av Soffi

Aklejan
lör, 2021-01-30 - 11:25

Det känns precis som om jag tankar energi när jag läser era inlägg!
Jag är nog förbi klimakteriet, fyller 57 i sommar. Och ja, sömnen är det som var/är jobbigast. Så väldigt upphackad. Men jag tänker att min kropp kanske inte behöver sova så mycket. Jag kan bli lite provocerad av alla rön om att 8 timmars sömn är bra. Det är ganska individuellt faktiskt.
Men utan alkohol blir sömnen av mycket bättre kvalitet!
Sköt om er! Kram ❤️?

Soffi
lör, 2021-01-30 - 14:09

Öhh, vad händer?
Var ute i nästan tre timmar i morse, -13 grader, kallt men helt okej när man är i rörelse. Började frysa när jag kom in, varför är det så? Att man fryser när man kommer in i värmen igen? Nåväl, jag "skulle bara" dra ett varmt täcke över mig en stund för att bli varm igen. Vaknade för en stund sedan. Öh, en "tupplur" på typ tre timmar! Har sovit så hårt att jag är helt väck.
Går in här och läser medan jag tar en kopp kaffe för att kvickna till.
AH: "Depressioner, sömnstörningar, viktökning, orkeslöshet, värk i kroppen. Allt kan man skylla på klimakteriet" Check, check, check, check och check. Jaha, nu är jag klimakteriekärring också. Tack för den! ;-) ;-) ;-) *skojar!*
Jaja, jag kan ju iaf se till att jag inte är en alkoholiserad sådan fortsättningsvis. (Hua, vilken tanke!!! Jag - en alkoholiserad klimakteriekärring. Nu blir det nog mardrömmar i natt igen... ;-) )

Aklejan: Varsågod! Ta så mycket energi du behöver! Här i min tråd avhandlas högt och lågt...
8 timmar sömn. Mmm, jag har funderat på om jag kanske inte heller behöver det eftersom jag alltid vaknar flera gånger per natt och är uppe och vandrar. Men, det motbevisas ju av att jag är så trött att jag blir rent dum i huvudet framåt em/kväll samt att jag tydligen kan slockna 3 timmar på dagen om jag ger mig tiden...
Nja, jag skyller det på att kroppen och skallen fortfarande behöver tid att läka, "allt" ska hitta en normal balans utan alkohol. *funderar*-Jag som druckit dagligen nästan hela mitt vuxna liv, förutom ett halvår för drygt ett år sedan plus lite vita perioder förra året, hur vet kroppen var jag har min balans egentligen? Eller rättare, hur vet jag? Hur mycket sömn behöver jag, hur mycket mat behöver jag, vad mår jag bra av att göra... ... ...? Jag har ju funderat på att byta bana yrkesmässigt, kanske kan jag bli filosof..? :-D :-D

Så. Kaffet urdrucket och huvudet på plats igen.
Strålande sol ute.
Lördag = städdag. Äh... jag städade ordentligt förra helgen, räcker att fixa till lite...
Promenad. Flera år sedan jag hann ta en promenad bara för min egen skull. Tja, kanske det?
Eller, Anders Hansen på SVTPlay...
Jag får se.
Idag är jag en nykter lallare helt enkelt, utan någon som helst karaktär och planering! För man ska ju prova nytt! :-).
Tänk om "folk" visste, de som ser alkisar som karaktärslösa glidare. :Nej hörni, det är precis tvärtom!

Kram!

Torn
lör, 2021-01-30 - 22:26

I morse när jag vaknade av väckarklockan vid 05:30 så var det första jag tänkte, wow, så här gott har jag inte sovit i hela mitt liv! Somnade direkt i går kväll, och 7 timmar senare vaknade jag med ett ryck och var totalt utvilad och pigg som en mört. Vart tog natten vägen liksom? Kom att tänka på detta nu när jag läste ditt inlägg. Vänta nu, jag har ju aldrig varit helt alkoholfri i hela mitt liv. Förutom när jag var ett barn då. Det är kanske så här jag hade sovit i mitt tidigare liv om jag aldrig börjat med alkohol i 15- års åldern. Hmm, det började med alkohol endast på helgerna, sömnen blev störd av att kroppen jobbade med att bli av med alkoholen och ångest tillkom. Resultat: trött under arbetsveckorna. Döva tröttheten med alkohol, sova dåligt, bli ännu tröttare osv i 35 år. Då tar det sin tid innan kroppen har vant sig vid att den slipper alkohol.

