av Dionysa

Ja, så här är det: mådde kanon med mitt vita liv. Men så hände det. I fredags. Jag var på jobb, ringde hem och undrade om mannen kunde påbörja maten så att jag slapp äta lunch ute. Lunchmaten är ofta dyr och onyttig. Jaa, han lät lite lullig men fullt? kapabel. Kommer hem, trött, hungrig, måste gå ut med hunden - och maten är inte ens påbörjad! Hannen sitter där skrattande framför tv:n med sitt påsvin! Jag gick hundpromenad, kom hem, fortfarande trött, hungrig, ledsen, arg. Kolkade upp den flaska vin han så lägligt köpt hem.
Min fundering är: vill han få mig att dricka? Varför?
/Dion.

Ann
tis, 2016-10-04 - 09:05

Förstår att du reagera med att korka upp den där flaskan. Du uppfyllde alla kriterier HALT!! Jag fick det här rådet av beroende centrum.
H=Hungrig
A=Arg
L= Ledsen,lonley
T=Trött
Dom här stödbenen har hjälp mig de senaste dygnen, kanske kan det vara dig eller någon annan till hjälp oxå?? Har du pratat med din man om att du inte vill dricka och varför han handlade hem det där vinet?? Nu kan du bara komma i gen och lite snedsteg på vägen är är inget konstigt bara mänskligt!! All pepp till dig!!

Dionysa
lör, 2016-10-08 - 22:30

Ja, "hannen" vill få mig att dricka. Kanske vill han visa att det är fullt(...) möjligt och inget problem, egentligen. Inte för honom, inte för mig. Han tycker dessutom sjukt illa om förändringar; allt ska vara som det alltid varit så att han känner att han har kontroll. Makt!
Deltagandet på det här forumet gör att jag tycker mig kunna se det. Att skriva, läsa, gör mig lugnare, mer samlad och beslutsam. Mindre skamsen och skuldtyngd, vilket är en förutsättning för att kunna bli medveten och orka handla därefter.
Dion.

Sisyfos
sön, 2016-10-09 - 05:49

Och han kanske vet att det inte är ok att dricka sig berusad vid fredag lunch men om man är två kan man låtsas att det är fest.
Svårt att sluta på egen hand i ett hem med tillgänglig alkohol. Tycker att du är stark! Fortsätt reflektera och tänka. Jsg har fallit många gånger på vägen, men reser mig numera direkt.

Dionysa
sön, 2016-11-27 - 14:51

... jag skrev i denna tråd – har mest gästspelat/parasiterat i andras. DET är minst lika intressant som att grotta ned sig i sig själv. Att läsa er andra, är som att deltaga i en bok samtidigt som den skrivs. Livets Egen Bok. Vi skriver, samtidigt som vi beskriver, oss. Att skriva om sitt liv är att skriva OM det; förändra det. Verkar så. Mycket av den tid och energi som gick åt till a går nu åt till s(krivandet) och läsandet, bl.a. Men jag aktar mig för att bli monoman; besatt än en gång.
Min doktor överrumplade mig häromdagen med att fråga - by the way - "... när tänker du ta ett återfall då?"
– "Vaddå?? Återfall?? Jag!?"
– Ja, jag tänkte så vi kan planera det, ta kontrollen.
Vilken lysande idé, tänker jag. Ta kontrollen över a! Köpa hem, dessutom bulla upp med vatten, näringsrik bakisföda, en skön säng, en god vän (gärna läkarutbildad...) övervakande det hela! Så får vi det undanstökat och det blir lugn och ro. En stund.
(forts. följer).

Dionysa
lör, 2016-12-03 - 14:07

Jo, hej Heueh och alla andra fina människor!
Igår var jag närmast.. lycklig! Jag hade varit ute i julruschen och stött ihop med gamla bekanta och vi pratade, pratade – trivdes! Väl hemkommen hjälptes mannen..! och jag åt att laga middag, min älsklingsrätt Canard de l'Orange, och till den ett mustigt, riktigt fint rödvin som passade perfekt till ankan. Skulle titta på Idol sedan – ett av mina favoritprogram, men minns inget av det idag. Har bara huvudvärk och mår psykiskt dåligt, detta trots att jag verkligen inte drack mycket. Är jag kanske allergisk mot rödvin??

