Hej.
Jag är helt sjukt disträ just nu och är på min 4 dag som nykter.
Jag ringde alkoholhjälpen och talade ut om mitt beroende igår och för första gången erkänner att jag är alkoholist.
Jag fick 31 av 40 på skalan vart jag befann mig på mitt beroende och massa bra tips vart jag kunde söka stöd för min alkoholism.
Nästa steg blir att ta kontakt med en läkare och få ut medicin för att säkra upp ett nyktert liv och hitta en grupp där man kan prata ut om sina tanka och känslor som bombar hela ens psyke.
Nu gäller det att ta tag i livet igen och ha rutiner för det som att varje morgon söka ett arbete och skriva personliga brev och ringa runt.
Planera in träning och avslappning med att lyssna på bra poddradio om t ex alkoholism och andra intressanta reportage medans man ligger raklång och bara är.
Det här är stort för mig att förstå hur mycket min alkoholism har styrt mitt liv och mina beslut och att jag har fått svårare och svårare att umgås med vanliga människor som pratar om väder och vind. Jag söker hela tiden kickar och ska köra snabbt med bilen, sex och kampsport osv. Högpresterande och sen belöna sig själv med alkohol. Skittrött på all yta och på mitt nya hårda jag som har växt fram under åren av missbruk.
Det är så mycket jag har förstört som nu kommer upp till ytan och många bra relationer som jag har krossat av mitt drickande. Jag har väldigt lätt för att charma människor och sen gå vidare till min stora kärleken flaskan.
Flaskan har styrt allt i mitt liv när jag börjar analysera mina steg och det i 30 års tid.
Jag skulle vilja göra ett avslut på 10-20 år av nyktert liv.

Mirabelle

Bra beslut! Risken att dö av en hel massa sjukdomar borde minska rejält om man stryper överkonsumtionen av alkohol va? Så du kanske har längre nykterhet än 10-20 år att se fram emot :) Eller tänkte du typ att sen när ena benet är i graven så släpper jag loss och dricker av hjärtats lust igen? Så tänker jag själv ibland när det känns för sorgligt att vinka adjö till ruset för all evighet... Jag kan visst dricka vin igen, sen när jag är nästan död, för då kan det knappast spela någon större roll. Jag hoppas att jag inte är för rakt på nu, så du tar illa vid dig... Ett väldigt bra beslut har du fattat, och du ska vara stolt över att du sökt hjälp. Det kräver mod! Så bra att du kan sätta fingret på mönster i ditt sätt att ta dig an livet... Högpresterande, belöningar, kickar, ytlig charm... Det låter som om alpha-hannen inom dig har mognat och är redo för nästa nivå i livet. Självförverkligande på ett annat plan... Önskar dig all lycka och välgång (och rejäla doser själv-medkänsla när det behövs).

Nyttan

Jag tänker 30 år berusad och 30 år nykter. Det är svårt, det är tungt, det är ensamt att gå igenom men om man kan vara lite nyfiken på hur det är att leva nykter så blir det lättare. Rikta energin mot allt som ger något tillbaka.
Ta all hjälp du kan få!
Grattis till ditt beslut!

RogerRogerRoger

Tack för era inlägg.
Gudars vad svårt det var att ringa om hjälp och tala om sin alkoholism och tack för er stöd.
Det är mycket skit som kommer upp till ytan när man är nykter och insikter som är obehagliga om sig själv. Jag som trodde att jag var en snäll kille..
Jag hoppas att jag kan vara nykter 30 år till men jag är nöjd med de dagarna jag får som nykter. Jag relaterar till min far som dog av alkoholism och var i min ålder. Jag har följt min fars fotspår utan att förstå det själv men i annan skepnad med lite dyrare vanor och vackrare fasad. Men med åren har jag misskött min ekonomi och kommit närmare min far på alla plan. Jag har levt för dagen och låtit pengarna rinna ut i sanden och varit nöjd med att sluta kvällen berusad. Det fungerar inte att leva utan framförhållning om man vill ha ett bra liv;leva för dagen är inte en bra slogan för den som dricker dagligen.
5:e dagen nykter och njuter av att se snöhögarna utanför och kommer ibland in i lyckorus och är det som jag känner nu så är jag nöjd med livet. Men ångesten kommer ibland som en käftsmäll och det är inte lite skit som jag har ställt till med.

Mirabelle

Jag tror alla ställt till med skit i varierande grad... Det är bara det att vi som levt i alkoholhaltigt lullull har lyckats undvika att bearbeta våra tillkortakommanden varteftersom. Så nu i nykterhetens kranka blekhet kommer alltihop på en gång som en megastor käftsmäll. För mig finns det iaf ingen ände på vad jag kan våndas över sedan jag valde att leva nyktert. Väldigt mycket av det är urlarvigt. Jag borde inte låta det stjäla en minuts själsfrid. Men jag antar man måste ta sig igenom och sortera allt det där som man lyckats förtränga... Att du på det hela taget är nöjd med livet som det ser ut, och kan njuta av den enkla vardagsglädjen, ger dig styrkan att gå igenom den processen och rida ut ångestvågorna!