Och nu efter 1 års nykterhet så sover jag som om jag aldrig hade druckit i hela mitt liv. Så måste det vara! ? Tack för den spaningen Soffi!

Sorry för mitt pladder i din tråd.?Jag tycker du jobbar på svinbra. Håll ut, och häll inte upp bara, du är på rätt spår. Kram

Soffi
sön, 2021-01-31 - 05:32

Torn, ditt "pladder" är mer än välkommet här! Du gav mig en morot, satte ord på vart jag vill komma. Jag vill också vakna på pigg på morgonen och undra " Vart tog natten vägen liksom?". Och du bekräftar att jag är på rätt spår, det betyder mycket. Tack!
Det finns ju ett uttryck "Sova som ett barn", dvs sova lugnt och gott utan avbrott. Vi vuxna är ju så bra på att förstöra den där förmågan med alkohol, stress, oro över "allt" mm mm. Medvetenhet är första steget för att kunna förändra. "Bara" att avstå alkohol och minska stress och oro med närvaro. Fast ett steg i taget, först bort med alkoholen en dag i sänder. Låta det få ta tid.

Idag har jag klarat av 14 dagar - två veckor utan dricka! :-) :-)
Vågar mig på att summera januari månad även om det är ett antal timmar kvar, resultat: 29-2 till mig. Nöjd med det.

Gårdagen var en bra dag. Motion ute i friska luften, vila, lite planlöst fixande hemma, middag och myskväll med min älskade gubbe. Nykter.
Visst, det finns en liten anklagande röst som säger "Men du fick ju ingenting gjort, du skulle ju ha tränat, städat och jobbat nå'n timma". Tar ett "steg åt sidan": Jaha, okej, du tycker så. Men jag mår bättre nu efter att ha dragit ner på tempot, allt annat är oviktigt.
Det var den bästa dagen på länge :-)!

Kan inte låta bli att ge en morot (?) till er som tvekar inför nykterheten, ni som är lite rädda för att livet blir trist.
Man har mycket bättre sex när man är nykter och sinnena inte är avtrubbade av alkohol!
Jag hade själv nästan glömt det fastän jag upplevde det även förra nyktra perioden.
:-)

Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.
Jag är okej som jag är.

En ny härlig nykter dag startar här!

Kram!

Andrahalvlek
sön, 2021-01-31 - 11:01

Och till totalen 29-2 i januari! Låter verkligen som en toppenlördag! Gör fingret åt din inre slavdrivare.

Det där med sexet ser jag verkligen fram emot, när jag träffar min framtida gubbe ? Helt nytt blir det nog inte, jag har ju levt som sambo större delen av mitt vuxna liv - och jag var nog inte full varje gång. Kanske därför jag gillade morgonsex mest? Jag tänker att det nog är viktigt att motparten också är nykter, så man slipper lukten helt liksom. Bara känner doften av varandra, helt utan alkoholdimmor. Just doften är en hangup som jag har i intima situationer, jag väljer partner på doften ?

Kram ?

Sattva
sön, 2021-01-31 - 12:23

Grattis Soffi!
Och till oss alla som får ha en nykter söndag!
Kikar bara in snabbt för att rekommendera en ganska ny jok om klimakteriet ned ffa inriktning mot träning etc. "Stark genom klimakteriet" av Monika Björn. Har sjäkv boken o den är jättebra! Hon är absolut inte flummig på kågot sätt, och rekommenderar en kombination av både styrketräning, konditionsträning, lättare träning och även avslappning/andning. Det är många "faser" man går igenom i koimakteriet o i vissa behöver man mer lugn än andra.
Du kan kolla in "stark genom klimakteriet" på fb.
För mig var det en ögonöppnare att förstå att hjärndimman, nedstömdhet är ett symtom tex. Och hon menar bla att sömnen är a och o att komma tillrätta med.
Tänker att många nog är feldiagnosticerade med utmattning?
Nåja, vad fint att din lördag blev bra! Nu njuter vi av dagen o satsar på ett nyktert februari också!!

