Tja
Blev kvar i sängen idag.
Tretton år gammal upptäckte jag tjusningen med spriten. Jag som annars var en osäker liten grabb, ofta med en utanförskapskänsla, blev plötsligt charmig, rolig och jäkligt häftig bland skolkamrater och kompisgäng.
Hade aldrig någon typ av fritidsaktivitet som till exempel fotboll och har alltid haft svårt att skaffa vänner.
Jag kände sammhörighet med alkohol.
När lärarna snackade om farorna med alkohol var det mot mig klassrummets alla blickar vändes åt.
Kände mig stolt när folk tydliggjorde att de aldrig sett mig nykter.
Spriten blev min grej.
Min syn på rusmedel är i grunden liberal och kanske aningen uppmuntrande. Jag började testa gräs och andra droger när jag nyss fyllt 18.
Idag är jag snart 21, har ett jobb jag inte direkt trivs med men som betalar räkningarna, flyttade nyligen hemifrån och har en ganska värdelös yrkesutbildning i bagaget.
Jag röker gräs dagligen och har gjort så åtminstone ett år, har dålig tidsuppfattning i allmänhet och gällande detta i synnerhet.
Är vaken varje helg med hjälp av tjack och häver i mig alkohol och röker mängder av gräs.
Går inte utanför dörren nykter sålänge jag inte ska till jobbet, där jag oftast är, och strävar efter att vara, drogfri.
Nu har jag varit full varje dag i januari.
Min inställning har formats till någon slags skiter-i-allt-mentalitet där jag ständigt är medveten om vart jag är på väg men krökar på och struntar i konsekvenserna.
Såklart har jag drömmar och ambitioner men de flesta är dåligt verklighetsförankrade och ger istället för motivation en känsla av rivande uppgivenhet.
Mitt umgänge kryllar av likasinnade i liknande situationer. Jag har för låg självkänsla för att ens närma mig tjejer och allt är på väg rakt åt helvete.
Troligen kommer jag fullständigt skita i alla eventuella svar här och röka på eller ta en öl redan imorgon, eller troligast redan ikväll, men tänk om jag bara hade pallat vara nykter veckan ut?
Men spriten och ruset är ju en del av mig, hela min självbild omhuldas av dekadens och dåligt leverne. Jag kanske vill dö i misär bara så folk kan tycka lite synd om mig, kanske är det av samma anledning jag skriver det här?
Stannade hemma idag, i sängen. Vet inte ens vad det är för väder ute. Vill helst inte lämna min lägenhet alls någonsin.
Jävla grinkuk man råkar vara... Men det blev i alla fall ett hyfsat ärligt inlägg.
Tack