärna säger att jag skulle kunna dricka måttligt ikväll till grillningen och jag skulle ha det riktigt trevligt. Och det tvekar jag inte en sekund på, jag vet att det skulle gå galant. Men det är den gången. Skulle jag dricka nu så kommer jag även framöver tycka att det funkar att dricka måttligt ibland men sen hamnar jag där igen att det blir på tok för mycket. När jag mitt i natten är så full så att jag knappt kan prata och kommer på (vad jag tycker då) är briljanta idéer men som dagen efter ger mig ångest gånger tusen. Jag kommer ligga där i sängen och skaka av abstinens utan möjlighet att varken få i mig vätska eller mat. Illamående och med huvudvärk. Kommer ligga där och tänka "aldrig mer den där jävla alkoholen".
Idag kommer jag trots ett fruktansvärt stort sug att avstå alkoholen och slippa ovan nämnda scenario i framtiden.

En trevlig lördag önskas er alla.

Kan nog hänga i oavsett nykter tid..Det är bra att tänka framåt som du gör nydag..Att spela hela filmen, med ångest och allt som gjort att man förstår vad alkoholen förstör och förgör..Det är lockande och förföriskt med att bli full, men när alkoholen tagit oss i sitt våld, är det bara hemskt..Bra jobbat..

nydag2018

Läskigt hur fort det kan vända! Från att ha känt mig helt säker i min nykterhet och utan sug så kom det där suget som en blixt från klar himmel och starkt som tusan var det också!!
Igår var jag iväg på grillfest för att fira en vän som fyllt år. Jag bestämde mig igår för att inte dricka något och så blev det också.
Varit ute och njutit av solen nästan hela dagen idag. Skönt. Jag är nöjd med mitt beslut att vara nykter.

nydag2018

Dagarna flyter på bra, just nu inget sug men vet ju hur fort det kan vända.
35 dagar utan en droppe alkohol känns bra iaf.

nydag2018

Häromdagen så stötte jag på "motgångar" på jobbet, det blev så makalöst tråkigt och träligt och det kändes som att det aldrig skulle ta slut. Då kom tankarna att man efter jobbet kunde dricka något för att koppla bort hjärnan från det och tänka på något annat istället. Extremt konstigt att hjärnan funderade på det för jag har inget sug alls av att dricka och berusa mig i övrigt. Oavsett så valde jag såklart att inte dricka. Jag vet att det även tidigare har blivit att jag har druckit utan ett sug, det har mer varit som ett "tvång" då från hjärnan.. Om någon förstår hur jag menar.
Jag tror att det är bra att reflektera över tankar som uppstår under resans gång.
Är inne på vecka 6 nu tror jag och det går galant, jag mår så bra.

nydag2018

Herregud så det pendlar fram och tillbaka... Ena dagen så nöjd och glad över att vara nykter för att nästa dag ha ett sug från helvetet. Just idag är jag inte stark. Jag måste idag utsätta mig för en situation där jag alltid annars dricker och min hjärna säger till mig att det är ok att ta två glas vin. Det går bra, det spelar ingen roll. Det kommer varken göra något idag eller imorgon för jag vet att det bara blir två glas. Jag vet att jag kan begränsa mig idag. MEN om jag bryter nykterheten och gör ett undantag så kommer det att ske igen och tillslut så är min kontroll borta och jag gör saker jag ångrar, får abstinens och ångest. Håller på att bli tokig idag, vill dricka men vill verkligen inte.. Känner mig helt maktlös. Hjälp mig :(

De där förbannade tankarna som kommer och går!
Får jag vara så näsvis och fråga vad det är för situation du ska utsätta dig för?
Går den att styra av och undvika?