Tittar på reprisen av Idol just nu, och när LIAM sjunger så vattnas ögonen och jag inser att jag är KÄR i den pojken! Om jag varit pedofil hade jag stött på honom. Jag älskar hans smärta, hans vrede, känslighet, allvar, svarta! ögon, munnen i profil, etc, etc....
Ja,och förresten – åldern spelar väl ingen roll om känslorna är äkta och... besvarade?!
Det finns onekligen ett aber där .

Dionysa
lör, 2016-12-03 - 16:40

Idag är jag aktiv värre på forumet! Det är mörkt ute, mörkt inne, förutom tv:n som står på och adventsstjärnan som lyser i kapp med dataskärmen. Intressant det som hände igår – att jag var så glad och att mannen och jag fick så hyfsat bra kontakt för ovanlighetens skull. Ja, vinet hjälpte till. Tyckte jag fick vissa insikter på kuppen om vad det innebär att dricka. För - och nackdelar blev tydligare. A är inte bara av ondo, det måste erkännas. Annars skulle man väl inte dricka?! "Alkoholdjävulen" skriver många om. Ja, men vi ska inte glömma att (den bibliska) djävulen i själva verket också är en ängel. En sedermera fallen ängel, eftersom han opponerade sig mot den allsmäktige Guden.

Dionysa
mån, 2016-12-05 - 09:15

Den sk alkjävulen har slagit till ordentligt. Mot mannen. Han fick ställa in morgonturen och jag kände på honom; svettig, kall, ingen puls = han var så spänd att pulsen inte kändes. Jag ömsom bannade, ömsom togomhand. Hur ska man bete sig i en sådan situation? Vad tror ni? Hur skulle ni vilja bli bemötta? Av en välmående partner som jag just nu faktiskt är efter två månaders hrm... hyfsad... avhållsamhet. Tror jag snart får börja skriva under rubriken Anhörig.

Hej så länge alla fin-fina och alla andra!
/D

Frihet
mån, 2016-12-05 - 12:13

Känner med dig! Kan inte vara lätt att kämpa med sitt eget och samtidigt hitta kraft att ta hand om sin partner.
Jag är har ju inga råd att ge på detta men skickar dig en kram och hoppas det finns goda råd på anhörig tråden. Men stanna här oxå!

Dionysa
sön, 2016-12-11 - 11:17

Puschh!! sa det någonstans i överarmarna, och som en hiss av varm lava rann det där ”puschhiga" nedför bålen för att sedan stanna i bäckentrakten. Jag blir sån när jag får syn på något spännande, fr.a. ngt spännande läsbart; brev, Foruminlägg.., mm. Likt en Pavlovsk hund går jag i gång. Jag har nog alltid varit sån, känner av det när jag mår bra. Har inte reflekterat över det förr, men i och med att jag börjat studera vad a har i min kropp att göra, har jag blivit mer kroppsmedveten. Mina axlar – vad gör dom där i uppskjutet-framåtskjutet läge? Andningen - var tog den vägen när mannen nyss pratade skrikigt åt mig? Jag vet inte om jag är känsligare än de flesta; jo kanske lite, fr.a lägger jag märke till det numera. Ju mer stressad jag blir, desto sämre kroppskontakt får jag och desto mer stressad blir kroppen. Desto större a-risk. Den onda spiralen tycks finnas lite varstans. Den goda lyckligtvis också, om man låter den hända.
Hej för nu, ska äta brunch efter en skön sovmorgon.
Bon appetit, allesammans!

