Jag förstår inte det här med att sätta gränser, vara tydlig var min gräns går. Hur gör jag rent konkret?? Jag kommer inte att lämna min man för det skulle innebära att våra små barn är hos honom varannan vecka och det vill jag inte pga hans alkoholism. Jag skulle omöjligt få ensam vårdnad och jag vill dessutom att barnen ska få ha sin pappa.
Så hur kan jag vara tydlig mot honom vad jag accepterar och inte? Inget händer ju, han kan göra som han vill för här står ju jag kvar i vått och vått. Vad menas med att sätta gränser och att vara tydlig? Vad har ni gjort då? Det låter ju bra...

Anxiete

att ge råd.... Vi är medvetna om att det är alkoholisten som ”bestämmer” så länge vi är kvar, vi kan inte tvinga någon att sluta dricka, det måste komma från personen själv.
Det som hjälper mej är att jag har lärt mej att inte skydda honom längre, att inte underlätta drickandet genom att på olika sätt ursäkta honom inför andra eller här hemma, inte köra ärenden åt honom .
Jag har också konstaterat att ska han få dricka på sina villkor då måste han räkna med att jag exkluderar honom från en del saker. Sovrummet t.ex vem vill ligga i fylleångor hela natten och lyssna på snarkningar? Han får ligga i gästrummet när han har druckit, det är en gräns jag har dragit. Nu har vi inga gemensamma barn och de vi har är vuxna men jag hade haft väldigt svårt att låta honom ensam ta ansvar för barnen när de var små, så kan du ordna barnvakt när du ska göra något så kanske det kan visa honom vad han missar.
Försök planera roliga saker för dej och barnen men räkna inte med honom , du blir bara besviken.....
Kram på dej ?

sailing

låter precis som du är jag, min situation ser likadan ut. har levt med detta i snart tio år. har en son på snart tre nu med samma man,. vill inte lämna honom. men vill att han inser vad han kommer göra mot sin familj om han fortsätter. ingenting fungerar. står maktlös. är bara ett tomt skal snart.