Varit nykter nu sedan 10 juli. Lovat mig själv att inte dricka på en lång tid framöver. Det eskalerande förra sommaren. Vi skulle renovera vårt kök. Vi var i Polen på semester under tiden. Snickaren ringer och säger att vi har något vitt i golvet, typ svamp. Tyvärr hade jag ju en del problem med a redan då. Frugan fick ringa till försäkringsbolaget, boka om resan mm mm mm. Det visade sig vara äkta hussvamp. Den är ofarlig för oss men äter upp träet. Tvingade dit försäkringsbolaget som tog dna-prover och skulle återkomma inom en vecka. Det ringde ingen, väntade, jag ringde inget svar. Vi började riva och sanera själv kan ju inte vara utan kök och allrum. Efter 6v ringer försäkringsbolaget och säger att det går på försäkringen är äkta hussvamp.Blir så trött för vi hade ju ringt och ringt ingen visste något. Vi lånade flera hundratusen för renoveringen som vi inte hade behövt. Suck nytt kök i äkta ask fick vi upp snyggt som fan. Sedan malde det på jag slutade med medicin, åkte på kurs till Stockholm söp till det var borta flera dagar frugan efterlyste mig hos polis och missings people. Jag blev lobad av polisen i Mölndal och körd till Sahlgrenska sjukhuset. Kunde ringa min fru mitt i natten. Hon ringde en av mina kollegor som kom på fredags morgon.

Mina elever hade skicka mess via fb, de satt och grät i korridorerna, kunde inte ha lektioner, mina kollegor var till sig. Jag fattade ju inte vilket enorm cirkus det blev av allt. Kommer aldrig glöma den måndagen jag skulle tillbaka till jobbet. På mötet på morgonen ställde jag mig upp och sa "Hej jag heter Magnus och är alkoholist" med darrande röst och knäsvag fick jag det gjort. De flesta satt som frågetecken med gapande mun och stooooora ögon. Ingen visste mer än ett fåtal som jag berättat för. Det var ett av mina tuffaste beslut jag tagit. Detta var i november. Precis ett år idag. 26/11. Mina elever blev i alla fall överlyckliga att se mig. Det var kramar och allt, helt otroligt att man hade sådan empati för mig. Påbörjade behandling. Blev konflikt med min förvaltningschef som ville ge mig en varning för jag hade varit full i tjänsten. Godtog inte det och sa att ge mig en varning du men då för att jag varit borta en dag utan giltigt förfall. Han vägrade och jag som är ordförande i facket visste ju bättre så jag kallade in min regionombudsman. Det blev ingen varning.

Livet leker nu, mår bättre, behandlingen går bra och jag mår bättre. Detta går bra ända fram till juli14. Upptäcker då att hussvampen är tillbaka. Huset blir inlöst till en summa som inte täcker det jag lade förra året. Jakten börjar på nytt. Jag känner styrka men något mal i bakhuvudet. Åker till min syrra i Eskilstuna. På min sons födelsedag krökar jag till det så in uta...... blir lobad för andra gången på två år. Bra gjort. Det är först nu som jag börjar förstå hur illa det är. Kallad till soc får träffa en trevlig yngre tjej som jobbat på behandlingshem för alkoholister. Hon förstår det hela, är nöjd med mig trots allt som hänt. Tyckeratt jag gör allt rätt och man får räkna med bakslag. Hon lägger ned utredningen mot min familj. Angående körkortet så säger hon. Om det blir en utredning träffas vi igen men jag är inte orolig i dagsläget säger hon. Detta mal ju i huvudet. Jag är ju tvungen att ha bil för att jobba. Än i dag har jag inte hört något om detta. Det har snart gått 4 månader men hotet gör mig illa till mods även om jag tror att de inte tar kortet. Har ju aldrog blivit bötfälld innan.

Sitter nu idag i mitt svamphus. Vi har röjt i flera veckor och fredag 31 är det inflyttning. Min behandling kommer att avslutas i december och jag ska äta medicin, antabus till juni har jag bestämt mig för.

