av gurkplantan

gurkplantan
sön, 2025-04-06 - 08:56

Min sambo har ett missbruk där han dricker flera dagar och mycket. Vi har varit tillsammans i snart 3 år. Jag har lämna honom två gånger, första på grund av otrohet, andra på grund av att jag tillslut sa att nu räcker det. Men sen är jag tillbaka här igen för att jag älskar honom. Han är så otroligt fin när han är nykter, den bästa pappan till sina barn, kärleksfull och driven. Men när han tar till flaskan blir han otroligt dryg, arg, skrikig och tråkig.
Han har barn sen tidigare och vi har han planer på att skaffa en egen för att det är min högsta dröm. Senaste gången vi blev tillsammans (i somras) hade jag som krav att han skulle sluta, i alla fall i min närhet. Det slutade han med, men det har sakta sakta gått tillbaka till att han tänjer på det och sen blir det mer och mer.

I veckan var vi på semester ihop med en del av min familj. Den slutade i kaos. Han drack, tjafsade, bråkade och skrek. Jag känner en sån stor ångest och skam mot min familj. Skam över att de får se vem det egentligen är jag lever med. Hade inte barnen varit med hade de slängt ut honom. Nu är vi hemma och han har återigen lovat att sluta, han har erkänt att han är en alkoholist och att det räcker nu.

Men orkar jag ens mer? Ska jag ge han en chans till? Jag har ingen ork kvar. Jag vill inte krama honom, inte pussa honom. Jag orkar knappt säga hej eller höra på hans barn, jag är deras trygghet och de är så dragna till mig men jag orkar inte. Jag vill bara att alla ska låta mig va. Han är extremt orolig över mitt mående och vill hjälpa mig, men jag säger hela tiden att han inte kan hjälpa mig förens han har löst sina problem och sig själv. Men orkar jag fortsätta hjälpa honom? Alla mina framtidsplaner har ju rasat.. allt jag hade hoppats på har försvunnit.. vad ska jag göra?

Carisie
sön, 2025-04-06 - 10:34

@gurkplantan Hej 👋🏼 Du vet bäst var du behöver. Jag levde tidigare med en alkoholist och personlighetsförändringen han gick igenom när han drack var verkligen från vitt till svart. Jag upplevde att jag längtade till stunderna då den mannen jag blev kär i kom fram - glimtarna blev kortare och kom med längre och längre mellanrum. Jag pratade med en alkoholterapeut som sa, då jag berättade om längtan efter "den riktiga mannen, att personen jag talar om inte är antingen eller utan att han är hela spektrat men att mitt medberoende suktar efter en person som transformerats till den han är idag. Tiden innan jag lämnade honom var han kanonfull varannan och tokbakis varannan = mannen jag blev förälskad i var borta helt.

Det är en svår situation men du kan inte förändra honom - det måste han vilja själv. Hoppas det löser sig till det bästa för dig ❤️

Prinsessan1
fre, 2025-04-11 - 14:05

Du skrev: ”Hur många chanser ska du ge honom? Jag tycker att du ska vända på det. När ska du ge dig själv en chans?
Vi är många här som tyvärr har upplevt det du går igenom och det tär….. Ge dig själv en chans att må bättre🤗