Sisyfos
sön, 2021-01-31 - 22:51

Härligt inlägg! En helg med lagom. Det är väl jättebra! Mer än OK!
Har funderat mycket på det där med här och nu och dina erfarenheter av psykologer. Kanske är jag där nu att den där tjatande rösten om att jag borde vara någon annanstans, göra något annat eller minnas något, äntligen har blivit lite tystare. Det känns så. Jag gör saker nu också, men är inte på väg vidare under tiden.
Du verkar vara på väg dit. Att resonera sådär med sig själv. Tror det är nyttigt.

Soffi
mån, 2021-02-01 - 05:07

Först, Ja Mic, det kommer att bli bra det här!
Aklejan, ja vi är helt okej - på väg att bli mästare!
AH, ja, massor av härliga saker att se fram emot, det har vi :-)
Sattva, tack för tipset! Och, självklart satsar vi på ett nyktert februari också!
Sisyfos, Ja, lördagen blev lagom och mer än okej. Jag är nog på väg ändå!

Öh, ert pepp gjorde att jag kom av mig... Tack, för det!!
Rubriken satte jag efter nattens funderingar på att jag inte tyckte söndagen blev så bra... Att jag fungerar efter principen allt eller inget.... Att jag saknar att kunna träffa vänner... Att jag är less på en värkande kropp, ffa när det är kallt...
Äh, skippa de där tankarna. Tänk positivt.
Det kommer bli bra. Jag är på väg att bli mästare. Jag har massor av härliga saker att se fram emot, ett nyktert februari tex. Lagom är mer än okej.
Det går bara inte över en natt att nå allt det där, men jag är på väg. :-)

Måndag och strax dags att åka till jobbet. Det blir bra. Jag har gett mig själv de allra bästa förutsättningarna för att jobbveckan ska bli okej. Jag är nykter och jag har vilat. Jag har fördelen att faktiskt få lov att åka till jobbet nu, slippa sitta hemma varje dag.
Jag gör så gott jag kan och det räcker bra.

Idag är jag extra tacksam för att det här forumet finns! Alla ni här som hjälper mig, som lyfter mig, tack! Ett forum som verkligen tar fram de bästa sidorna hos många människor - helt fantastiskt att få vara en del av!

Jag är okej som jag är.

Go' måndag och kram till er alla!!

Soffi
tis, 2021-02-02 - 05:23

Jag har sovit skapligt i natt. Det är bra. Men ...

Jag skulle ha tränat igår efter jobbet men blev förhindrad så det var bara att åka hem.
Alcohol experiment, brasa, podd, fadea bort. Jättetrött redan strax efter 19. Inte konstigt när jag stigit upp före 4 på morgonen...
Att få ordning på sömnen är prio ett om jag ska må bra. Okej, lägger mig.
Vaknar vid 00:30, lyckas halvslumra en liten stund till, går upp vid 3.
Frukost och funderingar. Är det verkligen så bra det här? Jag har ju alltid varit tvungen att "sova igen" på kvällar, aldrig kunnat ta sovmorgon, då kryper det för mycket i kroppen. Det är sådan jag är och - jag är okej som jag är.
Men, att vara så totalt ur fas med samhället, alla andra människor. Okej, pandemi nu och jag träffar "inga" andra människor, är mest ensam så det spelar ingen roll. Men, så vill jag ju egentligen inte ha det.
En textrad dyker upp i huvudet: "Ingen människa är en ö..."
Blir nyfiken och slår upp vad den kommer ifrån. Okej, John Donne, en präst och poet (1572-1631).

Vad ska det bli av det här? Hur kommer livet att bli?

Skippa oro och funderingar över framtiden.
Här och nu.