Så man kan sluta om man vill, det är aldrig för sent att vända på steken. Det finns hopp för alla men man måste själv vilja ta första steget. Man måste vara openminded för hjälp. Kunna tåla sanningen, få höra den. Tänk på det alla ni som känner er värdelösa pga drickandet. Det är inte ni.Ni har drabbats av en sjukdom som kräver behandling. Man måste få äta medicin om man är sjuk. Var inte generade för det. Det enda som är jobbigt är att den svanska läkarkåren och sjukvården inte har kunskap om detta med alkoholism. Vi ligger 30 år efter USA. Rädsinte detta ändå ta hjälp. Nu ska jag avsluta min kopp kaffe och fortsätta packa. Vi höres alla underbara individer där ute. Kram på er alla.

all uppskattning för det stöd du ger här på forum! Jag och min mullegubbe har också blivit bättre människor :)))) Jag tillskriver det AA och Al-Anon, dvs tolvstegsprogrammet. Det är en livshållning! Hoppas du får till en ljusning med jobbsituationen på ett eller annat sätt. / mt

Tack för orden. Ibland känner jag mig lite hård mot andra men jag känner att rakhet och ärlighet är vad en del behöver. Kommit ut tjänster på skolor nu sommar ska söka.

Vi hade möte om samverkansavtalet i vår kommun som inte fungerar. En fredag eftermiddag så där. Jag försökte förklara vilka lagar de bryter mot och att i ska ha information. De blir irriterade för de förstår inte,de kan inte, de vill inte förstå och inse. Hela tiden sitter min chef och säger med barsk röst. Jag vill ha exempel jag vill veta. Då lägger jag fram två exempel. Jo på mitt lönesamtal så tog du upp att jag var borta ofta från mitt arbete ochatt det påverkade mig och mitt arbete. Då sa jag att mina fackliga uppdrag ska inte blandas in i mitt arbete, det är ett övertramp och brott mot Lagen facklig förtroendemans ställning på arbetpatsen. Jo men det var om omtanke ja så tolkade inte jag det. Hon blev skitsur och satt Sedan och muttrade surt om detta. Då sa jag bara att jag är trött, trött att bråka om självklarheter. Jag har sökt andra jobb för jag orkar inte med detta mer. Mina elever och kollegor håller mig kvar. Så nu kommer hon vara sur och jag kommer drabbas av diverse straff.
Så tur man inte dricker och dövar med alkohol. Tyärr har min ansökan läckt ut då jag har fått en del frågor. Så jag lade ut på fb för att slippa frågor.

Leverjag

Är ett stor problem idag överallt i samhället. Det borde finnas en förvaltningschef att vända sig till men det verkar inte så i ditt fall.

tror det kan vara bra att byta jobb ibland. Då får fler unga chanse att ha dig som lärare ;-) och du får lite nytt att jobba med.

Lycka till med jobb och super att du är still sober!

Imorgon måndag 15/11 sånt jag min sist tablett Antabus. Hoppas att jag nu har styrkan och viljan att själv avstå.

answe77

Det har du aeromagnus. Jag är helt övertygad om att du har styrkan att klara det även utan hjälpmedel. Du vet ju vad som är bäst för dig.

Blev inkallad till min chef i tisdags. Hon var sur för att jag sökt annat jobb och undrade om det berodde på henne? Ja vad fan ska man säga? Ville säga JA men avstod och sa att jag tröttnat på kaoset i min kommun. Då säger hon med ett hånflin på ett nedlåtande sätt "Ja och om du börjar dricka igen så måste du säga till så vi kan hjälpa" Hade detta varit en av mina kollegor som sagt så hade jag tagit det som 100% omtanke men inte nu och inte på det sättet det framfördes och inte med den nedlåtande tonen hon har. Det har fått mig att börja tvivla på mig själv igen och min styrka jag byggt upp. En stolthet jag haft att varit nykter i 17 månader nu ja den raserades snabbt. Jag har recept kvar så jag undrar om jag inte ska plocka ut.

