min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

När de tog blindtarmen. Fick nån sorts syntetiskt morfin i dropp. Det var så skönt, men lite för starkt så jag somnade hela tiden. Sen efter operationen fick jag samma i pillerform. Det var magiskt. Satt med några åldringar i tv-rummet och såg en usel film. Men jag har aldrig varit så till freds som då. Blev rädd efter det och höll mig till det mycket ”säkrare” alternativet alkohol. Kan tänka mig att det är extra jobbigt när man inte har det att falla tillbaka på.
Hoppas du mår bra efter operationen och förlusten. Är kanske en del sorg där under som påverkar dig? Låt det inte dra ner dig. Men du är ju en hårding (på ett bra sätt) så jag är övertygad om att du kommer tillbaka stark. Skriv några rader om hur du har det.

Jag jobbar nu med ungdomar. Vissa av dom tar droger eller vill ta för att få bort oro och ångest för stunden..Flera av tjejernas föräldrar missbrukar något. En av tjejerna berättade att hennes mamma har gått på b la tramadol för att hon blev drogberoende efter operation..Allt detta vet du förmodligen..Men det är så jävligt när beroendepersoner måste ha någon drog för operation eller värk..Och så fastnar dom i det, med allt vad det innebär för personen själv och omgivning..Skickar dig en liten ängel som blåser kraft styrka och energi till dig?✨✨✨✨Superkraftkram?

AlkoDHyperD

som den man tar. Den psykologiska biten är viktigare än man tror.

Du har inte återfallit i beteende. Det är beteendet som räknas.

Om någon hade bytt ut mitt vatten i dricksglaset mot sprit när jag inte såg det, och jag svepte det innan jag kände smaken, skulle det vara ett ”olycksfall”.

Suget skulle triggas igång genom känslan, ja. Det skulle kräva en del vilja att låta bli att söka upp känslan igen.
Men alla de andra faktorerna som leder till återfall finns inte där.

Ingen planering
Inget självbedrägeri om att ”det gick ju bra att dricka och sluta innan katastrof, då kan jag göra om det”
ingen skam över att inte kunna stå emot

Jag skriver detta för att hjälpa dig spåra hjärnan rätt, inte för att undervärdera din rädsla.
Att du är rädd är ytterligare ett bevis som du kan ge till dig själv om att du bestämt dig för att leva nykter. Därför kommer detta inte leda till mer än en saknad och längtan efter känslan. De känslorna är du redan bekant med, eller hur.

Hoppas du återhämtat dig efter operationen och kan ha en lugn jul
Kram

John-Erik

I kören ovan... MM.
Hoppas det går väl..
Vi pratar inte så ofta men jag läser allt du skriver.
Har varit med om lite samma sak.. Sövd och konstiga tankar.
Krya på dig...

God Jul!

Kram

John

John-Erik

I kören ovan... MM.
Hoppas det går väl..
Vi pratar inte så ofta men jag läser allt du skriver.
Har varit med om lite samma sak.. Sövd och konstiga tankar.
Krya på dig...

God Jul!

Kram

John

Hej Monday,

Har inte varit aktiv på forumet, men läst i massor av trådar de senaste året. Tanken är att starta en egen så småningom.

Jag kom på mig själv med att undra hur det gått för dig sedan du opererades. På riktigt orolig är jag!

Om du tagit ett återfall så borsta av dig och kom tillbaka, snälla! Din röst och närvaro här på forumet betyder jättemycket!

Gott nytt!

Inga återfall men en tung period i mitt liv. Året 2018, Hej Då - Puss o Kram. Kom fan aldrig åter. En av de jobbigaste perioderna i mitt liv. Snyting efter snyting så har jag krupit mig igenom på händer och knän. Kommer aldrig förstå vart styrkan ha kommit ifrån men nu är det - 2019 - och jag går mot 3 års nykterhet.

Kram och ett riktigt fint 2019 önskar jag alla er.

MM

Du är grym ??✨
Nu väntar ett nytt underbart år och så lägger vi skräpåret 2018 bakom oss!

God fortsättning ?

Kram PimPim

Anders 48

Ja du....har också med glädje och lättnad lämnat 2018 bakom mig. Styrkekram till dig efter allt kämpande. Nu siktar vi framåt och uppåt......?

Jag är lite beredd att räkna 201X som kört och hoppas på 202X. Men jag ska ge 2019 en chans. Hoppas på att du får ett bättre år än förra och att du återhämtat dig efter operationen. Första måndagsmorgonen 2019 i morgon.

Li-Lo

Vad fint av dig att uttrycka din tacksamhet för det stöd du funnit i tråden. Det låter som att du hade det tufft i fredags, din beskrivning av att gå från perioder av alkoholfrihet till att bli överrumplad av ett starkt sug att dricka kan många känna igen sig i. Jag hoppas att det är ljusare för dig idag. Hur skulle det vara att starta en egen tråd? Kanske får du stöd från fler användare som känner igen sig i det du går igenom.

