av nydag2018

Hej. Har skrivit här förut men det har inte gått så bra ännu. Mitt drickande ser ut som följande, jag dricker ca 2-3 gånger i månaden men då massor. Jag har druckit i snart 10 år, vardag som helg. Jag blir inte bakis längre, jag får abstinens som håller i sig ca 2 dagar efter att jag druckit. Jag skakar, mår illa och mår fruktansvärt dåligt rent allmänt. Jag har insikter i att jag har problem och jag vet att jag snart kommer att dö av mitt drickande om jag inte slutar. Jag har gått hos beroendevården, fått mediciner och terapi och allt möjligt men det hjälper inte. Jag dricker inte för att jag mår dåligt, jag dricker för att komma bort från en tråkig vardag. Två veckor kan det gå och sen är jag tillbaka och dricker igen. Min toleransnivå är otroligt hög och jag får minnesluckor varje gång jag dricker, ändå lyckas min "autopilot" dricka ännu mera som jag inte minns något alls av. Jag vill inte dricka, men jag kan inte låta bli. Folk säger att jag ska skaffa en hobby, ta en promenad, hitta på saker, och jag gör det men det hjälper inte. Någonstans finns ändå en lucka som går att fylla med alkohol. Snälla hjälp mig, jag vill inte dö av alkohol innan jag ens hunnit fylla 25....

nydag2018
tis, 2018-06-12 - 08:08

Sovit lite dåligt men det känns ändå som att idag kan bli en fin dag.
Idag har jag varit nykter och alkoholfri i 2 månader!! Det hade jag aldrig kunnat tro för ett par år sedan, jag trodde det var omöjligt för mig. Rättare sagt så var det omöjligt då, men med tålamod och vilja så har jag sakta men säkert tagit mig in på rätt bana. Är så tacksam för varje dag som jag skonar min kropp från gift, är så tacksam för varje dag jag skonar min hjärna från ångest, är så tacksam för att jag kämpat trots motgångar och slutligen så tacksam att jag får och kan må bra! Två månader är egentligen ingenting men just nu för mig så känns det både stort och länge. Har aldrig varit utan alkohol såhär länge sedan jag drack för första gången. Är sedan tidigare väl medveten om att det kan slå om snabbt men den senaste tiden har jag inte haft något sug alls och det känns inte längre som en kamp, det känns som en vardag som är precis som den ska. Jag hoppas att jag med min berättelse kan ge andra stöd, och visa att det finns hopp om bättring bara man ger det tid och aldrig ger upp! Vet att jag själv kände mig extremt misslyckad till en början när jag inte lyckades sluta direkt när jag började försöka, det tog som sagt ett par år att komma hit. Många återfall, men förhoppningsvis lär man sig något av dessa.
Läser här ofta men uppdaterar inte så mycket längre så vill passa på att önska oss alla en riktigt härlig sommar! ??

Granit
tis, 2018-06-12 - 08:12

Två månader ÄR stort! Du visar med din berättelse att det går att vända och låta livet ta ny riktning.
Jävlar vad glad jag är för din skull! ??❤️

Anxiete
tis, 2018-06-12 - 08:14

Det är ju ett jättesteg mot ett bättre mående! Härligt att höra att du redan hittat ett lugn i att inte dricka och i din vardag
Jag som anhörig blir så inih....etes glad när jag läser hur många som faktiskt lyckas förändra sina lov, ni är mina hjältar ? Ha en underbar sommar du också ☀️

nydag2018
tis, 2018-06-12 - 19:23

Vad fina ni är Granit och Anxiete! Blir både glad och tacksam för era svar.
Som jag skrev i din tråd Granit så har vi sett till antal dagar kommit ungefär lika långt, och jag är jätteglad att du delar med dig av din resa. Den inspirerar verkligen! Så häftigt hur stora saker du lyckats med på så kort tid. Jag önskar både dig och mig lycka på resten av resan här i livet! ❤

Anxiete, jättekul att höra hur du som anhörig ser på det hela, har inte tänkt på att läsa på anhörigsidan innan men det är nog mycket lärorikt att ta del av era erfarenheter och kunskaper också. Man måste vara sjukt stark för att klara att stå bredvid och se på?! Jag tror inte själv att jag hade klarat det om jag stod på "den andra sidan". All lycka önskar jag dig också! ❤

nydag2018
tis, 2018-06-19 - 14:03

Har jag nu varit utan alkohol. Går förvånansvärt bra, men det gäller att komma ihåg att jag inte på något sätt är "säkrare" mot alkohol nu än jag varit förut. Tidigare så skrev jag om min oro inför sommaren, att försöka vara nykter under sommaren kändes som en plåga och ett stort orosmoment. Har varit många fina sommardagar redan, med fest och grillande, och det har inte varit några som helst problem att vara utan alkohol. Nu har jag istället börja oroa mig över hur det ska gå under vinterhalvåret. Nåväl vi får ta det som det kommer.
2 månader och 7 dagar är lite för en livstid men för mig är det den längsta perioden någonsin som jag varit nykter (sen jag började dricka förstås). Just nu går det bra och midsommar blir självklart alkoholfri för min del.
Hoppas ni andra också får en fin midsommar.

