av elinnnnaaa

elinnnnaaa
tis, 2024-05-14 - 12:32

Jag är inte som de där som dricker varje helg eller dag eller jag kan avstå från alkohol eller jag dricker ju måttligt är alla jäkla ursäkter jag intalat mig själv.
Jag kan helt ärligt inte minnas när min spärr i huvudet släppte, jag inser nu att mitt drickande eskalerade i mitten av 20 års ålder då jag arbetade helger och kvällar på restaurang och som lärare på dagarna. Jag inser nu att jag inte ens reflekterade över att vara bakfull på jobbet. För jag var ju inte en som har problem med alkoholen.
Jag var ju den där duktiga flickan som alltid arbetar och alltid var pigg och glad.
Det spårade ut när jag blev ihop med en kille som idag är dömd för misshandel mot mig vid två tillfällen. Där någonstans tappade jag fotfäste. Där någonstans var det inte så farligt att dricka sig redlös längre. Allt för att slippa känna alla känslor som uppstår vid destruktiva relationer. Där någonstans blev jag destruktiv mot mig själv. I mitt tänkande mot mig själv.
Idag lever jag med en fantastisk kille men vi båda har insett efter helgens händelse att det är dags att lägga spriten på hyllan.
Hur kunde det gå så långt och hur är det möjligt att ljuga för sig själv på det sättet?
Det är ju helt sjukt hur man kan lura sig själv ifrån ett destruktivt beteende och ursäkta det. Hur fan blir man vän med sig själv efter en sådan insikt? För just nu är jag inte vatten värd i mina egna ögon.
Det ska tilläggas att vi inte blev stannade av polisen och ingen blev skadad och bilen är i gott skick. Det är bara själva grejen att man befinner sig så nära gränsen.

Amanda L
tis, 2024-05-14 - 21:09

Välkommen hit! Det är såklart inte du som ljugit för dig själv. Det är ditt beroende, din hjärna som är kidnappad av alkoholen. Den vill till varje pris ha tillgång till drogen...
Denna kamp mellan hjärnans olika delar kan du läsa om i Annie Grace bok Tänka klart.
Den ger en hel del kunskap som är bra att ha när man ska sluta dricka.
Du är inte ensam om att känna som du gör nu. De flesta här har nog känt så.
Alkoholberoendet är grundorsaken, men det går att komma ur det.
Ta chansen nu och gå alkoholprogrammet här, bestäm dig för att hålla upp en längre tid, tre månader rekommenderas för att återställa hjärnan något så när.
Ta hjälp av forumet här och gör framförallt en plan. I början kan man behöva mycket stöd, men ganska snart går det lättare.
Min rekommendation är att sluta helt i varje fall tre månader, när det gått för långt är det extremt svårt att "dra ner". Suget vaknar direkt varje gång.
Jag slutade för snart 15 månader och mår jättebra. Tack vare AH. Så skönt att slippa detta gift.
Lycka till!

elinnnnaaa
tors, 2024-05-16 - 07:56

@Amanda L

Jag var på mitt första AA möte igår och har även sökt AH program.
Jag brast ut i gråt när jag sa ”hej mitt namn är … och jag är alkoholist”
Jag erkände för första gången för mig själv att jag har en sjukdom. Jag gråter nu när jag skriver detta. Det ligger så mycket sorg och skam i detta att det blir överväldigande.
Tack för dina fina ord, det värmer verkligen. Det känns så viktigt och veta att man inte är ensam i detta.
Grattis till 15 månader, bra kämpat! Det är inspirerande.
Jag har sagt att jag ska ge mig själv ett år nyktert, då har jag upplevt alla årstider nyktert. Sedan tar jag ett nytt beslut.

Amanda L
tors, 2024-05-16 - 12:11

Hej! Jag förstår din känsla, men som tur är är det en sjukdom som du kan slippa följderna av. Det tror jag är bra att tänka på. Om du inte dricker så kommer du må bra. Det är ungefär som en jordnötsallergiker. Ingen fara så länge man inte äter jordnötter.
Skammen tror jag hänger ihop med beroendet. Det lättar ganska snart. Det finns verkligen ingen gräns för vad folk har gjort på fyllan, men med tiden kommer du att förlåta dig själv. Det är ju inte du, utan alkoholen som styrt och ställt. Man ÄR helt enkelt inte sig själv, indränkt i gift.
Därför är det orimligt att släpa runt på en massa skam. Och , som sagt, detta brukar försvinna ganska snart. Sen kan man såklart bli påmind lite då och då om knasigheter man gjort. Men känslan blir mer överseende.
Så försök att tänka på hur smart, klok och tuff du är som nu erkänt för dig själv att du har ett problem – och att du har tagit tag i det.
Jag är ganska säker på att du kommer att må mycket bättre redan om några veckor.
Har du andra problem kan det ta längre tid, men du kommer absolut att må bättre utan sprit än med.
Tack också för ditt grattis, men kampen var länge sedan nu. Nu känns allting bara normalt och ingen kamp alls i sikte :) Jag går numera på fester och middagar utan minsta problem eller sug.
Har bara trevligt och så är det även dagen efter....Jag tror och hoppas du kan få det så också! :)

elinnnnaaa
fre, 2024-05-17 - 14:11

@Amanda L

Det är ju verkligen så, vissa människor är allergiska mot pollen, pälsdjur m.m och jag är allergisk mot alkohol. Jag blir sjuk om jag konsumerar alkohol.
Det är var så klokt sagt av dig. Tack för det.
För en vecka sedan vid den här tidpunkten var jag nykter och ville sova tidigt. Inte trodde jag att mitt uppvaknade skulle ske en söndag mitt på ljusa dagen. Med över en promille i blodet. Någonstans försöker jag ändå vara tacksam. Att jag blev varse nu. Jag fyller 30 om ett år och jag kan inte tänka mig en bättre present till mig själv än nykterheten. 1 års nykterhet och frisk.

Dina ord har varit oerhört givande i min mörka elände. Stort tack för det.
Det är inspirerande att läsa att du varit nykter i 15 månader och mår bra. Det ger mig hopp. Ha en fin helg!