Hej!
Jag är ny här. Hittade av en slump alkoholhjällpen.se igår när jag surfade på alkohol och viktökning. Oj, om jag hade vetat att dessa forum funnits tidigare... Har ägnat större delen av gårdagen och dagen av att ta del av alla era starka historier och hur otroligt konstruktiva och peppande ni är mot varandra! I många historier känner jag väl igen mig. Nu får det vara nog och det är dags att försöka göra något åt saken!

Vi får se hur det går att skriva nu. Jag lider sedan ett par år av utmattningssyndrom och det tar sig i uttryck bland annat av "fågelkvitter i huvudet" när jag försöker tänka eller skriva, vilket är extremt frustrerande. Jag hamnade i utmattning efter ett antal år varit duktig mamma med stort engagemang för barnens skola och fritidsaktiviteter, full fart på ett krävande arbete etc. Förstår när jag läser i andra trådar att jag inte är ensam om att ha hamnat i alldeles för hög alkoholkonsumtion som ett resultat av detta.

Jag har under många år kunnat hantera måttlig alkoholkonsumtion (1-2 glas 4-7 dagar i veckan) men i samband med att jag fick utmattningssyndrom och var sjukskriven började jag dricka vin oftare. Framför allt i samband med att jag skulle göra något som krävde koncentration. Jag blev frisk, men det hände saker som gjorde att utmattningen i form av panikångest, koncentrationssvårigheter och en extrem stresskänslighet kom tillbaka. Sedan 2014 har allt varit en nedåtgående spiral, blev tröttare och tröttare, huvudet funkade sämre och sämre, ångesten blev värre och värre och samtidigt ökade alkoholintaget sakta men säkert.

För drygt två år sedan fick jag en ny VD och vi saknade samsyn i det mesta så vi kom överens om att jag slutar. Jag fick ett sjysst avgångsvederlag och tänkte att nu får jag möjlighet att vila och tänka efter och god tid på mig att hitta något annat. Bara veckor efter att jag hade slutat brakade det dock rejält och jag ramlade hela vägen ner i källaren. Det var egentligen här mitt osunda beteende började. Jag var ensam hemma och "unnade" mig ett glas vin på eftermiddagen för att lindra ångesten.

Mitt avgångsvederlag började närma sig slutet och det fanns inte på kartan för mig att söka jobb. Hur skulle jag kunna göra det när jag var fullständigt utmattad? Vilket jobb skulle jag kunna ta? Fanns inte en susning att jag skulle kunna skriva CV / personligt brev. Jag hade ett inledande samtal med Arbetsförmedlingen och förklarade detta. De var mycket förstående och tyckte att jag skulle kontakta läkare så att jag kunde bli sjukskriven. Sagt och gjort. Men, tror ni att jag fick någon sjukskrivning? Icke sa nicke. De bollade mig tillbaka till arbetsförmedlingen. Då hade jag fått en ny kontaktperson som sa att för att få A-kassa måste man söka jobb... OK. Då var det bara att börja kämpa (fast jag vet sedan mina KBT samtal att det är just det man inte ska göra när man lider av utmattning). Så jag började söka jobb. För att tillgodose arbetsförmedlingens krav. För att klara att skärpa hjärnan var jag tvungen att dricka vin samtidigt. OK, detta var i samband med att jag skrev ansökningar, alltså inte varje dag. Just i detta skrivande nu har jag rest mig flera gånger för att gå och hämta vin, då min hjärna vill ha det när jag skriver (men hittills har jag lyckats hejda mig).

Det var ju egentligen inte relevant för mig att ta en anställning på heltid. Jag gick en starta eget kurs på trygghetsrådet förra våren och för ungefär ett år sedan startade jag mitt företag. Det är jätteroligt, MEN. Det var mycket krävande arbete i samband med detta, så min vinkonsumtion ökade dramatiskt. Företaget går egentligen bra, efterfrågan finns och jag skulle kunna expandera kraftigt. OM JAG BARA ORKADE!!! URK! För att få ork har jag druckit mer och mer vin och nu under sommaren har det spårat ur helt.

Jag har länge velat förändra mina alkoholvanor men inte vetat hur. Hur ska jag få motivation? Hur ska jag kunna vara uthållig (har rättså kass impulskontroll) ? Det är många gånger jag tagit ett glas vin till frukost eller lunch bara för att det är ett sådant fågelkvitter i huvudet att jag inte klarar av att exempelvis ta fram en skål, öppna kylen och hälla i lite youghurt och sen hälla i lite müsli och ta fram en sked för att sedan äta. Det är så mycket att öppna kylen och tappa av lite från en box...Vinet stillade hungern.

Senaste månaden har jag haft mycket oro i kroppen på förmiddagarna och har vid ett par tillfällen druckit vin på morgonen bara för att stilla den.

Den senaste veckan har jag kommit till flera insikter.
Jag har märkt att jag blir supertrött så fort jag dricker vin och att min trötthet numera inte beror på utmattning utan alkohol.
Jag har insett att det faktiskt finns riktigt stora hälsorisker och det på allvar (vilket jag tror kommer att vara den tanken jag vill komma tillbaka till när det blir jobbigt). Under de senaste 5 åren har jag gått upp i vikt mer än 20 kg (vilket är mycket för en tjej på 158 cm). Har en stadigt expanderande ballongmage vilket varken är sunt eller roligt.

Så, då kom det lite fågelkvitter... vad skulle jag skriva nu? Nä, jag går INTE och hämtar ett glas vin nu.
Jo, i onsdags gjorde jag en ansats att bestämma mig för att bli sundare både vad gäller mat och alkohol. Jag inbillar mig att det kan vara fördelaktigt att ta bort både socker och alkohol samtidigt. Så att man inte ersätter ett "sug" med ett annat. Jag har kört LCHF för och det fungerar bra för mig. Jag blir pigg, får energi och tappar vikt (dock funkade det inte förra gången, men då drack jag samtidigt en hel del alkohol, smart va!). Införde att jag inte får dricka alkohol förrän 18.00 och då inte mer än 1-2 glas vin. Det har gått ganska bra hittills. I förrgår blev det 3 glas vin (för att jag glömde av mig) och i förmiddags blev det ett halvt glas för att motverka ångest eftersom jag var tvungen att prestera något.

Mina mål är att få tillbaka min energi och min hjärna, bli av med min övervikt (visar mig helst inte längre) och att snart börja en vit period. Förhoppningsvis en ihållande sådan. Tills dess, en begränsad konsumtion på 1-2 glas per dag. Tycker förresten att jag redan märker skillnad i toleransnivåerna. Kan det vara möjligt?

Min stora utmaning är att jag har så kass impulskontroll. Jag är även mycket dålig på att ta motgångar. Någon som har några bra strategier för att hantera detta?

Här sitter jag spik nykter en lördagskväll. Det har inte hänt på många många år.
Och det är er förtjänst. Först du Femina, som skrev att din magkänsla säger att du måste sluta dricka nu. Var på vippen att hälla upp mitt första glas, men hejdade mig när jag läste det inlägget. Kort därefter bjuder du in till en gemensam ”dag 1” Jasmine. Detta gjorde att jag bestämde mig för att göra ett försök igen. Är nu bänkad med vatten till ”så mycket bättre”. Tack fina forumvänner för att ni finns. Hoppas ni har en bra kväll!

Vad härligt, känns som att du fattar ett jättefint beslut för dig själv. Önskar dig superfin lördag och hoppas din styrka håller dig upoe.

Vi får se vem som går segrande ur den. Inser att jag har en oändlig mängd triggers.
Just idag spökar minst fem stycken samtidigt. Ingen ångest dock.

Gårdagen gick utan problem, när jag väl hade vunnit den första kampen mot suget på förmiddagen, rullade det på. Sov precis som vanligt, dvs somnar direkt, vaknar och är fortfarande trött.

Tack för tipset John (i Jasmines tråd). Denna gången hade jag ekologiska apelsiner.

Tack Denhärgången för din fina hälsning. Hur går det för dig?

Idag skiner solen hos mig. Hoppas ni andra oxå kan njuta av solskenet!

Hej Vinägermamman!

Sitter här söndag förmiddag och läser dina inlägg och vill bara säga att dina inlägg är otroligt inspirerande. Du gör en fantastisk resa och har verkligen varit STARK! Trots svackor då och då så ger du inte upp. Och du lyckades trappa ner på rekordtid på egen hand det tycker jag är beundransvärt.

När det gäller LCHF (fast jag håller egt med Carina om att det är en massa mål på en gång). Det jag vill säga om viktminskning är dock att 0,5 kilo per vecka är den optimala viktminskningshasiagheten. En annan sak som KAN vara bra med LCHF är ju att det finns mycket att sysselsätta sig med vad gäller LCHF som kan dra tankarna från A. Pyssla med. Baka fröknäcke, göra zoodles och sånt. Funderar själv på vad jag ska pyssla med och har sett den långa listan som finns (tack Alkohjälpen!)

En sak som jag har insett hjälper mig minska suget efter A är att äta ordentlig. Att inte sätta mig jättehungrig med en eller ett par flaskor vin vid datorn och skriva. Om jag är ordentligt mätt så blir suget inte lika starkt. OCH just att sitta vid datorn är en fälla för mig. Där har jag haft vinglas vid sidan om de senaste 10 åren minst.

Hur tänker du om ditt drickande framöver? Är ditt mål att kunna ta en drink/något glas vin då och då och bli "normaldrickare" eller är målet nolltolerans? Några tankar om AA-möten? Tänker att det är något som beroendevården kommer rekommendera men jag får knottror av obehag bara jag tänker AA-möten. De hjälper många och det är fantastiskt - men det funkar nog inte för alla.

Jag insåg i förra veckan att det är nu eller aldrig vad gäller min vinkonsumtion. Jag ringde två olika beroendeenheter inom sjukvården och den ena KRÄVDE Antabus i sin behandling den andra var lite mer liberal. Har snöat in lite på Sinclairmetoden med det gäller ju att få Naltextrone utskrivet. Ska försöka trappa ner själv o har gjort fint schema i excel - något som KAN hjälpa men jag vet ju inte än. Har bara avverkat dag 1 av schemat.

Varför dricker jag? Well - jag har en helt obehandlad PTSD i botten och tänker att på något sätt måste jag lära mig att hantera den utan A. Men det är nog att förenkla för A har alltid funnits i min värld men först som något man intog vid festliga tillfällen, sedan som någon form av belöning/ett par glas vin är jag verkligen värd typ men inte varje kväll, sedan övergick det till ångestdämpning och senaste 10-15 åren mer eller mindre tvång.

Stor styrkekram

Jag gjorde ett medvetet val. Mådde alldeles jätteläskigt igår. Inte pga abstinens, men pga min utmattning. Yrsel, skakningar och på gränsen till ett nervsammanbrott. Varför? Jo, för att jag var tvungen att jobba igår för att förbereda en extern revision av min verksamhet imorgon. Fast jag absolut inte orkade egentligen. Jag ansträngde mig till bristningsgränsen. Och nej, revisionen går inte välja bort. Jag hann dock ej klart eftersom jag är så galet seg för tillfället, så jag får kämpa idag med. Varför alkohol. Jo, den dämpade mitt övriga tillstånd. Och ja, efter imorgon ska jag lyda min magkänsla och pausa mitt företag till mitten av januari. Sen får vi se. Jag vet inte om jag klarar av att driva företaget vidare. Det krävs mycket kreativitet, vilket egentligen är jag i ett nötskal, men den förbannade utmattningen tillåter mig inte att få vara kreativ längre.

En reflektion jag gjorde var att det tydligen räcker med att avså a 24 timmar för att toleransnivån ska sänkas och för att få bakfylla trots ”endast” 3/4 flaska vin fördelat på 8 timmar. Läskigt!

Nu måste jag försöka slutföra förberedelserna för revisionen, men ni är flera som jag vill peppa och kommentera i era trådar. Jag kommer tillbaka till er. Och tack för att ni läser och kommenterar här!
En fin måndag önskar jag er alla!

Märthan

Oj så mycket jag känner igen mig i! Läskigt!

Jag tror att du som jag och många av oss kvinnor är en prestationsprinsessa. Där målet aldrig nås, för när man närmar sig har ribban redan hoppat upp till nästa steg. En mörk limbo som vi dövar med A, utan att egentligen veta varför eller ens vilja det.

Jag är definitivt ingen som ska komma med råd egentligen men jag tror att vi måste stanna i nuet. Inte vad vi har i ryggsäcken och inte vad vi ska uppnå. Skammen och ångesten är som bensin på en brasa, vi måst våga lämna den bakom oss. Här och nu.

Vi fixar det här! ❤️

Revisionen igår gick galant och utan anmärkning, så nu kan jag andas ut igen. Jag snittade dock 1,5 fl vin om dagen sö-ti för att klara av förberedelserna.
Så nu pågår en diskussion i huvudet, om huruvida jag ska försöka vara vit idag. Allvarligt? Varför ska den diskussionen med mig själv ens förekomma? I aug och sept lyckades jag hålla en mycket begränsad konsumtion. Var mer fysisk aktiv också. Lyckades tappa 5 kg och 9 cm i midjan. De senaste veckorna har jag svällt 5 cm. Usch.
Önska mig lycka till idag att jag klarat att stå emot. Kram och ha en fin dag! ?

Hej på dig!
Vi håller tummarna för dig att du lyckas välja annorlunda idag. Hur skulle det kännas för dig om du bestämde dig att just idag så är du nykter?
Hur skulle det påverka tankarna och diskussionen i ditt huvud om du tog ett sådant beslut, bara för idag?

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

om jag just idag skulle bestämma mig för att vara nykter? Känslan som kommer bara jag läste meningen är att jag blir både rädd och orolig. Dessa känslor slungar mig rätt in i ett konstigt paralyserat vakuum. Jag vet att man ska stanna upp, och bara notera känslan. Men jag har inte tränat tillräckligt på det för att klara av att hantera den typen av situation. Som jag tror många har förstått som läst min tråd är mitt problem inte det sociala drickandet, utan att alkohol många gånger hjälper mig att prestera när jag annars inte orkar. I somras hade jag kommit till en punkt där jag inte blev piggare av A, tvärtom. Där började jag min resa och då var det lätt att motivera sig. Men för närvarande funkar det uppiggande igen.
Ang. just idag kan bli problematiskt. Jag en mängd krävande arbete som måste bli klart idag. Jag försökte mig på detta i söndags utan A och höll på att utveckla fullständig panikångest, vilket inte underlättade min situation.
Men framåt tänker jag såhär (ja, jag vet, man ska inte tänka framåt, utan här och nu). Jag har två veckor kvar som är tuffa. Sedan tänker jag pausa företaget hela december och halva januari. Då hoppas jag verkligen att jag kan förändra. Då har jag tiden. Då kan jag ta smällen av att få panikångest eller vad det än må vara. Är jag inte på banan i mitten av januari hoppas jag att jag har mental kraft att våga säga nej till kunder och förlänga uppehållet.
De två veckorna jag har kvar får jag ta som dom kommer. Med eller utan A. Jag vill inte lova mig saker som jag inte tror att jag kan hålla och därmed göra mig besviken på mig själv för att jag inte kan bättre och känna mig kass för det.
I och med att jag hänger här på forumet ganska mycket är jag hela tiden medveten om långsiktigheten. Och att det tar tid att förändra. Och att det gäller att göra sitt bästa för att behålla färdriktningen. Resa sig gång på gång. Att faktiskt kunna känna sig nöjd med de framsteg man gör, även om man i jämförelse med andra är helt urspårad. Låta bli att jämföra sig. Det är var och ens resa och ingen är den andra lik. Just nu känner jag mig otacksam och som en svikare när jag får fina pepp med hopp om en vit dag som förmodligen inte blir helvit, dock förhoppningsvis med mycket mindre konsumtion än de senaste dagarna.
Ta hand om er och var snälla mot er själva finaste forumvännerna!

Tungt för både kropp och själ. Är det mörkret som gör att vi är så många som just nu har det så jobbigt i vår kamp för ett sundare liv?
Idag skiner åtminstone solen och det är riktigt gnistrande. Jag är så trött, så trött, känner mig nästan svimfärdig. Måste ändå jobba. Igår blev det mycket vin, för att klara av jobbet. Revisionen tidigare i veckan tog helt musten ur mig och jag har varit helt golvad. Inte klarat att tvinga mig ut på promenad alls. Alkoholmagen är nästan helt tillbaka. Usch och fy?
Men om en vecka är det färdigjobbat. Då ska jag banne mig ta hand om mig själv och bryta mitt galna mönster. För mig är det allt eller inget. Det är lättare för mig att vara 100% sund än att ex vis bara ta bort A. Så det blir både kost (där ingår A)) och motion. Längtar till måndag om en vecka!
Fortsätt kämpa alla fina forumvänner! ❄️☀️

Men innan jag börjar skriva av mig måste jag säga, WOW, vilket gäng som hänger härinne! Så mycket klokheter, energi och pepp, raka och ärliga berättelser. Jag är så tacksam för att ni finns! Ingen nämnd, ingen glömd!

