Hur hanterar ni som druckit dekadenta förebilder. Själv har jag alltid gillat dem som vart lite på halvluffen i filmer. Man kan tycka att kändisar som Persbrandt eller hela den uppsjö av kändiseliten som lever hårt är fascinerande fastän man vet att de mår dåligt.

Jag har även problem med att jag tycker att människor som är lite törstiga kan vara mer min typ när de är nyktra (alltså vanliga människor).

När man slutar dricka som många av er har gjort, vänder det där då bara ? Att han den där sköningen som är lite för törstig i boken bara blir patetiskt medan den där absolutisten blir en hjälte.

Det här är också något som påverkar oss jämt i vardagen och även om man själv har ett problem är det inte lätt att bara sudda ut vad man gillat innan. Typ jag kan inte kolla på Sons of Anarchy för det gör mig sugen på att dricka eller att man måste tycka att Matthew McConaughey:s karaktär i True Detective suger för att han dricker för mycket.

Visst, det är inte bra när alkohol är sån hemsk drog för många att det förskönas i tv-serier och filmer men hur ställer man sig till det då ?

Ebba

Nejnej, för mig har det inte ändras.
Jag gillar fortfarande samma typ av människor.
Däremot så har jag börjat tycka mer om personer som jag har stört mig på när jag var aktiv i mitt drickande, vissa av de präktiga jävlarna så att säga.
Alla är liksom inte idioter bara för att de sticker ut och springer 08:00 en lördagsmorgon, som jag kanske tyckt när jag sett dem genom fönstret när de drar iväg ut på löprunda och själv just vaknat bakis som... ja som en som dricker för mycket.

Sen kan jag ju säga att ett par av mina grannar som dricker mycket, sitter på balkongen och har 'mysigt' titt som tätt, skrattar, äter och dricker, dricker,dricker. Dessa grannar som jag förut gillade eftersom att jag ansåg att de ej var präktiga och livsnjutare - nu ser jag på dem med andra ögon. Tycker att klirret från deras glas och deras hesa skratt är jobbigt och ser att de inte mår så vidare värst bra.

Stigsdotter

...hade jag tänkt skriva men Ebba gjorde det så bra :-)

Jag tycker att vissa människor jag tidigare tyckte var sköna typer, fått en extra dimension, blivit lite mer komplexa, d.v.s. jag ser lite "bakom" dryckesbeteendet, ser den ledsna personen bakom. Sen är ju Matthew McC en personlig favvo :-)

Å andra sidan har vissa människor som jag tidigare tyckte var trista typer kommit att betyda mer för mig i det nyktra livet!

Ebba

Samma lika vad skönt, jag kanske inte är så konstig som jag känner mig.

Kram Ebba