Jaha... Här sitter jag, en medelålders kvinna klockan fyra på morgonen, och citerar barocklyrik!! :-S

Tänk vad lite nykterhet kan ställa till det ;-) ;-)

Jag mår bra.
Jag är nykter.
Framtiden kommer tids nog, den kommer att bli bra - så länge jag inte går ner mig i alkoholträsket igen.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Nu kom jag på, jag tänkte ju igår att jag måste skriva upp: Jag har energidippar på förmiddagen, eller ja, morgonen kanske för att översätta till normal dygnsrytm. Det är då eventuella tankar på alkohol kommer, vid 8-9-tiden??!! På eftermiddag/kväll längtar jag numera mest efter mitt te eller möjligtvis varm choklad. Helt förryckt det med! Men sååå bra! För jag har ju aldrig varit så illa däran att jag druckit på morgonen, därför är det lätt att avfärda de där tankarna på att koppla av och få vila med en flarra vin.
Inget "ont" som inte för något gott med sig :-).

Kram alla!

Anonym26613
tis, 2021-02-02 - 18:32

Du är ju så beslutsam ?❤ samlar på dagar och nyktra erfarenheter som mogna äpplen (säger man så i Sverige ??)

Du skriver så realistiskt om vardagen. Det är lätt att relatera. Jag har också svårt med sömnen. (Vet inte vad är vad). Nästan rädd för min säng då jag hatar mina mardrömmar. Skickar dig en styrkekram ?????

Soffi
ons, 2021-02-03 - 05:05

Först:
Mic: Tack! Ja, det är mer troligt att jag hört Lundells låt än den ursprungliga dikten, även om jag inte är säker. Gillar Lundell, kanske ska rota fram lite gamla CD's. Mycket minnen förknippade med dem...
Vår egen tideräkning... Ja. Den är okej. Men, "en dag så.."!!
Mary: Tack! För dina vänliga ord och tack för "samlar (....) erfarenheter som mogna äpplen" Vilket bra uttryck! Från och med nu säger jag så i Sverige ;-) :-)
Rädd för sängen... Ja, det är skitjobbigt. Men det kan bara bli bättre! *Styrkekram* tillbaka!

Så morgonens tankar:
Jag tror att jag fått upp spåret, börjat nosa mig fram till mitt riktiga jag.
Jag var först på väg att skriva "börjat hitta tillbaka till mig själv". Men, jag vill inte tillbaka. Jag vill hitta grunden i vem jag är så att jag har något att bygga på.
Jag har nästan hela livet "haft jobbigt med mig själv", försökt att fly.
Nu slår det mig att - jag vill inte ändra på min personlighet (!?), det är ju jag och jag är okej som jag är. Men, om jag skippar alkoholen och flykten, då kan jag starta med de grundstenar jag har och skapa något riktigt bra!

I december, när jag var helt under isen och försökte ta till flaskan som flöte, varje dag allt tidigare på dagen, reflekterade jag vid något tillfälle över att jag inte hade skrattat på över en månad... Inte ens ett krystat skratt över eländet... Jag hade tappat förmågan att skratta, tappat förmågan att se det minsta lilla dumma/knasiga/bakvända i livet så att jag kunde skratta år det och än mindre göra något åt det. Misär.

Häromdagen kom jag på mig själv med att skratta igen! Skrattade helt hejdlöst. En sådan befrielse!!
Skit samma att jag skrattade av ren förtvivlan, trötthet och uppgivenhet. Det här är inte klokt, typ.
Några kollegor såg nästan rädda ut: -Ett UFO!
Ja, de känner ju inte mig, jag må ha jobbat med dem i snart ett år, men det har varit ett corona-år. (Tips: Byt inte jobb under en pandemi om ni inte är minst professorer i hur man lär känna nya kollegor via Teams, utan kafferaster och korridorsnack...)
Hur ska de kunna veta att jag är den tysta observatören i bakgrunden - tills jag får bilden tillräckligt klar för mig och börjar agera. Ofta börjar det med ett "sammanbrott", jag skrattar åt allt galet, hämtar kraft och kör igång. Då kan jag tom peka med hela handen: Det är dags att GÖRA något, sluta gnälla över att allt är fel!