Varannan dag. Ja, så har det sett ut. Söndagen var i princip vit, men det blev ett litet glas vitt på kvällen som jag egentligen hade kunnat vara utan. Måndagen däremot blev det alkohol för att fixa arbetet dagtid. På natten sov jag kass och var förfärligt trött i tisdags. Lyckades tvinga ut mig på promenad, men det blev inget jobb. Vila, eftertanke och nedstämdhet. Usch, det var en gräslig dag. Igår vaknade jag pigg och utvilad. Lyckades klara jobbet utan A till kl 15, men sen blev det 1,5 flaska. Vaknade kl 2 av storm och hagel och har inte sovit sedan dess. Är trött, men det känns som att jag kommer att kunna fixa denna dagen utan A, trots arbete. Börjar se ljuset i tunneln vad gäller jobbet och stressen lättar. Tror det är därför det inte känns svårt idag. Hoppas känslan håller i sig imorgon också.
Önskar alla kämpar en fin dag! Kram

Trodde jag skulle vara klar med jobbet idag. Är så sliten och så långsam att jag blir helt gråtfärdig. Kan knappt andas. Får ta djupa långsamma andetag. Vill bara vila. Är så trött. Vill inte behöva vin för att klara jobbet. Vill tillbaka till början av augusti. Då lyckades jag få balans. Behöver era virtuella styrkekramar så att jag får kraft att slutföra mina åtaganden före fredag.
Känner mig också så ledsen för att jag skriver så lite i era trådar. Har så mycket jag skulle vilja skriva, men får inte att få ihop orden nu. Tänker på er ska ni veta och vill ge er värme och kärlek.

...det är du värd! Värd all stöttning och absolut inte vara ledsen för att du inte ägnar dig åt oss andra nu. Ta all tid till dig själv! Lova mig det! Kramar i massor!

Femina

Om du just nu fallit tillbaka lite så skäms inte! Här kan du vara ärlig fullt ut och du är bland vänner. Lita på det.
Kram,

Vad jobbigt du har det. ?

Vad gäller att skriva i andras trådar., brukar jag säga att vi växeldrar här på forumet. Ibland orkar jag mer, då stöttar jag andra, ibland orkar jag mindre, då får jag stöd tillbaka. Men jag vet hur det kan kännas, man vill gärna skriva något till den som har det extra jobbigt eller ge uppmuntran till den som fixat något svårt. Jag välkomnade och kommenterade överallt under lång tid, men till slut insåg jag att det inte höll. Nu är jag bara periodare vad gäller även detta. ?

Med detta sagt, ha inte dåligt samvete för att du inte orkar kommentera hos andra, lägg energin på att kunna skriva hos dig i första hand. Det är så det måste få vara.

Ha en fin dag!

Kram

Tack snälla ni för att ni bryr er ?❤️
Nu är jag nästan helt klar med jobbet och pressen börjar lätta. Blev direkt fruktansvärt trött och sitter nu med hög puls, hjärtklappning och tryck för bröstet. Det har varit två gräsligt ansträngande veckor och min kapacitet har sjunkit varje dag. Igår var det nog bara 3%. Är sjukt nära en kollaps, men det sista jag måste göra är inte så pressande. Skönt att inte behöva ”boosta” mig med vin för att orka nu.
Nu kan jag äntligen andas igen (trots puls, hjärrtklappning etc).
Önskar er alla en fin kväll i decembermörkret?

... tryck över bröstet och svårt att andas. Även jag könner så idag... kryper i kroppen och har velat dricka vin för att flyta bort sedan jag kom hem. Suck. Men, nu ska jag sova istället. Hoppas även du somnar nykter. Kram❤️❤️