Hej! Nyss brast det för mig. Jag är Helt ny som medlem, men har läst några inlägg tidigare. Ts brukar få kloka svar.

Vill dela med mig av mina anteckningar från makens senaste två månader av helgfylleri. Klipper och klistrar utan att rättstava eller snygga till...
Skulle uppskatta era tankar kring detta...

"Valborgshelgen. Full. Slog sönder köksskåp och låda, spridde ut gamla sopor på köksgolvet, kissade på dem och golvet. Bajsade på köksstolen och golvet. Han Tycker det är skrattretande att jag grät när j ag såg detta äckliga kaos. Hånade mig.

Tor 10/5 full. Gapig, elak, förbannad på mig på kvällen. Natt: Kissade ner badkar, golv och toa. Senare samma natt kissade på badrumsväggen vid dörren, golvet, nya mattan. Kiss överallt!

Fre 11/5 full!!! Tänkte kissa på sovrumsväggen och heltäckningsmattan. Hade tagit fram snorren ur kalsongerna och lutade sig mot väggen. Jag frågade om vaken. Sa du ska inte kissa där! Han brottades med tvättkorgen och sängen för att "komma förbi". Fick leda honom hela vägen till toastolen. Han Kissade utanför, jag städade. Snus i ett spår på hela golvet.

Tor 17/5 extremt otrevlig och elak. Höll mig och barnen undan.

Fre. Full. Tänkte kissa i klädkammaren, men ångrade sog och gick in i badrummet själv när jag kastase mig ur sängen. Kiss runt toastolen som varje helg.

Lör19/5 på middag hos E och J. Onykter men inte konstig. Försökte väcka mig flera gånger under natten för att prata om kvällen.

25, 26, 27/5. Drack relativt måttligt, men även söndag.
Måndag 28/5 smygdrack flera öl.

1/6 full, glad men asjobbig! Läste ej av mig alls. Höll på att pissa i sovrummet men jag väckte och såg till att han kom till badrummet. Inihelvete less på fylla varenda jävla helg.
Tisdag 29/5 smygdricker öl igen.

Fre 1/6 full. Jobbig.

Lör. 2/6 Jag var på möhippa. Första gången jag var ifrån B mer än ett par timmar. Besviken då han druckit ca 8 öl när jag kom hem. B utslagen på soffan. När jag påpekade blev A rasande. Jag var äcklig, vidrig, självgod, falsk, idiot, dum i huvudet...

Tis 5/6 innan nationaldagen. Tolv öl. Full.

Fre 8/6 tror han höll sig till 10 öl. Men dricker fast han har ansvar för barnen. De var på stranden. Inga mängder, men ändå... Kissade ner hela toaletten, men på det hela en lugn kväll.

Ons 13,tor 14, fre 15/6. Tog "föräldraledigt" tor o fre. Onykter samtliga kvällar. En timme vid badet med B. Resten fick jag ta som vanligt.

Midsommarhelgen : onykter tor, fred, lör, sön. Kissade i badkaret, otrevlig och hotfull när jag krävde att han skulle städa efter sig.

29/6 firmaöl och semester. Tvungen att hämta honom i Stockholm efter att ha lämnat Aaa hos sin far. Jag var tvärslut efter 6h i bil när vi kom hem och ville sova. Han hinkade whiskey. Gjorde slut med mig, när vi gått och lagt oss "för vi har ändå inget förhållande" och när jag frågade sa han att vi ska prata om det när han inte har druckit. Sedan började han mysa och busa med B och småprata med mig om b.

30/6 full så klart. Luktar Bränt os i hela huset, som Lutzendimma. Han svinförbannad för att jag bad honom ta med sin tomma ölburk från sovrummet. En orimlig begäran enligt honom då han hade en annan ölburk i ena näven och mobilen i den andra. Först betedde jag mig jävligt grisigt enligt honom sen eskalerade det. Jag är nu grisig, svinig och sjuk i huvudet. Jag lämnade sovrummet och gapandet.

Hörde lite senare B gråta. Trodde A försökte trösta, men det minskade inte. Gick upp. B satt vid fotändan av sängen otröstlig och ensam. A låg och blundade med hörlurar på. B och jag sover på soffan inatt tror jag.

Hörde nu hur han pissade på hallgolvet uppe. Jag gick upp, suckade fram ett "vad faan". Då tog det hus i helvete! Jag hämtade papper och bredde ut över sjön. Han kom, började halvhjärtat att torka samtidigt som han gastade på mig att det var bäst för mig att jag hämtat papper! Sedan var det tydligen så att jag flinade åt honom (som om jag tycker att hans pissande är så kul!) och att jag Ska ansvara för att städa efter honom. Det är mitt problem. Jag låg på knä och skurade och han gormade. Jag sa att jag inte är hans husslav även om det ser ut så nu och att jag är trött på att torka hans piss överallt varenda helg. Han svarade att du är ju för fan sjuk i huvudet. Det skrek han åt mig flera gånger. Jag gick därifrån. Soffan så länge B sover, sen drar jag."