Där är jag nu. Mer än full fart på jobbet och jag kan se att jag är högst delaktig (men tack och lov inte ensam) i att driva på. Måste GÖRA något.
"Det får bära eller brista". Man blir inte poppis när man pekar med hela handen - såvida det inte verkligen leder till att problem löses och saker blir bättre. Då kan det landa in väl.
Jag riskerar att köra slut på mig själv?? Mmmm, nja, jo ja, men jag hoppas att jag lärt mig. Jag måste påminna mig varje dag att ge mig tid till avkoppling. Då kommer jag att må bättre av att "köra på" på jobbet i stället för att låta mig bakbindas och bli frustrerad.
Tror att frustration i längden är farligare alkoholfälla än att jobba hårt.

Hmmm... Kan det vara så att UFOt flugit in bland rosa moln?
Kanske.
Det är ju helt okej isf.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Nu startar en ny nykter dag :-)
Kram!

Sattva
ons, 2021-02-03 - 06:14

Det du skriver riktigt sprutar kraft och styrka! Härlig energiboost att få läsa!
Känner igen det där att ha långt till skrattet i perioder. Och att hela livet kämpat med sig själv. Men som du säger, man kan vara helt ok som man är ändå!
Ska bli så spännande att följa din utveckling!

Andrahalvlek
ons, 2021-02-03 - 07:53

Håller med om att all-in är en del av personligheten, så också hos mig. Det är en gåva man behöver vårda. Tricket är att lära sig gasa och bromsa växelvis ? Det har jag blivit mycket duktigare på, och det håller du på och lär dig också!

Himmel så gott jag skrattat sen jag blev nykter. Jag må vara ilsk som sjutton ibland, men glädje och nöjdhet är ändå de känslor som dominerar i mitt liv. Och jag kan skratta så jag kiknar, och det håller på och håller på. Ibland ger jag mig själv en skratt-boost genom att kolla på tex Johan Glans på tv, eller AFV (amerikan funniest video). Skadeglädje du vet ?

Kram ?

Pianisten
ons, 2021-02-03 - 10:40

Blir glad av att läsa ditt senaste inlägg Soffi. Glad över detta forumet. Glad över att det finns en "cyberfamilj".
Vi tysta observatörer är ju sällan de som kommer in i nya grupper så snabbt. Vi säger inte mycket ogenomtänkt och spontant. Trots att det jag ibland säga är så genomtänkt som det går så upplever jag ändå ofta att det som kommer ut ur munnen är märkligt och inte alltid får förståelse. Jag har kanske tänkt på ett sätt som inte alltid förstås av min omvärld, på ett djupare plan. Typ som känslan att vara från en annan planet, ett UFO.. :-)

Du är något på spåren inom dig nu, det märks. Du är som du är, du gör så gott du kan och det är ok. Sen ska man kanske passa sig för att inte bli för principfast där och sluta tänka att det är bra att utvecklas. Men på det djupare planet, sina grundläggande personlighetsdrag, där kan de bli till enorma styrkor först när vi accepterar och står för dem.

Att vara allt eller ingen är ett sånt personlighetsdrag som kan vara enormt kraftfullt om vi lär oss att tygla det. Som Andrahalvlek säger, om vi lär oss att gasa och bromsa. Med andra ord, hitta knep för att hålla uppe en lite högre lägsta nivå när vi är i inget-perioder och att lära sig känna igen sina allt-perioder och trycka in den nödvändiga återhämtningen. Låter lätt men jag vet hur det är, i de där allt-perioderna mår man ofta väldigt bra just då, hög på livet. Ostoppbar.

Jag vet att en av mina styrkor är att se helheter i saker. Att kunna se saker som ett projekt och sedan kunna dela upp det i vad jag skall GÖRA för att nå dit. Jag och du Andrahalvlek har pratat om "övertygelser" och det är ett bra ord när jag hamnar i en allt-period. Jag får en övertygelse och sedan använder jag min styrka att bena ut den övertygelsen till ett projekt som kan attackeras från flera olika håll och jag blir extremt effektiv i för att nå målet.