Dionysa
sön, 2016-12-11 - 11:31

Blev häromdagen bjuden på kinesisk "glögg" bestående av risvin (som annars används i matlagning) blandad med het sockerlag. Kvinnan som bjöd berättade att drycken traditionellt avnjuts efter förlossning då mamman och de som hjälpt henne firar. Det rensar magen, har goda hälsoeffekter, sade hon. Nu var ingen av oss nyförlösta, men trevligt var det. Och – jo, magen kurrar belåtet. Kvinnornas relation till alkohol är strängt reglerat i Kina – männen får (=skall) supa ordentligt när det är fest, medan kvinnan förväntas dricka max ett halvt glas .

Dionysa
sön, 2016-12-18 - 18:35

Jag kan inte komma ifrån tanken på att min partner lider av OCD, alltså tvångssyndrom. Jag avskyr att försöka ställa diagnoser på människor, speciellt dom jag har en privat relation till, men ibland måste jag för att göra tillvaron mer hanterlig.
Ex: han köper regelbundet hem ett sunkigt tetravin, alltid samma sort och som han till råga på allt får allergiska reaktioner av. Det är som någon slags ritual det där. Han går runt och trakasserar mig, verbalt och genom maktspråk, isolerar oss från andra människor och när jag till sist inte orkar mer, erbjuder han mig en whisky, eller något finvin, fastän han vet att jag inte bör dricka. På så vis får han även kontroll över mig. Allt går ut på kontroll. Inte av ondska, utan av oro, ängslan, ångest, tänker jag. Och ju mer han får kontrollera, desto mer ökar oron och därmed behovet av kontroll, osv. Så fungerar den typen av störning. Alkoholen är en del av detta i hans fall. Om jag sa det här åt honom skulle han bli arg och säga att det är jag! som har de här problemen, etc, etc. Så jag tiger och biter ihop så käkarna knakar.

Dionysa
tis, 2016-12-20 - 12:28

Så skönt det är med självvald ensamhet. Och att vara frisk!! inte minst. Jag går runt och tänker, småplockar, skriver till någon eller bara till mig själv.

Lena72
ons, 2016-12-21 - 12:35

Skickar en kram till dej från mig!
Hoppas din jul blir bra. Blir så ledsen när jag läser dina sista inlägg.... vad tungt.
God jul

Dionysa
sön, 2016-12-25 - 15:03

"Hur konstigt det än kan låta så tycker jag faktiskt att mitt missbruk har hjälpt mig på vägen. Inte när jag har varit aktiv, men alla de gånger jag har slutat har jag jobbat mer med mig själv än många människor någonsin får privilegiet att göra. Jag har byggt upp en självinsikt, jag har lärt mig att njuta av de lyckliga stunder som drar förbi emellanåt, jag lever i nuet och har lärt mig acceptera att allt inte är solsken och rosor. Så även om jag känner mig lite melankolisk just nu, så vet jag ju att det kommer bättre tider, kanske kan jag så småningom lära mig att själv tända lampan när livet mörknar." Citat från Heueh.

Inte för att jag vill rekommendera någon att börja dricka... men livet är en märklig konstruktion och ur de svartaste erfarenheter kan de ljusaste födas om man låter det ske.

Dionysa
mån, 2016-12-26 - 16:12

Jag har en god vän som är alldeles ovärderlig; han är lojal, klok, lyssnande, engagerad, ja, jag skulle kunna hålla på och räkna upp hans goda egenskaper hur länge som helst. Han har säkert några dåliga också… men dom är han skicklig på att dölja. Han vill alltid veta precis hur jag har det och engagerar sig till 1001 i det ämnet. Det är så frestande att bikta sig för honom att jag måste lägga band på mig. Det är som när någon frågar hur man mår om man till svar börjar berätta PRECIS allt ... Jag måste ta ansvar för att han inte tar på sig för mycket, helt enkelt. Jag tror inte han kan värja sig mot mig. DET är ett problem som jag måste ta upp med honom! Tack vare att jag kan skriva hyfsat fritt ur hjärtat till er mina forumvänner, så inser jag det nu!