Förstås inte men jag med många verkar tro det. Till god mat bara måste man ha vin.
Varför kan man (jag) då inte alltid göra som jag för det mesta gör - bara ta ett glas eller två? Varför blir det ibland 7-8 glas innan man fått nog? Och knappt ens då.Min man är alkoholist, periodare, och har överkonsumerat i hela sitt liv innan det nu gått rätt ner i helvetet. Klart att jag har druckit för mycket med honom, han häller alltid upp mer och mer och inte för att jag "måste" dricka så gör man det ändå. Det är lika med alla väninnor som kommer hit, de dricker alldeles för mycket tillsammans med honom. Mer än vad de annars gör. Vad är det som gör det? Att vi alla "normala" beter oss som alkisar ihop med honom? Jag har druckit med honom också för att det inte ska framstå så tydligt att han har problem. Städat undan och försökt få allt att ser normalt ut. Men jag har hela tiden känt att det är fel. FEL FEL FEL.

Ska jag lämna honom för att rädda mig själv? ELler måste jag bli nykterist jag med? Det vill jag inte....eller vill jag?

Äntligenfri

Hej SuzyQ. Jag känner väl igen mig i din berättelse!
Hemma hos oss har det alltid funnits gott om dricka när det varit fest och det har varit accepterat och tillåtet att bli full på våra fester. Vi har gömt oss bakom att vi inte dömer någon och att är det fest så är det fest...
Flera "normal drickare" har blivit packade på våra fester, egentligen bara ett kamoflage för vårt eget drickande...
Min man är den som sett till att det funnits vin hemma och gärna fyllt på mitt glas trots att det ofta slutat med att jag somnat i soffan. Druckit har jag dock gjort alldeles själv av egen fri vilja!
Jag har för länge sen insett att jag inte klarar av att dricka lagom, jag fixar inte att stoppa när jag väl börjat och därför har alkoholen blivit ett problem för mig. Det tog mig flera år innan jag äntligen tog makten över det beteende som förstörde mig som människa, mitt och mina barns liv.
För fem månader sedan satte jag punkt och jag är så tacksam för att jag äntligen tog tag i det.
Beträffande sorgen att inte kunna njuta av ett glas vin så frågar jag mig hur många av de glas som vi druckit har vi egentligen njutit av? Och hur många av de glas som vi har druckit har vi plågats av?
För mig är det numera ganska lätt att se på mitt drickande med "nyktra ögon" och valet blir då ganska så enkelt!
Det är helt enkelt inte värt det!
Däremot har jag upptäckt att det finns både öl och vin som jag kan just njuta av och det är den alkoholfria varianten.
Jag har ännu inte hittat något alkoholfritt rött vin som jag gillar men det finns jättegoda vita, mousserande, rose' och olika öl sorter.
Fördelen med dessa är att man kan dricka hur mycket man vill och det värsta som kan hända är att du blir kissnödig!
Fördelarna utklassar alkoholen med att du har full koll på läget, minns allt du gjort och sagt och du är bilduglig hela kvällen samt nästa dag!
Väl värt att prova!
Lycka till och kämpa på, du kommer inte att ångra dig!

SuzyQ

Men jag har inte hamnat där än även fast jag överkonsumerar ibland så har jag inga problem - än - att sluta efter ett par glas. Så gör jag för det mesta. Ett glas på en lunch med kompis utan att jag behöver ta mer. Jag har i alla år haft minst en vit månad om året. Ja det låter inte så mycket men förra året hade vi bägge en vit period på tre månader. Inga problem förutom att det kändes lite visset mellan varven.
Jag njuter av ett glas champagne eller ett glas vin. Mitt max-intag är 6 glas, då är det inga problem att kliva upp på morgonen och köra bil, jobba eller träna. Men tyvärr blir det ofta fler glas och det irriterar mig så fruktansvärt. Det får jag ångest av. SÅ nu blir det ett långt uppehåll igen, min man är nu också äntligen odrucken även fast han inte är frisk än på minst ett dygn. Han inser iaf att han inte ska dricka alls mer. Vi får se hur det går med det.
Min lyckligaste tid med honom senaste året har varit när han haft lång vit period och jag har fått druckit några glas och så har vi varit ute och dansat, han har kört bil och det har varit helt underbart! Jag blir så kåt av vin också och det gillar han ju förstås.

Men lång vit period nu för att rensa kroppen och lära om. Håller sig min man ifrån alkohol helt så har inte jag några problem heller.
Men jag är också sugen på att hålla mig helt ren, för det är jobbigt med bakisdagarna, ångesten och självföraktet fast jag aldrig blir stupfull eller utslagen så gillar jag inte att tappa kontrollen. Fan vad svårt det är. Tänk om man kunde börja om...
Kram till dig iaf, du är så gullig och verkar stark och övertygad.