Jag är också på min sjätte vecka och vet nog på ett ungefär vad du går igenom. Nu sörplar jag Antabus, så även om jag skulle få för mig att vilja dricka så kan jag inte..
Min alldeles fantastiska terapeut sa typ:
”Med Antabus kan du sluta lägga så mycket energi på att inte ha tankarna på att dricka.”

nydag2018

Tack Granit och AHDH för era svar.
Härligt att du också är inne på din sjätte vecka Granit, jag följer din tråd och den gör mig så lycklig!! Så himla kul att få ta del av de framsteg framför allt du gör men även de ihop med din fru.
För att vara lite ospecifik så handlar det om sociala situationer (ej några viktiga dock) som visserligen går att undvika/skjuta på men försöker att tänka på andra än mig själv ibland.
Som svar på din fråga ADHD så handlar det mer om vana men även osäkerhet. Jag tror inte jättebra om mig själv och känner att jag inte riktigt räcker till, att dricka två glas i sällskap med andra skulle ge lite avslappning. Det är anledningen.
Nu kommer jag låta lite schizofren när jag säger att det inte fanns en chans att jag skulle dricka, med tanke på hur det lät igår, som jag skrev så ville jag dricka fast jag samtidigt inte ville det och som jag har känt den tid jag varit nykter nu så väger "vill inte dricka" mycket tyngre.
Jag var alkoholfri och nykter igår, som jag varit snart en och en halv månad, och det kommer jag fortsätta med. Ser ingen som helst (vettig) anledning till att bryta nykterheten och det vill jag som sagt inte heller. Får nog stå ut med att hjärnan spökar ibland, motgångar i viss mån är nog viktigt här i livet för att kunna känna äkta glädje.

Tack för det! Det är inte bara rosor och nöjesfält, men det går sannerligen framåt! ?
Jag tycker det låter som du har insikten och viljan. Nu handlar det ”bara” om att inte ge vika för frestelsen.
Jag var med jobbet på mässa för några veckor sedan och skulle ge fan i att dricka. Det absolut värsta var tankarna och idéerna i mitt eget huvud huruvida alla andra skulle poängtera att jag inte drack. Ingen fråga varför. Allt satt bara så himla inpräntat i skallen bara. Kanske för att jag alltid druckit i dessa sammanhang?
Befrielsen som infann sig när jag fattade att det är ingen som rynkar på näsan för att jag väljer att inte dricka.

Jag tror på dig!

AlkoDHyperD

När vi tar till olika sätt att fly det vi känner obehag inför bekräftar vi för oss själva att det upplevda hotet verkligen var ett hot. På så sätt vidmakthålls ångesten/obehaget/rädslan och därmed behovet att fly.
Om alkohol är en ångestdämpare/flyktväg kommer det till att börja med kännas väldigt otryggt att välja bort det. (kan kännas som sug)
Varje gång du nykter genomför det du tidigare använt alkohol för att underlätta motbevisar du den inre övetygelsen om flyktens nödvändighet. Det är inte säkert att det någonsin kommer att kännas behagligt i dessa stunder, men du lär dig ”by doing” att det går. Låt alla obehagliga känslor få finnas, du har säkert skäl till dem, medvetna eller omedvetna. Du kommer gå starkare ur varje situation
Kram

Benguela

...var är du? Saknar sin ärliga approach tull vardagen och behoven. Tack för allt du delat!

nydag2018

Tack för omtanken och de fina orden, det värmer i hjärtat! Jag hade tänkt uppdatera här när jag nått 50 dagar men det glömde jag bort totalt. Har varit fullt upp senaste tiden. Nu är dag 52 snart avslutad.
Jag vet att när jag började skriva på forumet år 2016 så var mitt mål att dricka mindre och kontrollerat, flertalet personer skrev då att det kommer minsann inte gå. Jag blev både arg och provocerad. "Jag kan visst, ni ska få se!". Nu har jag insett att dom hade rätt. Det går inte för mig att dricka måttligt, och jag mår ju så himla bra utan! Är så glad och tacksam för det. Jag har kämpat länge med mitt missbruk och har tidigare varit nykter i perioder men då har jag ändå tillåtit mig dricka typ 2 öl och det har funkat typ 9 av 10 gånger men den 10e gången så blir det för mycket och jag hamnar på ruta ett igen. Denna period (52 dagar) har jag inte druckit en droppe. Det finns hopp, även om vägen kantas av gupp.