Granit
tis, 2018-06-19 - 14:08

Jag känner så väl igen det där tankesättet. ”Hur går det då?”, ”Vad händer då?”.
Vi får helt enkelt låta dagarna komma och gå, en i taget. I med- och motgång.
Samtidigt ska vi självklart vara väldigt vaksamma och spela upp hela filmen den dagen vi får för oss att ”bara ta en öl”.
För mig kommer det gå åt helvete.

Jävlar vad bra du är! Över två månader nykter. Det är så himla stort! ??

nydag2018
tors, 2018-06-21 - 07:49

Det kör vi på Granit. Det är ju samma sak för mig, det kommer gå åt helvete här också så är det bara. Därför låter vi bli.

Idag har jag varit utan alkohol i 10 veckor!!! TIO VECKOR!! Det känns stort, det känns som en evighet men det har gått fort.
Efter mitt senaste återfall så är det som att hjärnan har programmerat om sig, förut så kopplade hjärnan ihop alkohol med den där skönt känslan som infann sig, all glädje och hur roligt man hade när jag fick ett sug eller ja, alltid när jag tänkte på alkohol så var det den bilden som kom upp automatiskt. Men nu den senaste perioden så har hjärnan inte alls tagit fram den fina bilden utav drickat. Nu tänker den automatiskt på hur trött jag blir, hur mycket saker jag gör som jag ångrar, hur jag inte kan sluta innan jag däckar framåt morgonen, hur jag sedan ligger i sängen två dygn och skakar och är oerhört törstig men inte kan dricka något för att jag bara kräks upp det. Hur jag inte kan äta något, vilka problem jag får med magen, hur fult håret blir, hur röd jag blir i ansiktet och framför allt vilken ångest jag får.

Mitt drickande har varit destruktivt i flera år och jag har inte fattat varför hjärnan automatiskt romantiserat alkoholen så grovt när jag stått i valet och kvalet att dricka eller inte dricka. Men nu, äntligen, verkar hjärnan hänga med och förstå sanningen om vad som egentligen sker om jag dricker. Och när man vet vad som väntar så finns det absolut ingenting som lockar med att dricka. Jag har ju tidigare medvetet tänkt och intalat mig själv att det blir ett helvete när jag dricker men någonstans i der undermedvetna har den förskönade bilden legat och den har vägt tyngre eftersom det är den tanken som min hjärna trott på.

Herregud så rörigt det blev i detta inlägg men men, det kan inte bli bra jämt. Jag är nöjd och stolt över mina 10 veckor. Fortsätter hemskt gärna att vara nykter ?

Vaniljsmak
tors, 2018-06-21 - 08:22

10 veckor, det är inte illa. Väl kämpat!

Skönt att hjärnan gör "rätt" kopplingar nu. Själv behöver jag vara aktiv i att spela hela filmen, påminna mig själv om vad som händer efter första glaset, men jag tycker det går lättare och lättare för varje gång. Är lite rädd för att minnesbilderna av det dåliga ska blekna med tiden men kanske blir det inte så? Nåväl, återigen: bra jobbat!

FinaLisa
tors, 2018-06-21 - 08:50

Inte alls rörigt utan jättebra och övertygande att läsa för alla som kämpar och romantiserar alkoholen.
Inklusive mig själv?
Fast nu har jag satt upp strategier inför helgen och denna gång ska jag hålla.
Så har jag bestämt och så blir det.
Kramar???

nydag2018
tis, 2018-06-26 - 12:48

Vaniljsmak ang det med att de dåliga minnen bleknar efter en viss period tror jag skiljer sig väldigt från person till person hur det blir. För mig har de första dagarna efter dricka gett mig känslan och tanken "aldrig mer" och sedan har det försvunnit efter typ 4-7 dagar och då har jag bara kommit ihåg det positiva. Men nu har det som sagt vänt, nu har jag varit utan alkohol i 75 dagar och det jag relaterar till alkohol nu är bara ångest och dåligt mående. Så jag har egentligen inget bra svar på den frågan.

Idag har jag varit nykter i 75 dagar. Hade en fin midsommar med alkoholfria alternativ, var inga som helst problem. Skönt att komma i säng i tid och att vara pigg dagen efter ?

nydag2018
ons, 2018-07-04 - 16:19

Varit nykter i över 2 månader, det går tungt nu i livet och ibland kommer tanken på alkohol men det blir inget sånt.

nydag2018
tors, 2018-07-12 - 13:28

Hade tänkt uppdatera igår men glömde bort det totalt. Igår nådde jag 90 dagar nykter! Känns fantastiskt.
har faktiskt haft lite sug i helgen, dom där tankarna kom.. "Det är ju fredag och alla andra dricker, varför ska inte jag få göra det?". Jag får dricka, jag kan dricka, jag kan hålla mig till måttligt ett par gånger. Men inte hela tiden. Därför väljer jag att inte dricka alkohol mera.
Dagarna flyter på ganska bra, tänker på alkohol kanske 5min/vecka, stor skillnad mot förut. Oroar mig lite ibland när jag läser om människor som varit nyktra i allt från ett par månader till ett par år, och sedan fallit tillbaka i missbruket. Jag vill inte hamna där. Jag ska göra allt i min makt för att undvika det.
Nu njuter vi av sommaren och nykterheten ?

