av margaretavilhelmina

Eller entligen vet jag det.
Min man dricker på helgerna och semestern. För mycket och för ofta. Tycker jag. Han håller inte med.
Jag har två barn med honom. Å det är hemskt hur 8 åringen lärt sig läsa av honom. Å han vet hur han ska behandla pappa när han är sådan.
Har gråtit , bönat och hotat alldeles för länge. Flyttat gränserna hela tiden.
Men frågan är när räcker det? När går jag? Vad händer då med mina barn? Måste de vara med honom på helgerna då ? Fasa.
Jag har ju funnits där som ett skyddsnät för dem.
Känner mig så ledsen!

Margaretavilhelmina

margaretavilhelmina
tors, 2014-10-09 - 22:13

Tack alla ! Jag uppskattar det verkligen♥. Idag är det tungt och ensamt. Bäst att försöka sova och hoppas på en bättre dag imorgon. Kramar till er alla♡

margaretavilhelmina
sön, 2014-10-12 - 19:27

Nu har vi pratat. Hände inget speciellt men nu har jag sagt mitt. Han fick välja på familjen eller alkoholen och han valde oss , såklart. Men han har inte problem med alkoholen och tänker inte söka hjälp. Så nu är det bara att vänta igen. Jag litar inte det minsta på honom men han har nu en chans. Vi får se om han tar den. Sedan får vi se om jag kan ge honom en ärlig chans i vårt förhållande pch och det är jag inte alls säker på.
Allt känns väll sådär men ett steg framåt, kanske.

Ullabulla
sön, 2014-10-12 - 19:44

Även om inte ett smack händer så har det hänt nått för dig.Du har valt att tala och uttrycka din mening och du har sagt högt det du tänkt och känt länge.Det är alldeles utmärkt!Förvänta dig inget,tro inget för det är förmodligen många besvikelser till innan något dramatiskt sker från din eller hans sida.
Dvs slösa inte en massa resurser på att hoppas på att underverk ska ske.Men en boll är satt i rullning åtminstone från din sida.

margaretavilhelmina
mån, 2014-10-20 - 10:06

Än så länge allt bra. Första helgen passerat och han var nykter. Vi hade det trevligt. Men vet att det är långt kvar. Ska iväg och prata med en psykolog nu för jag behöver prata och jobba med mig. Vill inte bli bitter. Måste försöka ösa ur mig och lära mig att släppa vissa saker. Så svårt !
Litar fortfarande inte på honom men får ta en helg i taget.

Ullabulla
mån, 2014-10-20 - 13:28

och tar in att när och om han tar ett återfall så är det inte för att svika löftet till dig.Det är isåfall troligen för att han är alkoholist och inte kan låta bli.
Men din nejattityd är nog ett måste åtminstone för dig själv så du håller löftet till dig själv och visar att du menar vad du säger och känner.

Jag gick i två år och väntade på återfall och det pågick ju nästan hela tiden bakom min rygg.Jag kände mig förstås oerhört sviken.
Men har nu i sommar mer tagit in att jag råkar ju ha valt en alkoholist till käresta.
Så därför är det ju bara oss själva vår attityd och vår känsla som kan påverkas,inte hans.
Jag hoppas att din samtalshjälp kan lätta på trycket lite för dig.
Härligt att det händer grejjer,även om all förändring tar på orken.

margaretavilhelmina
fre, 2014-10-24 - 22:15

Är inne på andra helgen som nykter och jag är inte säker på att han är det. Men är för lite för att riktigt märkas, min magkänsla säger att han druckit. Tycker det syns i ögonen och på hans sätt att vara.
Vi ska vara lediga nu en vecka, ska bli intressant att se vad som händer. Bara att avvakta.

margaretavilhelmina
fre, 2014-10-24 - 22:15

Är inne på andra helgen som nykter och jag är inte säker på att han är det. Men är för lite för att riktigt märkas, min magkänsla säger att han druckit. Tycker det syns i ögonen och på hans sätt att vara.
Vi ska vara lediga nu en vecka, ska bli intressant att se vad som händer. Bara att avvakta.

aeromagnus
lör, 2014-10-25 - 09:32

Jag drack själv i smyg, trodde inte att det märktes. Det luktar ju en del. Det måste vara jobbigt att kolla allt hela tiden. Förstod inte hu frugan stod ut med mig. Ta en dag i taget.

