Var ska man ringa om man vill ha in en närstående på behandlingshem, personen i fråga ligger just nu inlagd på sjukhus men jag vet inte läget där ännu. Som jag förstått så har läkaren sagt att det är pga. alkoholen som hans ben slutat fungera helt plötsligt. Nu vill jag gärna vet var man ska ringa för att få personen att komma in på behandling och avgiftning för alkoholmissbruk? Kan man som syskon ringa läkaren och prata, be dom skicka en remiss till avgiftning akut? Eller tar man kontakt med ett behandlingshem?

Mittendaliv

Det behövs ingen remiss för behandlingshem men det bygger ofta på att den som har problem själv vill ha hjälp. Kontakta tex Nämdemansgården om du vill ha mer info. Finns flera olika behandlingshem att vända sig till.
Lycka till!

dagensnyhet

Fy hur han såg ut alltså, ja har inte sett han på två år. Förrän igår då. Ja nu vet ja inte hur han kropp mår för dom får väl inte säga något på sjukhuset till mig, men dom hade iaf erbjudit han hjälp och även han chef skulle erbjuda hjälp så nu kan ja inget annat göra än vänta. Men han är inte i bra skick eftersom benen slutat fungera, de var därför han åkte in till sjukhuset, sen såg ja att ögonvitorna var lite gula. Hur pass bra är dom på att bevilja LVM?

Ebba

Tyvärr är min känsla att LVM inte är något som används alltför ofta speciellt om personen i fråga är fredlig och inte skadar någon annan än sig själv :(

Hemskt men sant och jag vet att det brukar debatteras angående LVM, för och mot osv.

När det kommer till vuxna med missbruksproblematik brukar de "hjälp ställen" som finns gå efter orden att den det gäller själv måste vilja ha hjälp, annars är det lönlöst.

Det är något som har upprört mig för HUR ska en människa som befinner sig i ett missbruk, påverkad eller med abstinens och ev depression, ångest och så vidare kunna fatta kloka beslut när den är för sjuk för att ens klara att ta hand om sig själv?

Jag själv är nykter alkoholist men har även själv varit nära en grav missbrukare och försökt hjälpa denne när den inte själv var kapabel.

Jag ringde runt och tillslut förstod jag att det bästa var att ringa socialtjänsten i kommunen den jag skulle hjälpa bodde och där be om att göra en OROSANMÄLAN gällande personen i fråga, jag gjorde en icke anonym anmälan, då var de skyldiga att söka upp personen det handlar och erbjuda hjälp, samt att de kunde ha mig att ringa om de ville/behövde veta mer.

Ofta klarar missbrukare inte att ta emot hjälp, de är för sjuka men man kan ha tur och din bror kanske vill ha hjälp?

Tyvärr kan man få lov att vänta länge på behandling, det ser lite olika ut och är orättvist.

Då kan en sk avgiftningsavdelning vara en idé så länge.

Där görs ingen behandling men man befinner sig på sjukhus, får ordentlig mat och personal dygnet runt.

Jag önskar er stort lycka till och glöm inte du att ta hand om dig själv!
Mat, sömn och att inse att du gör vad du kan för din bror och mer kan du ej göra, Hur sorgligt och frustrerande det än är.

Bra att du skrev här.

/ Ebba

Ebba

Det är alltså en orosanmälan gällande missbruk som kan göras till socialtjänstens missbruksenhet/avdelning eller vad det heter.

Om din bror sen godkänner att sekretessen ej ska gälla dig så kan du och handläggaren som har hand om erat ärende bli som ett team kring din bror och öppet diskutera alternativ och status i mående osv.

Ebba

Det slår mig att jag använder ordet missbrukare.
Det är ett benämning jag inte tycker om för det låter inte som att det då handlar om en helt vanlig människa som har bekymmer med beroende (som leder till missbruk).

Så tänk bort ordet missbrukare och tänk istället : en vanlig människa med ett svårt beroende som är i behov av hjälp.

Antar att otdet "missbrukare" förekommit ofta i all litteratur, faktablad och broschyrer jag läst genom åren i ämnet och att jag därför skrev så...

dagensnyhet

Nu hade han fått så pass med lugnande men han blev som ändå lite arg när man nämnde behandling. Då de blev inte så mkt prat om de. Men fortfarande fast benen slutade fungera och läkarna sagt att de är pga alkohol och vitaminbrist så går de ändå inte in. Han trodde de var MS då nu går ja bara å väntar på vad hans chef säger om han tar emot hjälp eller ej.

Ebba

Det är allvarligt med din bror, det tror jag du kände när du såg honom i detta skick.