nydag2018
tors, 2018-07-19 - 17:11

Under många års tid har jag haft en vän. Det är fortfarande min vän, men vi umgås inte så mycket längre. Vi står varandra nära och hörs ofta av. När vi umgicks så brukade vi ofta dricka alkohol och ha trevligt. När vi två drack ihop så fick man aldrig någon ångest, för vi var ganska lika. Vi gjorde konstiga/dumma saker på fyllan båda två men eftersom vi båda gjorde det så dömde vi aldrig varandra. Vi drack båda för mycket tillsammans så det var aldrig någon av oss som såg den andra med nyktra ögon. Egentligen så var det nog bara jag som hade problem, eller, det var i alla fall jag som hade störst problem. Det var alltid jag som såg till att vi började dricka, jag som hejade på att dricka mera. Vännen var egentligen bara en människa som gillade att dricka öl och sprit på helgkvällar, som en belöning för att en veckas hårt arbete var avklarat. På samma sätt som andra firar helgen med god mat eller lördagsgodis. Jag fick min vän till att dricka på vardagar, ibland varje dag. Skillnaden var den att när jag inte var med så drack inte vännen på vardagarna, men jag drack utan vännen. Vännen var glad i att dricka i "goda vänners lag" och drack ibland för mycket men hade aldrig de där tankarna att man bara måste dricka, vännen kunde ta 2-3 öl för att det var gott och sedan stoppa. Det kunde inte jag.
Jag såg min vän häromdagen. Vännen drack öl. Jag tyckte det kändes så konstigt. Brukade verkligen jag vara med där? Jag skapade en misär för oss båda, för det är verkligen vad det blev när vi var tillsammans och körde som värst. Häromdagen handlade det inte om någon misär för vännen, bara ett par öl. Men på något sätt kändes det så avlägset. Jag ser inte mig själv med en ölburk i handen längre. Jag känner inte igen den bilden alls, även fast det gått så kort tid. Det känns skönt, som en befrielse. Jag är så glad och tacksam att jag är fri. Men jag är även väldigt noga med att komma ihåg att jag är lika nära misären igen nu som jag var då. Ett återfall kanske inte leder till katastrof men risken är överhängande och jag vet att jag aldrig, om jag får bestämma, vill ha en relation med alkohol igen. Den har förstört så mycket, men även lärt mig så mycket. Jag accepterar det som varit och går vidare på resan som innehåller ett fint och värdigt liv.

Två dagar kvar tills dess att jag är uppe i 100 nyktra dagar. Just nu är det ingen kamp men det kommer och går, jag ska alltid vara beredd och kämpa när svårigheter uppstår.

nydag2018
lör, 2018-07-21 - 17:41

100 dagar utan en droppe alkohol!
Spontant så skulle jag säga att det blivit lättare att hålla sig borta från alkoholen och att jag mår bättre MEN! det är inte någon dans på rosor jämt. Måendet är upp och ned, en del dagar mår jag illa, har ont i magen, ont i huvudet, sover hela dagen, har ångest och är stressad, och en del dagar mår jag fantastiskt. Jag har inte gått ned i vikt och jag har inte fått friskare hy och hår.
Samtidigt så är det så att jag inte mår dåligt av abstinens och bakfylla och det betyder så mycket. Det finns så många fördelar med att inte dricka, jag slipper den ovannämnda abstinensen och bakfyllan, jag slipper ångesten som kommer av de dåliga val jag tog kvällen innan, jag slipper göra bort mig, jag slipper slösa mina pengar på skit, jag slipper avboka planerade saker för att jag fortfarande mår skit efter att ha druckit två dagar tidigare och jag slipper såra människor som står mig nära.
Då och då, särskilt till helgen, säger min hjärna åt mig att jag kan ju dricka lite, något som inte är så starkt, jag kan vara som alla andra, jag förtjänar det. Trots att det gått 100 dagar så kommer dessa tankar med jämna mellanrum och jag vet inte om de någonsin kommer försvinna, men det känns oerhört skönt varje gång jag bestämmer mig för att stå emot.
Tro mina ord, det är värt all kamp och all energi för att få vara nykter ❤️

nydag2018
lör, 2018-07-21 - 20:20

Vi är sjukt bra! ? Grattis till dina 81 dagar, riktigt starkt!!
En annan fördel är ju nu i värmen, att man inte torkar ut kroppen med alkohol. Vatten vatten vatten är bäst!

John-Erik
sön, 2018-07-22 - 10:06

Hej!

Bra gjort! Känner igen mig i det du skriver oerhört mycket. Det var också alltid jag som pockade på.
Under min alkoholtid har det varit kul många gånger. Det jag kanske kan ångra är att man
inte tänkte till mer när drack och räknade mängder. Lägga sig när det är dags istället för att sitta uppe
med A till 5 tiden på morgonen. Är i början nu på min nyktra resa..Har börjat bra...

Grattis till dina många nyktra dagar :-)

//John