Jag vill inte använda ordet hatar, men jag ogillar starkt min människoförtryckande chef.

LenaNyman

Gör vad du måste göra för att värna om din nykterhet. Att det sen finns människor här i världen som sitter på positioner dom aldrig kan göra rättvisa - ja, vad säger man? Det är kanske därför karma finns.

Jag håller på dig.

Andreas

Känner igen det där lite, ska på en konferens nästa månad och när ja va hos min terapeut sa han det sista han sa; "drick nu inte innan konferensen, så du går dit och luktar sprit". Kändes inte bra. Hade inte en tanke på att dricka klockan 8 på morgonen innan konferensen.

Stingo

Det är vad det där låter som i mina öron. Ren och oförfalskad arbetsplatsmobbning. Men låt inte den slå ned dig. Tror du gör helt rätt i att söka annat jobb, hoppas du hittar ett snart.

Jag skulle förresten behöva en lärare som du i ett av mina barns skola. Där är inte heller allt som det borde vara.

Leverjag

Stackars människa, Magnus
Hon verkar vara lite psykopat som att hon vill äga dig och trycka ner dig. Har nog en hel del problem med sig själv...

Hoppas du kommer till en skola med bra ledare. De kan verkligen göra underverk för hela skolan och låta lärare ge allt de har till våra fina barn och ungdomar.

Hoppas du mår fint

Jag tar en dag i taget och gör det jag ska. Håller mig ifrån henne, kommunicerar via mejl. Ingen tycer om henne.

Låt inte henne trycka ner dig och förstöra det du byggt upp. Tänk istället att det är hon som har problem. Hejja dig!

Jessie

Du fixar detta!!
Bra att du söker nytt jobb. Hon ger ju dålig energi och hon måste ha problem med något.
Jag jobbar sj med barn och vi är viktiga för dom.
Kämpa på, jag håller på dig!
Kram

Har inte fått svar än på min annons. Misstänkte det. Vi har haft en meningskiljaktighet på ett föräldramöte då min son och henns (rektorns) son går i samma förskola och nu skola. Då hade jag ingen aning om att hon var rektor för stadens högstadieskola.

Igår kom det två gråtande tjejer, de hade fått reda på att jag sökt nytt jobb. Fick sätta mig ned och förklara att det inte beror på dom eller skolan i sig utan andra faktorer som ligger utanför deras och min kontroll. Klart man blir berörd men också får man lite dåligt samvete. I början på december ska vi ha julbord med jobbet men jag har inte anmält mig, känner inte för det. Det är nu första veckan utan antabus, så efter nästa vecka kan jag dricka om jag vill. Har dock absolut ingen tanke på att göra det. Trivs bra i min nykterhet.

Sökt jobb. De ringer och erbjuder mig det. Då är det inte riktigt den tjänsten jag sökt, utan jobb med nyanlända. Inte riktigt min grej att jobba med språkintroduktion. Jag meddelar chefen detta. Då säger hon. "Det var ju bra för min del då (hennes del alltså)" Tänkte hon skulle säga att det var ju bra för hela skolan, men icke. Jag är ju en obekväm person som inte accepterar vad som. Så jag var allmänt sur igår.

Har varit bland de jävligaste jag genomgått. Alla nedvärderande kommentarer jag fått, alla möten jag suttit på och fått skit. På måndag är det 2v sedan jag slutade med antabusen. Sa det till min chef. Ja vi får väl hoppas du inte böra dricka blev svaret. Nu stänger jag av mina känslor på jobbet.

Rallan

med att inte ha bra stöd på jobbet. Det är så stordel av våra dagar vi är där, tråkigt också att jobbet du fick inte var rätt.
Du kämpar på och jag önskar dej all styrka du behöver för att ta dej igenom det här också. Finns det fler tänkbara jobb att söka som verkar intressanta?
Håller tummarna för att det löser sig för dej snart och att du får roliga stimulerande vardagar.