Stanna eller gå?

Titt som tätt dyker den frågan upp här på forumet. Det är en fråga som gärna bollas med andra. Funderar du på den frågan? Till syvende och sist så är det bara du som kan ta beslutet om att lämna eller stanna kvar i relationen. Ingen annan vet exakt hur din relation till din närstående är. Hur du mår och hur just din vardag ser ut.

Andras perspektiv kan bli hjälpsamma och det kan vara skönt att läsa hur andra har det och hur de har gjort i liknande situationer. Här kommer några tankar från oss. Som sagt, inget facit!

Som anhörig skulle man väldigt gärna se in i framtiden – kommer din närstående att sluta/minska sitt drickande? Då skulle du kanske vilja stanna kvar. Eller kommer det fortsätta som nu, eller kanske blir alkoholkonsumtionen ännu värre? Då kan det vara så att du vill lämna så fort som möjligt. För att inte drabbas ännu mer av alkoholproblemens konsekvenser.

Vad är bäst? Ingen av oss kan se in i framtiden. Vi har bara historien att lära sig av. Ett tankesätt som kan ge en hint om vad som är det bästa beslutet för dig är att se hur du har mått och hur ditt liv har sett ut i ett längre perspektiv, exempelvis det sista halvåret eller året. Om det skulle fortsätta precis som det varit sista halvåret i några år till, hur skulle du påverkas av det? Finns det också andra som drabbas av ditt beslut, exempelvis barn? Vad skulle det innebära för dem om situationen skulle fortsätta vara likadan i ett eller flera år till?

En annan fråga är också hur din närstående ställer sig till förändring gällande alkoholkonsumtionen? Om ni tillsammans delar en oro om hur alkoholen påverkar er relation och det finns ett intresse för förändring, då kanske det finns en möjlighet att bryta de negativa mönstren och skapa något positivt tillsammans. Men om ni inte alls delar den oron och du som anhörig i stället får höra att det är dig det är fel på och att din närstående försvarar sin alkoholkonsumtion med näbbar och klor, då kan det tänkas att vägen till förändring är längre, om den någon gång kommer att väljas.

Om du vill kan du testa en övning som varit till hjälp för många i den här situationen. Ta ett tomt A4 papper. På ena sidan skriver du ned alla underbara, fantastiska händelser, minnen, känslor, beteenden osv som du kopplar ihop med din närstående.
På andra sidan skriver du ned alla de negativa, mörka händelserna, minnen och beteenden som du upplevt hos din närstående.

Som anhörig vill man naturligtvis bara möta ”den positiva” sidan. Men man kan inte välja bara en sida av en person. Den andra sidan finns också där. Känns det okej att leva med de båda sidorna? Finns det möjlighet att minska kontakten eller skydda sig från den negativa sidan? Eller är det så att den sidan får så allvarliga konsekvenser för ditt- och kanske gemensamma barns liv, att lämna är den väg som blir mest hälsosam?

Håller tummarna för att du hittar din väg som känns rätt för dig! Bolla gärna med andra medlemmar här på forumet, men kom ihåg – det är bara du som har svaret för just din situation! Ibland finns för- och nackdelar såväl i stanna som att gå och ändå behöver du ta ett beslut.

/Carina

Foto: Jordan Ladikos on Unsplash

tagg: