Jag är rädd att min nykterhet kommer göra mig så ensam. Jag har fina vänner, men precis som jag valde att leva mitt liv tidigare så dricker dom alkohol. Jag vet inte hur jag ska klara av alla situationer där människor runt omkring mig dricker.. Jag övertalar mig själv att "Jag också kan dricka ett glas" vid såna tillfällen.. Men vill heller inte missa allt för att jag inte kan dricka alkohol.. Hur gör ni?

Jag är med utan att dricka. Har kul ibland och det är skitjobbigt ibland. Säger om någon frågar att jag dricker inte längre för att det fick mig att må dåligt och börjar jag dricka slutar jag inte. Följdfrågorna uteblir eller så har jag mötts av beundran.
Men jag är stolt över min nykterhet och därför bemöts jag nog på detta sätt.
Jag har dock inte alltid varit stolt och självsäker i min nykterhet. Det tar tid, du måste jobba med det. Länge undvek jag tillfällen där min nykterhet skulle ifrågasättas, umgås på andra sätt med dina vänner. Den dag du är trygg i ditt beslut och verkligen vet varför du inte dricker är det inte så svårt längre.
Ta en dag i taget så kommer du dit så småningom. Det är kanske en klyscha men sann ändå. Det finns tyvärr ingen quick fix när det gäller alkoholberoende. Bara lägg så många nyktra dagar bakom dig som du kan.
Skriv och läs här. Kunskap om vad alkoholen gör med oss är nödvändig för att vi ska kunna tackla svårigheterna med den...
Styrkekram och här är du inte ensam!

Janedoe0

Jag förstår.. Hur länge har du varit nykter? Tänker om känslan någonsin kommer att försvinna? Precis som du skriver får jag nog undvika triggande tillfällen till en början men sen kan jobba sig tillbaka in i det allt eftersom tiden går. Tack för att du tog dig tid att svara mig. Kram!

PP

Men visst finns risken att det kan bli lite ensamt i nykterheten. För min egen del blev nykterheten viktigare än umgänget med vänner som drack. Efter em tid märkte jag att det fungerade bättre att stå ut med påverkade i min omgivning, och känslan av att vara en vinnare infinner sig.
Stort lycka till!
//
PP

PP har rätt! Och Janedoe, känslorna som alkoholen får dig att känna kommer försvinna om du inte dricker. Så enkelt är det men det tar tid och i början är det svårt att veta vilka känslor och tankar som hör ihop med beroendet. En sak kan jag lova: ingenting blir sämre av ett nyktert liv. Jag trodde jag drack för att det var min natur, att jag var tvungen för att fungera och må bra.... Nu vet jag att det var precis tvärtom.
Jag har inte druckit sen 31/7 2017 och även om det var ett helvete av trötthet och svarta hål kände jag ändå någonstans att en positivitet växte inom mig. Livet är inte lätt vare sig med eller utan alkohol, men jag lovar dig att utan A är du oerhört mycket bättre rustad att ta dig igenom det svåra livet kastar på en...
Och den där känslan av att vara en vinnare som PP nämner, den kommer och den är en oslagbar känsla! Bara den i sig får en att ha riktigt kul på fest?
Så ta några månaders semester från det liv du är van vid och gör sedan en utvärdering. Du kommer förstå vad vi pratar om❤️

Janedoe0

Tack! PP och Amanda. Det är skönt att höra att ni båda är positiva i både känslor om ensamhet och umgänge. Att både och kan bli minst lika bra, man får bara hitta ett eget förhållningssätt. Jag vill också känna mig som en vinnare! <3

Jag har valt bort vänner och släktingar som dricker för mycket..Tycker inte det är kul att se fulla människor..Har faktiskt alltid stört mig på fylla när jag själv varit nykter.Ingen är sig själv..Folk beter sig som dom vore hjärnskadade, och det är man ju tillfälligt också..Sluddrar, snubblar, vräker ur sig vad som helst, och gör saker dom aldrig gjort nyktra..Jag träffar nyktra vänner. Alla gör vi olika val. Men jag vill må gott och göra saker jag tycker om..Dit räknas inte fylla, fester skrik och skrän..Du kommer att välja din väg till umgänge..Det finns massor med människor som har sundare intressen än alkohol och andra sinnesförändrande substanser..

Janedoe0

för ditt svar. Det är inte lätt.. människor som dricker alkohol har ju en tendens att ifrågasätta dom som inte dricker heller, man blir liksom en partypooper som förstör stämningen. "Vadå ska du inte dricka? Kom igen!" Eller "Men vadå kan inte du också ta en öl?". Det är ofta där jag trillar dit och tänker "Okej, men jag borde väl också kunna dricka". Fast jag kan ju inte det.

Jag tänker att jag tids nog också måste se mig om efter andra vänner. Som valt nykterheten eller som har andra intressen också! Många av mina vänner är väldigt festliga av sig, tycker om att gå ut, träffa människor på stan. Men den miljön är så inbjudande och triggande för mig! Det går liksom inte.

av nykterheten är det ju lättare att trilla dit.Vi blir starkare med tiden om vi förstår oss själva och beroendet. Intaget ser ju olika ut.Även varför vi dricker, berusningen och konsekvenserna av drickandet.Det som vi alla har gemensamt är att våra hjärnor har blivit beroende av en substans, eller att hjärnan inte kan hantera substansen utan att det blir kaos för personen.När vi fattat att beroendet eller hjärnans förmåga att hantera substansen är kronisk, då är det lättare att leva med det..Vi är många som försökt på alla möjliga vis att dricka normalt, göra uppehåll, svagare sorter osv, osv..Det går inte.Alkoholismen är kronisk, det försvinner aldrig, finns kvar så länge personen lever..Att se tillbaka på mitt supande är att se tillbaka på en onormal person..En som häver i sig vin, öl, sprit..Absolut inget alkoholfritt..Varför dricka a-fritt?? Det är ju ruset man vill åt..Det blir bara värre och värre..Kroppen tål mer och mer alkohol..Våra resor med alkoholen ser olika ut.Men konsekvenserna är inte så olika..Trasiga familjer, ledsna, ångestfyllda medberoende anhöriga, ofärdiga projekt, jobbproblem, alkoholrelaterade sjukdomar, fyllekonsekvenser och till slut för tidig död..Det roliga och festliga har försvunnit för många år sedan.Beroendet av alkoholen gör att vi gör fel val som drar oss djupare ner i träsket...Men det finns en återvändo..Total nykterhet...