Hej! Hyfsat ny här. Tycker om det jag läser, känns som det är en fin och trygg ton i inlägg och svar. Har lite svårt att förstå trådar och inlägg men tänkte att, nu är det bara att börja. Får lära mig efterhand 😅
Tänker skriva lite som en dagbok, funderingar som dyker upp. Känslor. Allt det där. Har bestämt mig för att helt sluta med vin i 90 dagar. Oftast känns det ok. Men ibland dyker den där förhandlaren upp som tycker det vore toppen att dricka ett gott glas till den goda maten. Så, en dag i taget. Är nu på dag 12!

@majken_r
Åh, vad underbart med sol & värme långt bort! Förstår att du njuter, det är helt rätt! Skönt oxå med ett skifte i fokuset, låter som det har lugnat ner dig och tankarna på hur det blir sen lite. Jag hoppas jag kommer dit oxå!
Ha en fin semester! ☀️🏝👙
Kram 🤗

majken_r

@Rehacer ja, det har liksom stillnat. Inbillar mig inte för ett ögonblick att jag någonsin kan dricka vin hemma, mitt (och ditt) problemområde.. Men just nu är det stilla. Njuter av det. Stor kram till dig, tar ett dopp för dig🏖☀️

@majken_r Låter som en skön och avkopplande semester där i solen🌞. Slippa alla måstesysslor hemma. Njut och vårda din energi och närvaro till fullo🥰

majken_r

@vår2022 det gör jag, och har även lyckats få träningsvärk 😅 Kram och omtanke💓

majken_r

Hej, tar gärna emot synpunkter, tankar eller annat 😅
Funderar lite.. Jag har ringat in hur alkohol fungerar, och inte fungerar, för mig. Har varit med här i över 200 dagar och verkligen jobbat med mig själv på många plan.
Så, jag klarar att dricka på ett ok sätt, och sällan. Men jag märker sedan ett tag att även lite alkohol påverkar mig. Stör tex sömnen. Gissar att min hjärna är galet känslig, även för medicin. Så jag blir alltmer ointresserad av vin (som är min last). Mår så bra utan, som att ett skifte i fokus verkligen skett. Från att vilja dricka oftare till att inte vilja dricka typ alls. Vet och är smärtsamt medveten om att jag inte kan dricka hemma dock, då är risken för stor att jag dricker för mycket. Så jag har ju ett problem, eller beroende som ligger och tickar.
Jag tänker att jag vill sluta helt, blir alltmer nyfiken och inspirerad av de nyktra här inne. Får bekräftat det jag nu känner, livet blir bättre utan.
Men jag blir stressad av att tänka ”aldrig mer”. Tänker ibland att ett år känns bättre och därefter bestämma. Men det känns också lite som jag lurar mig då.. Så, vet inte hur jag ska tänka👀

@majken_r Nu tillhör ju inte jag de helvita här inne, har fuskat två gånger, men jag skriver lite ändå.☺️

Jag är nog lite inne på samma spår som du och det där med att det skett ett skifte i fokus gällande alkohol stämmer även på mig.
Nu har ju även smaklökarna hunnit "läka" så vinet ,som även är/var min last, smakar ju egentligen bedrövligt.

Jag vill inte heller säga högt "aldrig mer" men jag vill nog inte sikta på ett år framåt i tiden heller, då blir det för mycket nykterhetsfokus för mig och då tänker jag inte på annat än att vara nykter, jag kan ju inte koppla av då.

Min tanke/plan är nog den jag har hamnat i nu.
Den går ut på att jag bara låter tiden gå, inga tankar på att jag måste vara nykter.
Har jag inga måsten som hänger över mig så blir det mindre stress, mindre fokusering på att vara a- fri och då faller det sig för mig naturligare att avstå, inte tänka på alkohol.

Till slut har det väl gått så lång tid att man inte ens reflekterar över det längre.

Mina tankar, 🤗

Fast egentligen handlar det väl mest om att jag varken vill ha eller är sugen på nån alkohol längre.

@majken_r Du beskriver är att du mår bättre utan och att du fått det bekräftat gällande alkohol. Du verkar lite orolig för att du riskerar att lura dig själv om du inte tar beslut om total nykterhet, då risken är att du dricker för mycket på hemmaplan. Du kan inte riktigt lita på dig själv på hemmaplan och orolig för att det kan gå snett där. Men du blir ändå stressad av att ta beslut om total nykterhet. Låter som du går i cirklar och får beslutsångest. Att ett beslut låser dig och att du kanske känner dig ofri/fången? Att inget beslut är ett är ett bra beslut? Tänker att du behöver ju inte ta ett beslut och det är ju i sig ett beslut, om du nu vill ta ett beslut😁. Det viktigaste är väl att ta en dag i taget, en situation i taget och utvärdera hur det känns/blir. Om du vet med dig att det kan bli ett problem hemma med drickande som blir för mycket, behöver du fundera på hur du ska hantera det och välja den säkraste handlingen. Kanske bara slappna av då du inte har problem med sug att dricka och mår så bra utan. Det kanske löser sig av sig självt och du behöver inte bli stressad över att behöva ta ett livslångt beslut, bara en dag i taget🥰