Du ber om råd och kanske de bästa råden kommer just från andra användare samtidigt kan även råd eller samtal med erfarna rådgivare öppna upp för nya tankar och tillföra information som kan vara hjälpsam. Om du vill finns alkohollinjen 020-844 448 eller vår support (fliken "fråga"), båda alternativen är anonyma.

Bara det att du är öppen för råd, andras erfarenheter och aktivt söker den är ett gott tecken.

Varma hälsningar Li-Lo

Tråkigt att du inte mår bra. Jag vet inte hur du ska göra. Jag vet bara hur jag själv har gjort och det att söka hjälp då jag visste att jag inte kunde klara mig ur rävsaxen själv. Jag kom till en punkt när jag var så SJUKT trött på alkoholsituationen att det bara fanns ett sätt att få må bra - och att det var att utan tvekan, göra allt som stod i min egen makt att bryta mönstret. Det är min nyckel.

Hur andras vägar och nycklar ser ut är förmodligen annorlunda. Vi behöver olika hjälp. En del gillar AA. En del behöver KBT. En del behöver hjälp med det som ligger bakom. Andra klarar det på egen hand. Jag vet inte. Sök inom dig vad du behöver.

Som Li-Lo skriver. Starta en egen tråd då får du många bra svar. Eller skriv i periodar tråden. Då finns chans att du får stöd från fler än mig.
Jag är heller inte så aktiv här längre. Dels så känner jag att det är tungt ibland. Och att jag inte heller fyller så stor funktion längre.
Jag koncentrerar mig (när jag är här) på, följer och läser trådar där personen har en ärlig önskan att leva utan alkohol och de som är periodare. Men för tillfället har jag för mycket omkring mig så att personligen stötta någon hinns inte med tyvärr.

Hoppas du reder ut det

MM

Det går lite bättre med allt ni som vet hur 2018 såg ut under sommaren. Vet inte om jag känner någon här längre.....
Dottern har gått med på samtal och vi har haft ett samtal tillsammans hos terapeut. Det gick bra. Då hade vi inte sett på 8 månader, helt utan kontakt. Jag har inte drogat ner mig. Det där var läskigt. Och någon annan känsla jag inte riktigt kan sätta fingret på....

Och som sagt - är glad över ett nytt år även om jag startade med influensa som ledde till lunginflammation.
Annars bra.

Kramar alla och skickar styrka

MM

Monday Morning - Måndag Morgon - den där morgonen man får vakna upp och allt är helt glasklart vart man ska i livet.
Många tror att mitt nick syftar på en "måndagmorgonochjagärsjuktbakis".

Måndag Morgon som blir ett uppvaknande och man startar på nytt.
Det är mitt nick betydelse.

Anders - uppåt och framåt. Nu har jag också köpt gymkort så vi kanske ses både här och där på stan.
Fast det vet vi inte om...

Puss O Kram

MM

att allt är väl. Jag är nästan aldrig här längre men just ikväll skrollade jag igenom flödet och såg din hälsning. Så glad, det senaste jag läste från dig var operationruset. Så fint med dottern också. Allt blir bra, jag känner det starkt. Glad att ha fått möta dig här, kram och allt det bästa❤️ / mt

Grejen med operationsruset - var att det var SÅ starkt att alkohol helt plötsligt känns ..... ointressant. Naturligtvis inte bra att byta A mot droger. Det där man får innan OP är många gånger starkare än heroin. Jag tror det är därför dom söver så fort. Man ska inte hinna känna det där ruset. Men det gjorde jag. Det där får man passa sig för.

Att jag blev A-beroende är nog bara en lycklig slump. Det hade kunnat vara mycket värre. Jag hade lika gärna kunnat trillat dig på narkotika. Uppväxt i Sthlm, hängt i fel gäng kring t-centralen som väldigt ung, befunnit mig i miljöer med droger nära till hands.

Det där medlet räcker med en gång så är man fast. Nu har jag ju min knytnäve upp 24/7 mot allt som är beroendeframkallande. Jag passar mig noga - för min hjärna är en beroendehjärna. Inga tvivel.

Jag uppdaterar mellan varven och så glad att få möta dig med. Du har ju vart med hela min resa.
Jag är tacksam för det.

MM

Jag fixar inte att stryka alla beroenden. Glasklart är att kaffeintaget ökat och att jag unnar mig mer skräp utan alkohol. Inget stort problem alls men jag märker att hjärnan sliter för att skaffa material att fylla hålen med. Klarar i nuläget absolut inte av att sluta snusa. Har du lyckats hålla andra beroenden nere eller helt borta?
Jag har inga problem att hålla mig borta från droger eller andra potentiellt värre beroenden än alkohol, men helt klart är att andra är pä väg upp. Men jag vill ju helst undvika att börja fylla underläppen och andra kroppsöppningar med snus...

Jägarn

Visst är det så att plötsligt blir intaget av saker man inte har ätit eller druckit under ”alkoholdagarna” ökar.
Lakrits, snus m.m.
Men det är mycket bättre än alkohol.
Jag tror att det minskar med tiden.
Tillvaron ter sig lite annorlunda nu, utan krökandet.
Stå på dig och var stark