Jag kan gå runt i mitt hem i mina inget-perioder som jag ofta upplever som väldigt övertagande och undra hur sjutton har jag fått gjort så mycket här hemma. Men det har jag och det visar att allt eller inget fungerar också för att uppnå mycket saker även om det blir mycket PANG-PANG-KRASCH och sitt psykiska mående tar mycket stryk.

Vad jag dock kommit till insikt med senaste tiden som fått mig att må så mycket bättre är att det här projekttänket faktiskt inte fungerar på alla plan i livet utan vissa grunder måste byggas mycket lugnare, genom regelbundna rutiner för att sakta skapa en ny livsstil. Just de rutiner som gör att lägstanivån höjs och topparna blir lugnare.

Sisyfos
ons, 2021-02-03 - 20:23

Trevlig inlägg med reflektionen där över hur det var i december. Usch jag har också haft flaskan som livboj ibland. Gäller att komma ihåg det för som du säger så är det svårt att skratta då. Skönt att det har släppt.
Så kom ihåg bromsen nu, där är nog en stor nyckel till framgång.

Soffi
tors, 2021-02-04 - 05:30

Sattva, AH, Pianisten, Mic, Sisyfos.
Jag läste era svar redan igår. Fick en tår i ögonvrån, rörd av er klokhet, omtanke och vänlighet. TACK!
Var så trött, ville gråta. Men, nej, det kan jag inte - än.

Kraft och styrka. Ja, jag har förmågan att hämta kraft ur trötthet och förtvivlan "Det är nog nu, jag orkar inte mer, måste göra något åt det...". Tackar högre makter för den förmågan! Utan den hade jag inte varit här nu, nykter. Även om jag önskar att jag kunde få energi av god sömn istället, önskar att jag kunde sova... Men det kommer... Tålamod...
Tillsvidare nyttjar jag min förmåga att samla kraft ur elände för att starta förändring på jobbet. Så att jag kan få lite ro.

"Tricket är att lära sig gasa och bromsa växelvis". AHA! Jag är jätteduktig på att gasa och bromsa :-). Men... jag har missat "växelvis", lösenordet.
Hur brukade jag göra? ...komma hem trött, dricka vin för att orka köra på ett tag till samtidigt som jag häller i mig avkoppling....
Gasa och bromsa samtidigt. Alkoholen i förarsätet.
Jag skrev någonstans i början av den här tråden att jag tror att jag behöver få hjälp att lära mig hantera mig själv.
Okej. Jag har kravlat över i förarsätet. Övningskör. Gasa och bromsa växelvis.
Banne mig, den här gången ska jag klara att ta körkort :-). Ni är mina handledare, ni är bäst!

En cyberfamilj med "UFOn" som förstår. En "tvillingbror" som dyker upp från det vidare livet. Jag känner så stor tacksamhet!!

Musik som säger mer än vad som kan sägas i ord. Ändå, ibland slår verkligheten dikten.
Dags att börja komponera i dur.

Nycklar, lösenord, noter...
Det finns inget "Sesam", men jag ska igenom den där dörren till mitt nya rum.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Japp. En ny nykter dag börjar här.

Kram!

Soffi
fre, 2021-02-05 - 06:22

Voffo då då? Voffo gör ho' på detta viset?

Från UFO till rumpnisse...
Varför då?