Ullabulla
lör, 2014-10-25 - 10:44

att du faktiskt får de bevis under näsan som behövs för att säga dig att han faktiskt dricker.Kan du då slappna av i detta,eller går du igång på alla cylindrar?
Har du någon strategi såhär i förväg på hur du ska försöka agera.Kan du känna ett lugn i att det förmodligen är som du tror,att han smygdricker.Eller känner du dig då sviken och bedragen?
Känn in känslorna i förväg och identifiera isåfall vad de står för.Han är alkis,han kommer antagligen att dricka mer så länge han inte söker hjälp.Det är ju vad deras agerande,dvs drickande eller inte drickande gör med oss medberoende som egentligen ska vara kärnan i problemet för oss.Dvs deras triggers som gör att vi går igång.Kan du helt enkelt skita i det och se om din avslappning kan göra att du mår bättre.
Eller måste du på något sätt upparbeta en strategi då han faktiskt brutit det löfte han gav för en kort tid sedan?
Jag önskar dig en god vecka och hoppas att du ser fel för er bådas skull.

margaretavilhelmina
tors, 2014-10-30 - 15:38

Det är så många här som har så mycket kärlek kvar till den som dricker. Vet inte om jag förtränger mina känslor eller vad. För jag vet inte om jag är kär längre. Tycker illa om den fulla personen så klart men om jag älskar den nyktra personen det vet jag inte.
Vi kanske har växt ifrån varandra eller så är jag för sårad. Vet inte.
Men är nästan ibland avundsjuk på er andra, konstigt nog.
Försöker ta fram känslorna menttycker inte att det fungerar riktigt :-(

flygcert
tors, 2014-10-30 - 20:57

Många har det så klart - det är därför många är här, för att man vill hjälpa den man älskar. Men många har det också. Som du skriver - man tycker inte om den fulla personen, men kanske inte/troligen inte heller den andra personen...

För mig var det så att alla svek, alla hårda ord mm åt ju liksom upp kärleken. Från början var det ju lite så att "en gång är ingen gång" och kärleken var så stark osv, men sedan blev det ju nästan tvärtom; en gång nykter och snäll är ingen gång, och där och då, mitt i all olycka, alla svek, all ledsenhet så hittade jag inte längre känslorna som en gång funnits. De var trampade på, förlöjligade och förstörda... För det är sådant som lätt händer när man lever med en alkoholist.

Ge dig tid - du behöver inte bestämma dig just idag, och jag vet hur svårt det är att veta, men magkänslan kommer om du b ara jobbar med dig själv, vad som är viktigt för dig och vad du vill och vill ha ut av livet!

Kram

Vilse i pannkakan
tors, 2014-10-30 - 22:05

Kan bara instämma med flygcert. Kan man verkligen bara glömma allt som sårat eller ännu värre? Jag vet inte. Just nu känns det som om jag bara måste fokusera på att andas. Ett tag önskade jag att han skulle dricka igen så jag verkligen fick en konkret anledning. Men nånstans har man ju en lång gemensam historia som är svår att bara kasta åt sidan.

Izzy
fre, 2014-10-31 - 02:38

Jag känner precis som du att känslorna har försvunnit. Han har sagt och gjort alldeles för mycket för att jag ska ha några känslor kvar.
Jag tror inte att de skulle komma tillbaka ens om han blev nykter. Det är liksom försent nu!
Sen kan man ju undra hur mycket som är alkoholens fel o vad som är hans personlighet för han kan vara dum även om han är nykter .
Jag tänkte också som du att om han dricker en gång till då får det vara nog. Men det blev många gånger till o jag vet inte vad det var som gjorde att det var nog. Man kommer nog till en punkt då man bara känner det.
Kram

Ullabulla
fre, 2014-10-31 - 07:45

som inte kan släppa känslan och kärleken.Den kanske är min alldeles egen kärlek som inte är fullt besvarad.Men för mig lika levande.Om den står för riktig kärlek,medömkan eller rädsla kan jag i dagsläget inte riktigt svara på.Det får framtiden utvisa om vi hittar varann igen.Men den finns där och är stark.Den var för övrigt helt bortblåst de sista 1.5 åren i vår relation så jag var rätt säker på att detta skulle flyta ganska smärtfritt vår sk separation.

flygcert
mån, 2014-11-03 - 07:21

... ville bara bemöta ditt inlägg - jag minns så väl en liknande känsla när jag nästan bara kände att känslorna var borta: det kändes som att alla andra älskade sina alkoholister, som att de hade förståelse, överseende och oändligt med kärlek och jag skämdes lite för att jag inte kände på samma sätt.
Det krävs mycket av oss för att förstå att vi får tänka på oss själva!!

Kramar till dig!

margaretavilhelmina
fre, 2014-11-07 - 21:31

Jag har verkligen lärt mig mycket av er den lilla tid som jag har varit här i forumet. Vill tacka alla för att ni delar med er.
Klarar nästan av att inte fundera på om min man har druckit eller inte. Tycker att han har betett sig lite konstigt vid vissa tillfällen. Som om han smygdricker ,men det är för lite för att riktigt märkas. Men bara det att jag kan säga till mig själv att det kan jag inte styra över
så släpp det. Det är nytt för mig.
Kramar till alla !♡

mulletant
lör, 2014-11-08 - 06:55

på rätt väg maragretavilhelmina! Håll fast vid tanken att du är maktlös inför om han väljer att dricka eller inte MEN du kan ta makten över DITT liv! Kram / mt

margaretavilhelmina
lör, 2014-11-15 - 16:13

Varför ska det vara sååå svårt! Att inte kolla om och vad han dricker! Att gå vidare och glömma alla gånger som jag blivit sviken. Försöker men vet inte om det går så bra ?