Det finns något man kan göra för en alkoholist som förnekar sina problem,
det är att våga vara sann och ärlig.
Din bror är nog väldigt rädd nu samt att hans kropp renas från alkohol i och med att han ej kan dricka.

Han lider av skam, skuld, ångest och så vidare och för honom är det ett försvar/skydd att intala sig att det är MS.

Det jag önskar är att du vågar säga till honom att du vet att det är alkohol som orsakat hans tillstånd och att du finns om han känner att han vill ha stöd och hjälp.

Kanske blir han arg och kom då ihåg att det är "alkoholen" och hans beroende som talar.

Han kommer tänka på det du sagt.
Alla nyktra alkoholister brukar minnas de som sa ifrån när de var aktiva och när de blivit nyktra och sig själva vilja tacka dem som inte strök dem medhårs och istället sa ifrån.
Det är bästa sättet att rädda en alkoholist, även om det dröjer år innan de förhoppningsvis tar sig ur det.

Kan du fråga läkarna Ang LVM?

dagensnyhet

Ja prata me han idag och frågade om han blivit erbjuden hjälp, ja sa även att det är pga. alkoholen som han sitter där nu. Nog blev han arg på mig å svor åt mig men det är sällan han är arg på mig en längre tid, ja har påpekat detta åt han för flera år sen. Men ja har alltid varit favoriten hos han, så det går över. Men dock sa han att han kommer absolut inte fara på något behandlingshem. Så nu är de väl inget annat än göra en orosanmälan till socialen å se.

Ebba

Jag har också befunnit mig på ett sjukhus och fått se vad alkohol kan göra med en nära anhörig och jag kände så mycket när jag läste ditt inlägg.

Då när jag inte visste vad eller hur jag skulle göra för att få hjälp, fick jag verkligen kämpa och upplevde att ingen hjälp kommer gratis.

Nog därför jag skrev så mycket här och nu.
Genom åren har jag träffat många alkoholister, nyktra alkoholister och anhöriga till alkoholister och jag borde ha skrivit "nog" när jag skrev att din bror känner skuld, rädsla och skam osv.
Jag kan naturligtvis inte tala för honom men min erfarenhet säger att det är så man brukar känna sig i hans situation.

Den anhöriga som jag gjorde orosanmälan för är idag nykter och kämpar på, något jag aldrig hade kunnat tro när det var som mörkast.

Det finns hopp!
All lycka, styrka, kraft och mod.
/ Ebba

Om du undrar över något, var inte rädd att fråga.

dagensnyhet

Nu har jag iaf gjort en orosanmälan för ja förstod att han kommer inte fara självmant på behandling. Så nu ska ja bara vänta på att dom hör av sig, Å ja vet ju att han kommer vara arg men det går ju över, ja pratar ju ändå inte med han så jätte ofta eftersom jag är nästan den enda i familjen han inte ringer när han är full, å senaste året har han varit konstant full. Men nu när man har sett han så ser man ju i hur dåligt skick han är, speciellt om då ögonvitorna börjar bli gula så då är de ju påverkan på lever.

Ebba

Bra gjort och starkt gjort.
Nu har du gjort allt som står i din makt för din bror.

Jag brukar tänka:

Att ha någon man bryr sig om som är fast i ett missbruk är som att sörja en människa trots att den lever.
Acceptera att man inte kan göra mer (trots att det är svårt) och fokusera på att må så bra som möjligt själv.
För det räcker med att den beroende själv har det överjobbigt, Alla runtomkring ska må bra, det är det bästa man kan göra i en sån jobbig situation.
Försöka att må bra själv.

Bra gjort. Du gjorde rätt med din orosanmälan. Om det skulle hända något med din bror så försöker du iaf hjälpa honom så gott det går. Beroende elker missbruk är ju en definitionssak. Sköter man inte det cardagluga, jobb, ekonomi mm har man ett missbruk, annars beroende. Hursomhelst då behöver din bror hjälp

dagensnyhet

Han ringde faktiskt idag å bad om ursäkt för att han skrek å var arg åt mig igår. Han förklarade även att han behöver hjälp å att de måste tas steg gör steg. Dock började jag inte nämna om behandlingshem. Ja känner ju att de skulle va bästa alternativet för han men de kommer.

Ebba

Vad bra att han ringde, du ser, han har tänkt och vad fint att det finns någon (du) som han kan ringa och som har gjort det bästa någon kan göra för en människa som har det som han har det nu.
Det du gjorde, ringde ett svårt (?) samtal och bad om hjälp, när han ej är kapabel till det själv.
Ta hand om dig.