RogerRogerRoger

Tack Mirabelle.
Jag försöker tänka på det som fungerar bra i mitt liv och vilka styrkor jag har som person och förstärka dem. Tidigare har jag misslyckats med att avstå från alkoholen på grund av att ångesten har blivit för stor och att jag inte har förstått min problematik med alkoholen på ett djupare plan. Det är enklare att tackla ångest nu när jag vet att jag är alkoholist och det är en tröst att läsa andras tankar om sin kamp med alkoholen och jag ska ta all hjälp jag kan få för att inte trilla tillbaka. Nu är det lätt och det är ett projekt och jag rider ut stormen och är nöjd med mig själv, men sedan kommer sommaren och alla fina minnen med att sitta ute i solen med en öl i handen och bara vara. Det är många fällor som jag måste ha koll på och den sociala fällan när man ska ha roligt med sina kollegor och träff med kompisar från förr. Jag är både introvert och extrovert som person och stora sociala sammanhang är rena döden för mig. Jag sitter mycket hellre med någon och spelar schack än vara med ett stort gäng där man ska dunka varandra på ryggen. Måste förstå mina egna begränsningar som människa och avsaknad av den insikten har slutat med supande. Den inre stressen tar över för att jag vantrivs och är understimulerad.Alkoholen kan få en att bli rolig till en början men när man inte har ett stopp så blir det inte lika lustigt mot slutet av kvällen.Dagen efter är rena tortyren psykiskt när man har festat med ett gäng och värst har det varit att släpa hem helt fel person dessutom. Nu pratar jag om den ytliga ångesten som är pinsam men helt fruktansvärd. Att festa med gänget har man halkan in i många gånger men senare åren har det varit parkbänken i vardagsrummet och jag har undvikit allt med andra människor för att få krypa in i min mysiga alkogrotta. Nu ska jag ut och njuta av det vackra landskapet som jag är omgiven av och vara glad och tacksam för det och är evigt tacksam för att inte bolaget är runt hörnet.

Mirabelle

Samma om mig! :) Det skapar en inre konflikt att å ena sidan vara så utåtriktad, och å andra sidan föredra att vara för sig själv... Jag undviker alla sammanhang med många människor på min fritid. Min professionella roll går däremot ut på att hantera människor och stå i centrum. Ibland får jag ångest inför jobbet, om jag just då är i ett introvert sinnelag. Det känns överväldigande att möta och bemöta alla dessa människor... Extroverta dagar har jag väldigt svårt att vara ledig istället, eftersom jag byggt en väldigt introvert fritid...

Jag tror som du att nykterheten är lättast nu, när det är ett projekt, en nystartad kamp. Vinnarskallen är påslagen. Vart eftersom tiden går svalnar kämpaglöden. Det är nog egentligen då den riktiga kampen börjar. Vi får stålsätta oss inför den fasen, och stötta upp varandra!

RogerRogerRoger

Hej Mirabelle. Jag har samma yrkes situation som dig och du har helt rätt att jag är både introvert och extrovert. Du fungerar exakt som jag gör och känner igen dessa dagar som man inte vill gå hem och jobbar hellre. Vi får stötta varandra. Kampen har inte börjat än och du förstår vinnarskallen och jag är en projektmänniska och tränat på elitnivå.

RogerRogerRoger

Klarat helgen utan folköl och alkohol. Det är en stor seger för mig. Imorgon ska jag ringa läkaren och fixa medicin för att förhindra återfall. Dagens njutning har varit att lyssna på Banks senaste album på högsta volym, live plattan med White Stripes och Leonard Cohen låten You Wont It Darker den rösten får hela rummet att vibrera. Nu ska man börja på sin 2:a vecka som nykter och det känns som om jag inte kan minnas sist jag drack öl och vin.

Nyttan

Du tar detta på allvar! Som ni nu konstaterat i din tråd så börjar utmaningen när vinnarskallen fått sitt. Tredje veckan verkar vara en stor utmaning för många här på Forum så ta och läs i trådarna - det finns så mycket gott och bra att hitta här inne om man ger sig tiden! Håll i, håll ut!

CS

Är själv även innan i det nya livet utan alkoholen. Snart en månad utan alkohol. Det längsta utan på många år. Dagar går upp och ner, men man får bara göra det man ska för att må bra. En vän och ett stort stöd till mig sa att det är inte så jäkla svårt egentligen, det är bara att göra. Du kommer få så mycket positiva effekter så du kommer till slut aldrig fatta varför du ville döva de där äkta riktiga känslorna med alkohol. Jag har dövat och lugnat så det räcker nu. Men det är ju lite läskigt då jag börjar gräva i vem jag egentligen är utan alkoholen. Men jag är för jäkla nyfiken för att inte låta bli att undersöka. Jag kan hålla mig nykter det vet jag för vilja har jag, men hur vill jag må då? Det är så jäkla många aspekter på detta. Häftigt och omvälvande.

Nu har vi klarat helgen, det är coolt. Nu tar vi en dag i taget, dagar blir till veckor som blir till månader som blir till år.

Skit i att ta det där första glaset bara så håller du dig nykter! :)

Kul att följa din resa.