Hej
Vart ska jag börja … kvinna på 45 år tycker själv att jag är en trevlig sympatisk och ställer alltid upp anses av andra som en bra vän och extremt snäll . Har sedan tonåren haft problem när jag dricker i bland att jag spårar ut får totala blackouter. Har inte sedan tonåren festat ofta som då utan har inte kunnat hantera alkoholen vid ca en gång per år eller vart annat att jag gjort saker jag ångrar fått en enorm minneslucka och vet inte hur jag tagit mig hem osv . Däremellan kan jag vara utan alkol i flera månader och känner inget sug alls utan kan mycket väl ta ett eller två glas och vara nöjd med det. Problemet är att i bland finns det inget stopp på mig, det är som att det inte finns någon morgondag . Jag va ut i helgen och har inget minne hur jag kom hem , har ett par minuter från krogen där jag bor . Vaknar extremt bakfull med en ångest som är outhärdlig som ännu håller i sig är inne på 5 dagen . Är rädd att jag gjort bort mig totalt och har knappt vågat gå utanför dörren för jag vet inte vad som hänt . Rädd att någon ska känna igen mig på stan eller fört liv i trapphuset eller att nån granne fått hjälpt mig . Livrädd att möta grannarna oxå . Paniken i mig är så jobbig att jag kryper ur skinnet snart . …

@Lottalinslus79
Hej!
Jag vet precis vad du går igenom, för jag var där för drygt en vecka sedan (nykter dag 11 nu). Jag har samma problematik som du, kontrollförlust när jag väl dricker och festar och man vet aldrig hur det slutar. Ångesten och skamen kommer att blekna bort och du kommer att få mer distans från minnena.

Det du måste fundera över är hur ditt förhållande till alkohol ska se ut i framtiden?

@Memmy
Hej tack för ditt meddelande. Jag vet med mig att jag borde nog inte dricka alkohol även om jag oftast kan dricka kontrollerat är det inte värt dessa gånger att ha sån extrem ångest och må så pass dåligt att inte veta vad som hänt . Tråkiga är att jag är en livsnjutare och uppskattar fina viner men man kan inte få allt här i livet man tycker om .

@Lottalinslus79 tror att de flesta av oss varit där och jag lider med dig! Jag vill inte ens tänka på de värsta sakerna jag gjort på fyllan, och då kommer jag inte ens ihåg alla! Men vet du vad, det som hänt har hänt och det är inte ens säkert att du gjorde något konstigt i helgen. De där minnesluckorna har ju en förmåga att få oss att föreställa oss de mest groteska saker, och till slut är man nästan säker på att det faktiskt hänt. Titta framåt! Det förflutna kan vi absolut inte påverka. Kram!