/Ebba

dagensnyhet

Han låg inne två veckor på sjukhus var borta hemifrån ytterligare 3 dagar men sen for han hem å drack eftersom de gick så sakta med allt pappersarbete när han skulle in på behandling men nu är han iaf äntligen på behandlingshem så ha hoppas å håller tummarna för att han klarar sig. Fick iaf veta bu att de är nån anhörig träff eller va de nu var. Men han tyckte att de skulle va jobbigt för mig å ta mig dit så ja skulle skicka ett brev istället. Men vad innebär de? Ja vet att de hör till behandlingen.

Ebba

Vad fint att höra från dig och phuuu han lever och är på behandling. Vill du komma på anhörigträff? Vet många som varit på såna på behandlingshem där de har nära och kära/ anhöriga som är. Det är rätt tufft att mötas så och öppet prata om det som har varit MEN det är en otroligt viktig och nyttig del i behandlingen. Din bror säger nog KANSKE att det blir jobbigt för dig - för att det känns nervöst att möta dig nu när han fått insikt och bearbetar sitt liv med alkohol på behandlingen. Att du istället kan skriva ett brev är fint. Då kommer nog brevet användas i behandlingen. Du ska berätta hur du ser på din brors problem med alkohol genom livet, dina tankar kring det, oro? Sorg? Ilska? Funderingar. Tex Hur det kändes att se honom så illa därann på sjukhuset.

Ja... Det tar tid att få behandling ofta. Inte ens alla som får det :( kostar ju så mycket. Jag blir ändå så innerligt glad över att ni lyckades du och din bror. Han att välja behandling trots allt och du som gjorde orosanmälan.

Bra gjort :)

STOR KRAM FRÅN MIG, Ebba.

P.s har du möjlighet att åka dit vad gäller tid och pengar så tycker JAG att du ska vara modig och åka :) Alkoholister vill ofta fly sånt som är jobbigt tex att se anhöriga i ögonen när de insett hur de levt men det är så nyttigt för sen känns det bättre, speciellt om man har så klok och fint syskon som dig.

dagensnyhet

Jag skulle nog åka men då består typ resten av familjen av bröder som inte helst pratar om känslor eller liknande. Men han har nog inte frågat någon annan än mig i familjen. Men det är en bit att åka, dock kommer ja skriva ett brev, han nämnde nått om att ja skulle skriva hur han var innan han började dricka och hur han är nu. Satt och funderade och tyvärr har han ju druckit en del sen ja var liten så det kan bli lite svårt men de är först senaste åren det eskalerat. Det som var de allra roligaste var när man fick prata med han när värsta avgiftningen var över då han låg på sjukhuset. Det var en helt annan person, skämtade, surrade som tusan och lät allmänt glad så ja hoppas att de nu håller i sig och att han håller sig nykter nu.

Ebba

Jag förstår om det känns övermäktigt att fara dit ensam, det är ändå värdefullt om du kommer "bara" du. Om de andra bröderna har svårt att tala så är det kanske bara bra om bara du kommer :)

Åker du inte dit så har din bror ändå tur, du är villig och beredd att skriva ett brev som han kommer att ha stor nytta av i sitt tillfrisknande. Jag vill råda dig att vara så öppen och ärlig du kan, spara inte på orden. Som du skriver minns du honom knappt som nykter och bara just DET är något du borde skriva. Det säger mycket. Jag vet inte hur det var för er men det är så himla vanligt att barn till alkoholister själva går i samma fotspår. Kanske var det så för er, kanske inte. Men OM så kan ju det vara något att kanske tänka tillbaka på och skriva om, hur han hade det som barn. Jag brukar tänka "inget litet barn svarar alkoholist på frågan Vad vill du bli när du blir stor?"
Sorgligt nog blir det så trots det för allt för många. När han var på sjukhus låg du kanske vaken på kvällen, oroade dig och grubblade, kanske var du ledsen? Kanske både ledsen och arg? Vanligt isof :) Skriv det!

Det där var bara lite stöd, pepp och idéer, jag vet att många människor inte har lika lätt för att skriva om sina känslor och tankar som jag råkar ha :)

Lycka till och du, det vore så fint om du orkar skriva här OM du känner för det och berätta hur det går.
Och känn inte dåligt samvete om du inte åker, Du känns så sund, stabil och klok så om du väljer att skriva ett brev istället så är det rätt beslut för dig.
Det finns människor som dör av alkohol och ingen saknar dem förren det börjar lukta i trapphuset, så ja, din bror har tur som har ett syskon som dig.

/Ebba