@majken_r för mig är "aldrig mer" hemskt skrämmande. Jag startade med att jag tänkte hålla uppe i 100 dagar, sedan blev mitt mål 6 månader som jag uppnådde för några dagar sedan.
Jag mår så fantastiskt mycket bättre nu och litar inte alls på mig själv att bara ta ett glas vin eller en öl igen.
MEN att säga aldrig mera klarar jag ännu inte.
Funderar just nu på vad nästa mål ska bli, kanske ett år fast det känns också länge, tror jag ska satsa på till efter sommaren till att börja med.
Känn efter vad som känns bra för dig och sätt upp mål efter det.
Det som känns bra för dig är rätt för dig.

majken_r

@Jan.3. Det låter väldigt skönt och klokt tänkt. Tror jag behöver släppa det där lite oroliga tänket och ta det efterhand. Så fint också att det blivit så för dig med alkoholen🙏🏼

majken_r

@vår2022 tack för ditt som alltid kloka svar. Tar in och tänker att det är helt rimligt att göra så. Ta ett beslut om att ta det efterhand. Just nu. 💓

Hej!
Lite sen på din fråga men delar gärna med mig då jag verkligen känner igen mig i skräcken över ”aldrig mer”
Men skräcken över ”alltid mer” var minst lika stor.
Det är jätte-jättesvårt att överblicka ett beslut som ska gälla hela livet. Att gifta sig är ju både härligt- och plågsamt 🥺
Jag gjorde lite likt dig, tror jag.
Började med tre månader, men hade i undervegetationen ett kompass som sa att jag nog skulle må bäst av att inte dricka alls.
Samtidigt; mitt uppehåll var egentligen för att ta mig bort från den stora risken att bli så alkoholiserad att jag aldrig mer skulle KUNNA dricka- det var så att säga min värsta mardröm.
Så småningom bestämde jag om, och skiktade på sex månader.
Jag vill också säga att jag jobbade ungefär heltid med min nykterhet. Min hjärna processade- tänkte- vände och vred.
Jag hade så svårt att identifiera mig med ”en som inte dricker”. Drickandet var en del av mig, precis som alla skriver om här, så var det njutning, guldkant och - vila.
Det fanns inte i min värld att aldrig mer få ta del av det.

Men när ett halvår hade gått- och jag mådde så pass bra, vågade jag tänka ett år.
Parallellt med ”en dag, en stund, en sekund i taget” löpte tankarna allt närmre aldrig mer.
Minns nu inte när jag väl tog beslutet, men jag vet att jag började slänga mig med ”jag tror jag har druckit klart” och ”kan tänka mig att aldrig mer dricka” innan året var över.
Att sluta dricka är skitsvårt. Vi kan ju vara helt ärliga med det. Att INTE sluta dricka är inte bara svårt det med, utan också farligt. Alkoholister förkortar sina liv med många år. Och det värsta är att sjukdomen är progressiv- och oberäknelig.
Jag skulle säga att ingen vet vilken sorts alkoholist det blir av en. Långt mycket smartare människor än jag, och kanske du, har supit bort jobb, relationer, kärlek och pengar.
Vi som skriver här är så vana vid det här att vi ibland glömmer. Många människor dricker knappt nånting. Alla vi som skriver här - dricker för mycket.
Jag vill inte dra ner stämningen även om det låter så, men bara påminna om allvaret.
Det som kan dra UPP stämningen är att jag än så länge aldrig träffat någon som blivit nykter- och som ångrar sig.
Ingen kan göra det här jobbet, ta rätt beslut.
Men låt bara inte rädslan över det nyktra livet- skrämma dig till att fortsätta dricka.
(Det är nämligen bättre på så många sätt att du skulle somna om jag började räkna upp dem.)
Kram till dig! 🥰

@majken_r Jag kom på en sak ang att fatta beslut. Det är något vi pratat om tidigare men man glömmer ju😁. Jag skriver ned lite saker jag vill minnas i mina anteckningar i min mobil och såg den nu. Det är vad psykologen sade i gifta vid första ögonkastet ”Man bestämmer något och ändrar sig. Det man underskattar i beslutsprocessen är velandet, i själva verket är velande ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för”. Så det handlar inte om att tänka för mycket utan att det är en process, man väger olika saker mot varandra och tills slut hittar man en väg som passar och som man kan leva med och stå för😁❤️

majken_r

@vår2022 Men, ja! Det var ju det, du skrev om det och jag tittade sen. Tack för att du kom på och påminde🥰 Och lite lustigt att jag gick in här precis när du postat🙌🏼 Tar med det i processen, hoppas du får en riktigt fin dag!

majken_r

@Rehacer tack, det hade jag. Bättre än på väldigt länge. Hoppas du har det fint💓🌸

majken_r

@Se klart Hej, och tack. Jag har läst ditt inlägg flera gånger och det är så vansinnigt bra. För mig.
Som att du skriver som jag gjort det själv, fast från framtiden (fattar det låter knäppt). En klarhet och insikt. Det komplexa i allt detta, och när man liksom inte helt fastnat. Att lite leka med elden. Fast man inte köpt tändstickor än. Ja, det blir inte riktigt lätt att få ur sig i skrift.
Är säker på att jag hade haft ett riktigt fint utbyte av några kvällssamtal med dig. Nu får jag ha dem med mig själv i fantasin 😅 Tack igen, för tiden du tagit dig. Det var och är så värdefullt för mig. Sjutton steg fram i processen 🙏🏼