Hej ! Jag skrev en text förut om att jag hade kommit till en gräns i mitt liv där jag insåg att jag verkligen måste sluta dricka alkohol. Jag blir personlighets förändrad, dryg och gör saker som jag inte änns trodde var möjligt när jag är full. På midsommar för ca 4 månader sen gjorde jag bort mig något grovt och efter den dagen lovade jag mig själv och min sambo att jag skulle sluta dricka helt. Jag gick till psykolog 4-5 gånger och drack inte en droppe på ca 3 månader. Folk i min närhet ansåg att jag började se mycket piggare och gladare ut. Jag och sambon bytte stad och jag kände att här kan jag faktiskt börja om på nytt. Efter ca 3 månader började jag dricka lite lätt igen, tog någon öl till maten och kunde ta någon öl ute men jag drack mig aldrig berusad. Fram tills i lördags hade jag inte varit berusad på 4 månader. Men i Lördags drack jag igen. Slutade naturligtvis inte bra och nu sitter jag här igen utan livstro. Ångesten dödar mig, jag hatar mig själv och jag ser ingen utväg. Precis som förut.

Tjejen är förkrossad och jag måste hitta en lösning på problemet. Jag vet att jag måste sluta helt. för jag kan inte dricka med måtta. men jag vet också att jag inte klarar av det själv. Hur gör man? jag behöver hjälp helt enkelt.

Mitt största problem är att jag faktiskt inte kan se mig själv i vissa sammanhang utan alkohol. Jag vill inte vara annorlunda. jag vill vara precis som alla andra. Min mamma och pappa dricker inte alls längre. Min sambo dricker och jag kan tycka att det är jobbigt om jag nu ska sluta helt. Vi har alkohol hemma i veckorna och det är något som jag kan störa mig på även om jag inte har något sug efter alkoholen i veckorna. Jag dricker oftast när jag vill fly från problem. Jag vill bara skita i allt i en stund och det är när jag tar det beslutet som allt går åt helvete.

Jag är Tacksam för att typ av hjälp som jag kan få.
Hur gör man?

Vänlig Hälsning
Eureka

LenaNyman

Välkommen hit! Vill bara säga att jag förstår din känsla och nog är vi många här som sitter i samma båt. Jag har också den här grejen för mig att jag vill fly och skita i och då kan det verkligen sluta hur som helst. Lösningen på problemet? Ja du... Jag har i alla fall börjat med att hålla mig helt torrlagd. Skulle så gärna vilja ha en quickfix på resten också men får hela tiden påminna mig själv om att skynda långsamt. Vi får väl se vart det landar för oss båda, eller hur?

/Lena

Eureka

Tack för ditt välkomnande. Senast så ansåg jag att jag skulle klarade av det ganska lätt och glömde efter ett tag bort alla uppoffringar och hur bra det faktiskt gick. Jag får helt enkelt leva med att veta att det kommer aldrig bli bra om jag inte lägger ner helt. Ska även bli mer aktiv här och försöka dela med mig så mycket jag kan av min process. Absolut, och jag är helt säker på att det kommer gå bra så länge vi båda verkligen vill. Jag måste även lära mig att ta hjälp från andra. så tack för dina ord dom värmer och hjälper.

/Eureka

MåBättre

Hej Eureka,

Som du även skrev i min tråd så verkar vi ha väldigt liknande problem, hur går det för dig nu?

Mvh

MåBättre