Han är berusad varje fredag och lördag utan undantag. Plus övriga helgdagar.
Sitter nu och funderar på vart jag ska ta vägen. Utan pengar, jobb, familj eller nära vänner. Allt detta är borta sen jag träffade A.
Finns det solskenshistorier? Där folk inser det orimliga i sitt handlande innan det är för sent? A har svår Adhd och medicinerar för det. Elvanse och alkohol är ingen lyckad kombo! Borde jag ge upp helt enkelt? Ursäkta snurrigt och långt inlägg. Så trött!

sailing

får tårar i ögonen när jag läser det du skriver. dels för det påminner om min egen situation, och dels för jag vet vilket helvete du har och hur ont man har i bröstet över att skydda sina barn men samtidigt ha ångest över att man tar emot skit mer än man behöver. att få höra vilken idiot man är för man gråter, eller att man är en fitta för man säger åt honom o sova någon annanstans än i sängen . Klumpen i magen växer när jag läser andras trådar här. Så många som delar samma sorts lidande över någon som orsaker detta själv. man dör sakta inombords .

Inte så lyckli…

Ja, undrar hur många vi är, vi som blir kallade idioter, grisar, vidriga, äckliga, sjuka, självgoda, gnälliga osv. För att vi ogillar våra partners fyllor (och konsekvenserna av dem) och har mage att yttra eller på minsta vis visa vad vi känner...

Rädda dig själv och framförallt ditt barn! Helt horribelt det du berättar! Du får hjälp och stöd av samhället när det gäller ekonomi! Har du nära anhöriga som kan stötta dig? Detta ska du och ditt barn inte leva med! Kram och vill skicka dig styrka att ta dig bort från honom!

Kommer från andra sidan. Läser här ibland och blir lika ledsen varje gång. Vet att jag gör min familj illa och det är det sista jag vill. Och då är det ändå så långt ifrån det du beskriver... vet inte om jag nånsin sett solskenshistorier här på anhörigsidorna. Närmast har nykteristen varit o det var inte beständigt. På forumet "Förändra sitt drickande" finns vi som strävar efter att sluta. Inte ens där finns många solskenshistorier. Alkoholism är trassligt, progressivt och svårt att tygla. Som din man beter sig har det gått väldigt långt tycker jag. Han får permanenta skador på hjärnan som gör att han blir mindre o mindre medkännande.
Du är värd så mycket bättre än det här! Själv skäms jag för att jag dricker mig full utan anledning, blir trött o somnar. Och är livrädd för att hamna där man uppenbarligen inte bryr sig längre. Det finns säkert en förklaring i medicin, Adhd etc, men så länge han inte ser problemet eller skyller det ifrån sig, finns nog inget hopp. Värna dig själv o ditt barn. Det han håller på med är äckligt och ovärdigt både dig o honom.

Är detta sant!!??
Lever du och barnen under sådana vidriga omständigheter!!??

Du måste söka hjälp, vänd dig till kommunen om du inte har vänner eller anhöriga.

Det finns en socialtjänstlag som reglerar rätten man har till hjälp.
Och anhörigkonsulenter ska numera finnas på varje socialkontor i varje kommun.
Skriv ut dina anteckningar och visa dem för din man när han är nykter så han förstår varför du vill lämna honom.

Även om han har ADHD så är väl han normalbegåvad?

Kära du, du behöver all lycka du kan få!???

Inte så lyckli…

Nu har jag bokat in en visning på ett fritidshus som finns till uthyrning. Ett första steg ifrån detta. Har dock en känsla av att hur jag än gör så blir detta en smärtsam och jobbig upplevelse...

att skriva dagbok och att dela med dig här! Välkommen hit!
Du och barnet måste bort från den situation ni lever i! Nu genast, helst idag fast idag kanske inte är möjligt. Du ska ge upp (för att använda dina egna ord), du kan vända dig till kommunen som du fick förslag om, du kan också, redan idag, vända dig till en kvinnojour.
Solskenshistorierna här är få även om det finns några både här och på forumets 'andra sida'. Din berättelse inger inga signaler alls om hopp för förändring från hans sida. Du ska söka hjälp för att så snart som möjligt få ett eget hem där du och barnen kan leva lugnt och i trygghet! Till Kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt, de kan det här http://kvinnofridslinjen.se/sv/
Skriv gärna och berätta hur du har det och det går för dig. Sommarkram, kom ihåg att det finns ett bättre liv för dig❤️? / mt

visningen, bra att du har börjat gå i rätt riktning! Håller tummarna för att det är ert nya hem! Starkt och klokt av dig att agera! Kram ☀️?

Anxiete

Din och ditt barns situation är fruktansvärd, det finns inget gott som kan komma ur det som ni har det nu ! Så klokt av dej att börja leta utvägar ut .
Du ser en smärtsam och jobbig tid framför dej, ja förmodligen blir den det, men då går det i alla fall åt det bättre hållet. Du och barnen får det lugnare och tryggare . Om du stannar så kommer ingen förändring att ske, mer än till det sämre troligtvis. Ta all hjälp du kan få från kommunen, du ska inte behöva ha det så här !! Stor stor kram ?

Första steget taget!

Nu kan det bara bli bättre på sikt,
en tuff process såklart men du klarar det?

Skriv här på forumet hur det går och hur det känns så stöttar vi dig???
Kramar???

Även jag från ”andra sidan” med 50 dagar nykter. Jag ansåg att jag hade problem, men så illa som du beskriver din partner ovan har jag aldrig betett mig.
Som andra har skrivit så är det nog bäst att tänka på dig själv och barnen. Han verkar ju inte ens ha ånger kvar dagen efter. Min mamma lämnade min far som var en elak (och värre våldsam) alkoholist, det var knapert men nödvändigt och jag är tacksam. Ta hand om dig!

sessi

Jag blir gråt färdig när jag läser vad du skriver. Det du blir utsatt för är psykisk misshandel. Jag har också blivit utsatt för psykisk misshandel. Jag hoppas att du kommer därifrån.