Det började i bilen på väg hem ifrån jobbet igår. Det har varit långa och intensiva dagar på jobbet den här veckan, idag, fredag, ska jag "bara" ha möten och kan därför jobba hemifrån. Jag är trött, vaknar vid typ 1- 2-tiden varje natt. Klart att jag kan unna mig vin på kvällen.
Ja, men, jag vill inte vara luddig i skallen på de där mötena imorgon, inte nu när jag redan börjat tänka klarare...
Fredag kväll då? Javisst! Men, det är ju skönt att träna på lördagsmorgonen, då kanske jag inte orkar det...
Lördag kväll, dela en flaska vin med gubben till middagen. Ja, absolut, det kan jag göra, men..., 2-3 glas vin.. Vill jag ha 2-3 glas vin? Nej, jag vill ha mer och gubben kommer att "vara i vägen" på lördag så att jag inte kan dricka som jag vill...
Dags att erkänna för mig själv. Ska jag dricka så vill jag dricka ensam i min egen takt för att bli avtrubbad, full...
Det där "målet", önskan att kunna dricka "normalt" dvs kanske 2-3 glas till en middag någon gång ibland...
Vad är det för vits?
Varför i herrans namn vill någon överhuvudtaget ha 2 glas vin??
Jo, min gubbe är ju sådan, han dricker två glas under en kväll även om han har en hel flaska för sig själv. Sist fick jag tom hälla ut sista skvätten i en flaska som räckt två lördagar... Jag kommer aldrig att förstå det , jag kommer aldrig att bli som han...
Enligt mina gamla mål här i programmet, de som jag fortfarande inte ändrat sedan hösten 2019, så får jag dricka ett par glas till helgen. Ensamfyllor är dock inte tillåtet - allt enligt mig själv.
Men om jag inte förstår varför jag skulle dricka de där två glasen, varför ska jag då dricka dem?

Varför - igen.
Mindfulness, meditation, tacksamhet, positiva tankar etc
På kvällen medan jag drack mitt te var det avsnitt 19 i alcohol experiment, sedan närvaropodd. Båda hjälper mig mer än vad jag trodde från början.
De ger mig svar på många "varför".
Tänker tillbaka på många besök hos psykologer och terapeuter.... Speciellt senaste "omgången". Jag hade diagnos utmattningsdepression och PTSD. Så enormt trött, ledsen, rädd, nedtsämd, muskelkramper, ryggskott, ja you name it ... säkert bakfull ibland också ... Jag hade så ont både fysiskt och psykiskt. Då säger "kärringen" att jag måste acceptera att "så är det" och sitta och känna efter mer hur det känns.
!!!!!
Fattar hon ingenting? Jag vill ju bort från det här! Det är ju därför jag söker hjälp.
Tänk om hon hade förklarat varför.
Om hon beskrivit vad man kan uppnå med hjälp av mindfulness, att det faktiskt påverkar och "bygger om" hjärnan. Att meditation inte alls handlar om att sluta tänka och "bli blank" utan att bli medveten om vad man tänker och att det "bara" är tankar....Typ.
Nej, jag skriver inte det här i bitterhet. Det är mer en insikt. Och framför allt - en önskan om att andra ska få snabbare och bättre hjälp. Jag har ju insett (speciellt efter att ha hängt här en del) att jag är långt ifrån unik, det finns många andra med liknande tankar och krämpor. Tänk om jag kunde hjälpa, korta ner pinan för andra i samma sits som jag var. Psykologer och terapeuter är duktiga yrkesmänniskor som vill väl, men det saknas kanske ett avsnitt i deras utbildning: "När det kommer en rumpnisse så är det bra att förklara varför..."

Det är kallt ute idag, jättekallt!
Jag är ingen vintermänniska.
Kylan hindrar mig att ... -nej. Jag är så tacksam att jag har ett varmt och skönt hem när det är kallt.
Jag är tacksam att jag vaknade nykter idag (...fastän det var "en perfekt kväll att dricka igår" ....öööhhhh??? :-S )
Jag är så tacksam att jag börjat min vandring "Mot ljusare tider", ett litet steg i taget.

Idag blir det en härlig nykter fredag!
För VARFÖR skulle jag dricka??? Det finns INGET bra "därför att" som svar på det :-) :-)

Kram alla!

Sisyfos
fre, 2021-02-05 - 07:28

Haha, jag är också en rumpnisse. Och vet du jag tror att det är jättenyttigt för alla parter att ge sig på varför... man märker det inte minst när man ska försöka förklara något för sina tonåringar när ”varför” inte riktigt håller.
Såklart finns ett DÄRFÖR bara ibland i just de diskussionerna, men de flesta andra skulle nog må bra av att sätta ord på varför. Det är då man märker när det finns stora hål i argumentationen. Jag är nog där jag också nu.
En rumpnisse, ja såklart, jag trodde att jag var en skeptiker. Tror inte på så mycket nu längre. Men det är heller inte så många som förklarar varför.