För 2 veckor fick jag ett samtal från min mammas sambo att han hade hittat massor av tomma handspritflaskor, flera liter och min mamma låg helt borta. Han ringer mig för att fråga om hjälp för att få med henne till akuten. Jag åker dit för försöka men hon vill inte och efter ett långt samtal med SOS alarm och dem säger att dem kommer skicka någon så får jag till slut med henne och vi åker till akuten.
Där får hon blåsa och blåser 0,34 och berättar då att hon ville ta livet av sig. Jag vet att min mamma inte mår bra och är nog stor anledning till hennes drickande och själv medicinering men någonstans när hon säger det här till sjukvårdspersonalen, fast det är jätte jobbig situation och att få höra så känns det inte rätt. Skulle hon inte visat mer då när hon blåste?
Jag känner mig hemsk för att jag tänker dem här tankarna men någonstans så måste jag göra det för jag känner min mamma.
Senaste 5 åren har hennes alkoholproblem, allmänt substansproblem, vuxit fram mer och mer och flera gånger har jag varit tvungen att ta en paus från att ha någon kontakt med henne för jag klarar inte av det.
Jag tror att det främst är alkoholproblem men det är nog vilken substans som kan ge henne den kicken. För tillbaka till handspriten som han hade hittat så var de mer än hon hade kunnat druckit på 1-2 dagar utan det är något som måste pågått under flera dagar. Jag tror att hon har vänt sig till det för att det är inte lika synligt som att man handlar på Systembolaget, relativt billigt och lätt att gömma fram tills vi förstod vad som pågick.
Jag hade nog kunnat skriva 10 gånger så långt till men det som jag vill fråga om råd kring är att det faktum att hon ljuger för sjukvården, iallafall inte berättar hela sanningen. Hon har vridit historian till dem som att det endast handlar om att hon ville ta livet av sig, vilket jag inte säger inte är sant men det är inte hela historian. Hon vägrar berätta för dem om sina alkohol/substansproblem och fått dem att sjukskriva henne 100% och skriva ut stark ångestdämpande medicin som är beroendeframkallande. Dem gångerna som hon dricker mest är när hon är hemma och när hon är själv vilket hon nu är hela tiden då hon är sjukskriven och hennes sambo har hittat att hon fortsatt dricka. Jag känner att hon har vridit den här historian så sjukvården endast ser sidorna hon vill visa så hon har fått dem att hjälpa henne med fortsätta med sitt beroende och göra det enklare för henne med hennes självmedicinering och jag känner mig helt hjälplös för jag vet inte vad mer jag kan göra.

Vilken otroligt tuff situation! Jag tror att vården är mycket väl medveten om att människor ljuger för dem. Det är mycket skuld och skam kopplat till missbruk. Jag skulle föreslå att du skriver ett brev till hennes läkare och uttrycker din oro. Läkaren har tystnadsplikt. Du kan också be om råd hos 1177 hur din mamma kan få hjälp och om jag vore du skulle jag nog fundera på om du också behöver prata med någon för egen del, för det är tufft att gå igenom detta som anhörig. Har det gjorts orosanmälan till socialtjänsten?

Tack för förslaget om brevet, jag vet inte vem hennes läkare är men man borde kanske kunna skicka det till den avledningen så hittar dem rätt på det. Dem gjorde en orosanmälan när vi var på akuten men jag tror att det hade lagt ner den efter samtal med min mamma. Efter jag läste din kommentar gjorde jag dock en egen och skickade in med information kring oron om hennes missbruk.