Hej! Nyregistrerad medlem sedan 5 min, vet inte vad jag ska ta mig till, eller vem jag ska vända mig till.
I korta drag så drabbades min älskade mamma av en hjärnblödning för 2 år sen. Resan har varit mkt lång och pågår fortfarande. Till saken tillhör det då att hon de senaste månaderna slutat äta ( väger ca 45 kg och är 1.55 lång) och hennes "kost" består av ca 1,5 paket ciggaretter om dageb, några liter kaffe och så vin, mängden vet jag inte säkert då hon gömmer flaskor och så, men kan konstatera att det är alldeles för mkt. Hon dricker varje dag, planerar mer eller mindre sin kväll så hon kan smygdricka, och med tanke på hennes fysik så tål hon ingenting. De senaste veckorna har hon trillat mer eller mindre varje kväll och gör sig illa. Mamma är inte längre mamma, det har hon inte varit sedan hjärnblödningen men den senaste tiden har hon blivit mer personlighetsförändrad. Dock är hon manipulativ och hennes läkare vet inget, där låtsas hon som att allt är bra och visar aldrig hennes utslag över hela kroppen, som är direkt kopplat till hennes alkoholintag. Vid konfrontation, oavsett hur man går tillväga, alltså om man försöker va positiv och hjälpsam, om man är arg och besviken eller om man försöker vädja till hennes samvete, så är det samma reaktion,alltså ingen! Istället för att svara så sitter hon tyst, om hon inte reser sig och går därifrån. Att gå efter henne har ungefär samma effekt som att prata öga mot öga, alltså ingen alls.
Hon ljuger och förnekar saker även om man ertappar henne med fingrarna i kakburken så att säga. Blinekar en rakt upp i ansiktet samtidigt som hon kan hålla i vinglaset....
Vart vänder jag mig? Pappa vill inte leva längre för han orkar inte, och vi får ingen hjälp från kommun heller då hon bara är 55 år. Är där någon som har något tips? Visst måste det finnas någon hjälp att få som inte är tvångsvård?
Vi kan inte vårda henne hemma, hon faller och är en fara för sig själv.
Vart vänder jag mig? Vad finns där för alternativ?
Jag känner bara en enorm hopplöshet, når inte alls fram till henne och dessutom ha min friska pappa som inte ser något värde i att leva längre..